Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag04.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Stadsutveckling

Pajala gick från gruva till flyktingmottagning

Publicerad: 29 April 2016, 11:31

Pajala.

Foto: Pajala kommun

När Northland Resources konkursade hösten 2014 förlorade hundratals personer jobbet. Allt såg allt nattsvart ut för Pajala. Men så kom flyktingvågen. I dag ger 700 asylsökande över 70 personer jobb i Norrbottenskommunen. Men gruvdrömmarna lever än.


Ämnen i artikeln:

Fastighetsmarknaden i norra Sverige

När Northland Resources konkursade hösten 2014 förlorade hundratals personer jobbet. Allt såg allt nattsvart ut för Pajala.  Men så kom flyktingvågen. I dag ger 700 asylsökande över 70 personer jobb i Norrbottenskommunen. Men gruvdrömmarna lever än.

– Nog ska vi komma tillbaka. Priserna på järnmalm börjar gå upp och jag hoppas fortfarande att LKAB och staten ska ta sitt ansvar, säger kommunalrådet Harry Rantakyrö (S) som också själv var anställd i gruvbolaget, men sadlade om till heltidspolitiker efter konkursen.

Som mest hade Northland Resources 250 anställda, varav ett hundratal bodde i Pajala kommun. I euforin över det gigantiska gruvprojektet satsade både stat och kommun stort och byggde bland annat nya bostäder till gruventreprenörer och andra som ville flytta till Pajala.
Efter konkursen blev läget därför ännu sämre än innan gruvsatsningen, med nya stora lån att betala för den befolkningsfattiga kommunen.
– Det blev minst sagt deppigt, säger kommunalrådet.

Men så kom alltså flyktingströmmen. Sverige tog emot över 160 000 under 2015 och Migrationsverket letade med ljus och lykta efter asylboenden. I Pajala fanns många tomma bostäder och andra lokaler – dessutom gott om arbetskraft.
– Flyktingarna blev en stor räddningsplanka för oss, något annat kan man inte säga. De bostäder vi byggt för gruvfolk kom väl till pass när flyktingruschen kom, säger Harry Rantakyrö.

På bara ett år har Pajala, med bara 6 200 invånare, tagit emot mer än 700 asylsökande och ensamkommande flyktingbarn. De flesta bor i centralorten, men boenden finns också i några av byarna. Över 70 Pajalabor jobbar med flyktingverksamheten.
Många av dem är före detta gruvarbetare, enligt kommunalrådet, som förstås hoppas att de nyanlända ska etablera sig och stanna i kommunen.

Det hoppas också språkläraren Kenneth Waara som liksom många andra Pajalabor engagerat sig personligt i de nya grannarna. Han ser flyktingarna som kommunens stora chans att stoppa avfolkningen.
– Det här är vår enda möjlighet. Jag tycker det är bättre med människor än gruvor. Nu ser vi barnvagnar och gravida kvinnor på byn igen. Tar vi bara hand om de nyanlända, knyter kontakter och ser till att de trivs här kommer vi alla att tjäna på det, säger Waara och berättar att bygdens kyrkokör redan fått muslimsk förstärkning, liksom idrottslag och andra verksamheter.

Kyrkan och några andra organisationer har tillsammans med engagerade ortsbor bildat en grupp som hjälper flyktingarna med både kläder, cyklar och andra praktiska saker som praktikplatser och myndighetskontakter. På köpet får Pajalaborna kontakt med de nyanlända.

Kort sagt: integration i praktiken.
– Problemet är bostäderna. De nya som kommunen byggde inför gruvbrytningen är alldeles för dyra. Utan rimliga boendekostnader kommer få att kunna stanna, även om de vill, säger Kenneth Waara.

Erik Mella basar för ett av de större flyktingboendena i Pajala. Boendet drivs av Norrlands Guldklimp AB som också har verksamhet i andra Norrlandskommuner.
Mella ser också de asylsökande som en chans för en kommun som under ett halvt sekel sett de unga flytta och ålderspyramiden vändas upp och ner.
– Här finns unga människor och en hel del barn. Det måste vi absolut utnyttja. Att se flyktingmottagandet som en tillfällig lösning tror jag skulle vara förödande, säger Erik Mella.

Nyckelfaktorn är svenska språket, menar han, och tycker att regelverket och byråkratin kring språkundervisningen inom sfi bromsar upp för mycket.
– Barnen omfattas ju av skolplikten och får språket snabbt och effektivt den vägen. Den stora utmaningen är att se till att också de vuxna får lära sig svenska.

Men vad händer om gruvbrytningen kommer i gång igen? Klarar Pajala att vara både en gruvkommun och en flyktingkommun?
  – Det gör vi, säger kommunchefen Åsa Allan. Gruvan är ju redan byggd och att öppna och driva den är inte lika personalkrävande som att bygga den.

Så flyktingarna är i Pajala för att stanna?
– Det beror på så många olika saker. Flyktingströmmen, Migrationsverkets avtal med olika entreprenörer och sådant, som inte vi som kommun styr över.
– Men Migrationsverket har sagt att de också vill samarbeta närmare med kommuner, och vi är absolut intresserade, säger Åsa Allan.
Bertholof Brännström

FAKTA: Pajala kommun

- Gränsar i väster mot Kiruna och i öster mot Finland. Av 6 200 invånare bor en tredjedel i centralorten. 1970 bodde över 10 000 personer i Pajala.
- Naturresurser som skog och vattenkraft har länge varit viktigast för både jobb och ekonomi, men när Northland Resources storsatsade på järnmalmsbrytning i Kaunisvaara föddes ett hopp om att också gruvnäringen skulle kunna bli tung i Pajala.
- Gruvbolaget sysselsatte som mest 250 anställda och bröt ett tag 6 000 ton malm per dag. Men kraftigt fallande järnmalmspriser ledde i december 2014 till konkurs, bara två år efter produktionsstart. Northlands konkurs är en av de största i svensk historia, med 14 miljarder kronor i skulder och bara en dryg miljard i tillgångar.
- I dag är flyktingmottagandet en av de största och ekonomiskt mest viktiga verksamheterna i Pajala. Över 70 personer jobbar på olika sätt med de drygt 700 asylsökanden som finns i kommunen.
- Efter valet 2014 styrs Pajala av samarbetspartierna S och V.

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.