Fredag10.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Stadsutveckling

Replik: Klimatpåverkan i byggprocessen

Publicerad: 21 Oktober 2014, 16:11

Kajsa Byfors

Vi håller med Emma Jonsteg i att vi måste bli bättre på att ställa krav på och bygga energieffektiva hus och att det inte finns någon anledning att vänta. Men när det gäller vägen dit och de fakta som ligger till grund har vi har en helt annan uppfattning.


Ämnen i artikeln:

Emma JonstegSveriges Byggindustrier

Vi håller med Emma Jonsteg i att vi måste bli bättre på att ställa krav på och bygga energieffektiva hus och att det inte finns någon anledning att vänta. Men när det gäller vägen dit och de fakta som ligger till grund har vi har en helt annan uppfattning. Vår bild är att hela byggbranschen tar klimatfrågan på största allvar och att det händer väldigt mycket – det pågår utveckling av både byggmaterial, byggprocess och drift. När det gäller betong jobbar vi mycket med att minska koldioxidutsläppen.

På marknaden finns idag betong med lägre klimatpåverkan. Utsläppen från cement- och betongtillverkningen har med hjälp av process- och produktutveckling minskat med mer än 20 % de senaste 20 åren. Och ännu mer om man specifikt ser på de cement som går till husbyggande. Men det finns fortfarande mycket att göra, visionen är noll utsläpp av koldioxid under betongens livslängd.

Av den rapport som getts ut av Sveriges Byggindustrier och IVA, och som Emma Jonsteg refererar till, framgår att energiförbrukningen under ett hus livlängd har minskat kraftigt tack vare att det blivit mer energieffekt. Det gör att man, relativt sett, får en större andel av påverkan under byggfasen. Men det är ju inte negativt, eller alarmerande som Emma Jonsteg uttrycker det. Vi måste komma ihåg att vi i dagens nybyggnation diskuterar en energiförbrukning i driftsskedet på en betydligt lägre nivå än tidigare. Nej – rapporten pekar snarare på att vi nått långt i driftsfasen och nu måste börja jobba mer med att begränsa klimatpåverkan från byggprocessen. Men vi får inte glömma att det fortfarande är viktigt att hålla nere energiförbrukningen i driftsfasen – alla hus som byggs idag är inte noll- eller plusenergihus och då har driftsfasen fortfarande stor betydelse. Särskilt om man tänker på att husets stomme bör klara att stå i minst 100 år, den går inte så lätt att byta ut. En annan aspekt är att klimatpåverkan blir alltmer beroende av uppvärmningssystemets installerade effekt samt behov av kylning. Där har husets stomme stor betydelse.

Vi håller med om att det är bra med krav på t ex energiförbrukning. Men vi anser att det viktigaste just nu är att myndigheterna ser till att vi får likriktade krav i hela landet. Att vissa kommuner idag ställer egna krav, eller till och med förordar vissa byggmaterial, är inte alls bra – av två skäl. Det försvårar det industriella byggandet och snedvrider konkurrensen som är så viktig för utvecklingen av både byggprocess och byggmaterial.

I debatten om hållbart byggande verkar det finnas en önskan att utse ett vinnande material, d.v.s. utse bästa material ur klimatsynpunkt. Vi hör allt oftare, även från Emma Jonsteg, att ”det är mer miljövänligt att bygga i trä”. Det är inte sant och det finns inga fakta som stödjer att det generellt skulle vara så. I pågående studier med LCA beräkningar visar det sig att skillnaden mellan olika byggmaterial inte är stor. Resultatet är mer beroende av projektets förutsättningar, t.ex. har transporterna stor betydelse, liksom behovet av underhåll under husets livlängd. En av utmaningarna är därför att effektivisera och minimera transporterna i byggprocessen, oavsett byggmaterial. Det finns ingen grund för Emma Jonstegs påstående att trä finns lokalt och transporterna tack vare lägre vikt skulle vara mindre energikrävande. En nyligen publicerade artikel i Husbyggaren pekar snarare på motsatsen; att utsläppen från transporter av förtillverkade moduler och element i trä i genomsnitt är större än från transporterna av betong. Men även här konstateras att variationerna är stora och beror på projektets läge och varifrån materialet levereras.

En avgörande faktor för att komma vidare med hållbart byggande är att vi kan enas om tillförlitliga utvärderingsmetoder som hjälper oss att välja bra lösningar och material för varje enskilt projekt. Standardisering är därför bra, vi har kommit en bit på vägen med LCA men det finns mycket kvar att förbättra så att vi får jämförbara resultat oavsett vem som gör beräkningen. I det viktiga arbetet har hela byggbranschen ett stort ansvar som måste tas på allvar. Vi har varken tid eller råd att låta miljöargument baserade på beräkningsmetoder som ”gynnar” ett specifikt material bli slagträn i kortsiktig marknadsföring. Tyvärr har vi hamnat där idag. Vi måste ta ett större ansvar än så, annars finns en stor risk att både miljön och vi själva blir förlorare. Positivt är att det finns exempel på utvecklingsprojekt just med målsättningen att hitta väl fungerande utvärderingsmetoder. Robust LCA projektet, drivet av IVL Svenska Miljöinstitutet, är ett bra exempel där man kommit en bra bit på vägen mot att hitta konsensus kring hur LCA ska utföras för byggmaterial och som resulterade i en rekommendation som både trä-, stål-, och betongbranschen står bakom. Ett annat exempel är ett nyligen uppstartat projekt om verifierad klimatbelastning för anläggningskonstruktioner.

Eftersom olika material har sina för- och nackdelar är det en utmaning att bli bättre på att kombinera dem så att de kan utnyttjas ”optimalt” ur ett helhetsperspektiv. Ett spännande exempel är det vinnande bidraget i Stockholms stads markanvisningstävling ”Plusenergihus Norra Djurgårdsstaden, etapp Brofästet. Där har Stockholmshem tillsammans med arkitekt DinellJohansson skapat en lösning där man kombinerar solceller med värmelagrande stomme i betong. För att undvika köldbryggor har huset fått balkongzon i trä som står på egna ben på backen.

Slutsatsen blir att byggbranschen redan har startat ett viktigt arbete med att minska klimatbelastningen från byggprocessen men att det finns mycket kvar att göra – för alla aktörer. Vi behöver utveckla och standardisera våra beräknings- och analysmetoder och arbeta smartare med att använda och utnyttja både byggmaterial och energi på bästa möjliga sätt. Det klarar vi inte genom att på lösa grunder utse ett material till mer miljövänligt än andra – utgångspunkten vid allt byggande måste istället vara att på faktabaserad grund minimera den totala miljöbelastningen sett ur ett livscykelperspektiv.

Kajsa Byfors
Projektledare Hållbarhet, Svensk Betong

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.