Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Stadsutveckling

Sluta kriga om staden

Publicerad: 16 September 2014, 14:51

Susanna Elfors

Det pågår ett krig om staden. Tonen på debatten är ofta hätsk och jag – som vill gå en tredje väg – möts av liten förståelse.


Krönika ur Fastighetsnytt nummer 4, 2014

Det pågår ett krig om staden. Tonen på debatten är ofta hätsk och jag – som vill gå en tredje väg – möts av liten förståelse.

På den ena sidan samlas stadsplanerare och arkitekter som förespråkar den täta kvartersstaden. De inspireras av böcker som ”Den amerikanska storstadens liv och förfall”, av Jane Jacobs, ”Stadens triumf” av Edvard Glaeser och ”Vykort från Utopia” av Ola Andersson. Flera av dem ingår i nätverket YIMBY, Yes in My Backyard.

På den andra sidan samlas boende, den lokala miljörörelsen och enstaka debattörer. De läser Per Wirténs bok, ”Där jag kommer från: Kriget mot förorten”, och kämpar för att bevara våra förorter och grönområden som de är. I Stockholm organiseras de i nätverket ”Ny grön våg”. Av sina belackare kallas de för NIMBY, Not in My Backyard, vilket är ett sätt att få dem att framstå som egoister.

Men det finns annat än egoistiska argument för att bevara grönområden. Vi behöver faktiskt naturen – och då inte bara i form av små tillrättalagda kvartersparker. I en framtida värld med förändrat klimat och kanske oljebrist kommer ekosystemtjänster i form av odlingsbar mark, skog, våtmarker och rena sjöar vara livsnödvändiga för oss. Dessutom behöver vi större grönområden för vår rekreation, de små parkerna i storstäderna räcker inte till, vilket är tydligt när slitaget leder till att marken i lekparkerna numer beläggs med kemikalieosande gummi- och plastmattor.

Samtidigt finns det många goda argument för den täta staden. Här kan vi gå och cykla istället för att åka bil. Vi kan också bo ytsnålt och energieffektivt. I städer möts människor och olika kulturer. I mötet uppstår allt från nya affärsidéer till spännande konst. Toleransen för alternativa livsstilar är också större här.

Ett av de viktigaste argumenten för den täta staden är praktiskt – det behövs bostäder. Stockholm växer med ett Skellefteå om året och är en av de städer i Europa där befolkningen ökar snabbast. Även Göteborg och Malmö växer så att det knakar.

Det är fakta som det inte går att blunda för. Vi kan visserligen uppmuntra en levande landsbygd, men att hindra människor från att flytta till städer är inte önskvärt eller möjligt i ett fritt land.

Samtidigt kommer denna befolkningsökning att ställa hårda krav på ekosystemtjänsterna i och runt staden. Staden är hungrig och kan inte leva enbart på möten och goda idéer. Stadens hunger på mat tas upp i boken ”The Hungry City” av Carolyn Steel och den handlar om hur osynlig maten är innan den hamnar i butiken. Så osynlig att tätortsivrare som Edward Glaeser tycks vara helt ointresserad av de naturresurser som staden konsumerar.

Och detta verkar vara en blind fläck hos många tätortsivrare, journalisten Sverker Lenas raljerar över detta i Dagens Nyheter där han använder ungdomstrilogin ”Hungerspelen” som ett skräckexempel. I landet Panem försörjs orimligt rika huvudstadsinvånare av omlandet där invånarna lever som slavar. Ni som har läst böckerna och sett filmerna vet att det inte är ett särskilt trevligt samhälle.

Samtidigt är det inte svårt att förstå att tätortsivrarna kritiserar den gröna stad som kallas för ”urban sprawl”, där det sämsta av två världar förenas. Grönskan är helt improduktiv då den mest består av besprutade gräsmattor och vägar. De som bor där är ännu mer fjärmade från landsbygd och naturresurser än stadsbon eftersom de tar bilen till stormarknaden för att handla långväga producerad industrimat.

Men. Finns det inga andra stadstyper än stenstad och urban sprawl? Jag tror och hoppas att det finns en tredje väg. Varken stadsliv eller lantliv är hållbart idag. Vår livsstil i Sverige orsakar mer än tio gånger så höga koldioxidutsläpp än vad som är hållbart, oavsett om vi bor i Göteborgs innerstad, Hässelby Villastad eller i Bräcke.

Tänk om vi kunde bygga städer på ett nytt sätt. Vi skulle bygga så att vi bevarar ekosystemtjänster, samtidigt som vi nyttjar täthetens potential i form av energieffektiva, ytsnåla boenden och minskat transportbehov. Vi skulle bygga så att vi knyter samman stad och landsbygd. Något som idag inte minst är viktigt ur ett politiskt perspektiv när arbetslösa landsbygdsbor gärna ansluter sig till främlingsfientliga krafter.

Vi skulle också bygga städer där det går leva hållbart på riktigt. I dessa städer skulle miljöpåverkande flygresor vara ett undantag, cirkulära system skulle minska vår konsumtion – istället för att äga skulle vi hyra, byta och låna. Vi skulle hela tiden återvinna staden och därmed inte behöva bryta nya gruvor som föröder värdefulla naturområden runtom i världen. Vi skulle bygga mer i trä, som är en förnybar resurs och låta solen värma och lysa upp våra hus.

I Tyresö byggs just nu något som kallas för Tyresö Skogsstad. I verkligheten är inte det som byggs så revolutionerande, men ordet ”Skogsstad” låter vackert tycker jag. Det får mig att tänka Lothlorien, den fantastiska trädstaden i ”Sagan om ringen”. Kanske skulle skogsstaden kunna vara den där tredje vägen mot en ny sorts städer – bortom både stenstad och förort.

Susanna Elfors
Teknologie Doktor,
expert/konsult inom hållbar stadsutveckling

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 4, 2014

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.