Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Stadsutveckling

Trafikverket som samhällsutvecklare

Publicerad: 26 Juni 2014, 13:34

Göran Cars.

Foto: G Rúnar Gudmundsson.

Trafikverket har gjort en markant omsvängning från sin gamla identitet som infrastrukturbyggare till att idag beskriva sig som ”samhällsutvecklare”.


Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 3, 2014

Trafikverket har gjort en markant omsvängning från sin gamla identitet som infrastrukturbyggare till att idag beskriva sig som ”samhällsutvecklare”. Detta nya perspektiv på verkets roll är mycket positiv eftersom infrastrukturen genom förbättrad tillgänglighet därmed bidrar till att skapa bygg- och utvecklingsmöjligheter i tätbebyggda områden. Men för att realisera de potentialer som infrastrukturprojekt medger krävs nya perspektiv också i den kommunala planeringen.

I Kiruna kunde kommunen skapa ett lyckat koncept av en situation som först framstod som en stor nackdel. Det som krävdes var att man bytte perspektiv, från problemfokus till potential.

Infrastrukturbyggande i tätbebyggda områden innebär att mark som tidigare inte var intressant för exploatering kan bli ekonomiskt intressant för byggande och att befintliga fastigheter med en extensiv markanvändning (exempelvis lager, uppställningsplatser och ytkrävande industriverksamhet) kan bli aktuella för en mer intensiv användning (exempelvis kontor, detaljhandel eller bostäder).

Rollen som samhällsutvecklare innebär att Trafikverket utöver sin uppgift att ansvara för planering, byggande och drift av transportsystemet också ska analysera ett projekt med avseende på effekter på samhällsutvecklingen. Tyvärr har denna rollförändring misstolkats av många, som lever i tron att samhällsbyggaransvaret nu kan läggas på Trafikverket. Att Trafikverkets roll utvecklats innebär inte att andra aktörers ansvar för samhällsbyggande har försvunnit.

Den nya rollen är inte heller kombinerad med ett ymnighetshorn ur vilket man kan ösa resurser för att tillgodose lokala och regionala byggprojekt som aktualiseras i anslutning till en infrastrukturinvestering. Vid infrastrukturinvesteringar svarar Trafikverket för ett ’grundåtagande’ baserat på nationella politiska mål och bedömning av samhällsekonomisk nytta. Detta ’grundåtagande’ kan ofta få ett större värde om det matchas av parallella investeringar i syfte att skapa förutsättningar för nybyggande eller fastighetsförädling. Trafikverkets nya roll kan sammanfattas i begreppet möjliggörare.

Utmaningen är ytterst att utveckla vår förmåga att förstå hur ett infrastrukturprojekt kan bidra till samhällsutveckling genom att skapa mark- och fastighetsvärden. Min erfarenhet är att vi i praktiken ofta är dåligt rustade för att ta till vara på och utveckla dessa värden. Inte sällan beror det på att vi tagit på oss fel glasögon. Vi fokuserar på problemen så till den grad att vi inte ser möjligheterna. En väg eller trafikled kan i olyckliga fall utgöra en barriär som avskiljer olika delar av staden från varandra. Den kan också innebära lokala miljöproblem i form av buller och emissioner.

Omvänt kan väl genomtänkta och utformade trafiklösningar bidra till att skapa en förbättrad tillgänglighet som innebär att underlag för service och andra kollektiva nyttigheter blir större. En trafikled som omvandlas till en stadsgata kan förvandla vår uppfattning om trafiken, från att se den som ett problem till att uppleva den som ett värdeskapande element i stadsmiljön. Genomtänkta infrastrukturlösningar kan också bidra till att olika funktioner som vi behöver i vårt vardagsliv, exempelvis boende, service och fritidsaktiviteter, kopplas samman fysisktch att vi därmed gör miljövinster i form av ett minskat resande, samtidigt som vi som privatpersoner får en bättre tillgänglighet och behöver ägna mindre tid åt att transportera oss mellan olika vardagsfunktioner.

Ett exempel på perspektivförskjutningen från problem till möjlighet kan Kiruna kommun bjuda på. Här måste E10:an ges en ny dragning beroende på expansionen av LKAB:s stadsgruva. Den nya Europavägen kommer att dras i direkt anslutning till den nya stad som är under byggande. Detta framstod initialt som ett stort problem där bekymren staplades på varandra. Var det inte buller och luftkvalitet som orsakade problem så var det farhågor för farligt gods eller det visuella intrycket från staden. Men, så vändes perspektivet. Utan att negligera problemen kom fokus att hamna på möjligheter. Förlösande var tanken på att ”återbörda” verksamheter som under årens lopp flyttats från stadskärnan till kommunen externhandelsområde, och som gradvis inneburit att en utglesning av stadskärnans kommersiella service och stadsmässighet.

Genom E10:ans närhet till stadskärnan kom att utvecklas en plan som innebär att en handelsgata anläggs från stadens mittpunkt (stadstorget) och dras i riktning ut mot E:10:an. Där handelsgatan möter Europavägen ska skapas möjligheter för volymhandel. Ett klockrent exempel på en värdeskapande process. För handeln skapas lägen med mycket god tillgänglighet. För staden skapas värden i form av volymhandel som stärker stadskärnan och samtidigt en bebyggelse som utgör en bullerskärm och skapar goda bostads- och stadsmiljökvaliteter i staden. Detta exempel visar hur fler slags nyttor och värden kan skapas genom en väl fungerande integration av infrastruktur- och stadsplanering. Man visar också på något vi alla behöver göra oftare: ompröva våra perspektiv och förhållningssätt. Resultatet kan bli både att vi löser problem och att vi hittar väldigt kreativa lösningar.

Göran Cars
Professor i samhällsplanering, KTH

Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.