Nye chefen: Politisk oenighet om detaljplaner

Göteborg växer i rekordfart och efter bara ett par månader som ny stadsbyggnadsdirektör är Henrik Kant i full gång med att minska exploatörernas missnöje angående bygglovs- och detaljplaneprocesser. “Det råder politisk oenighet i Göteborg om byggaktörsdrivna detaljplaner”, säger han.

En stor uppgift för Göteborgs nya stadsbyggnadsdirektör, Henrik Kant, blir att försöka effektivisera bygglovs- och detaljplaneprocesserna i Göteborg. Något som känns extra viktigt tack vare årets regeringsproposition om att bygglovsavgiften sänks med 20 procent per vecka om hanteringen överskrider den lagstadgade tiden om tio veckor.

– Många byggherrar och andra kunder känner stor frustration över att behöva sätta projekt på is på grund av för långa handläggningstider, säger Kant.

Staden behöver därför ha mer översiktsplanering på plats för att effektivisera och påskynda detaljplaneprocesserna, tillägger han.

– Det råder politisk oenighet i Göteborg om byggaktörsdrivna detaljplaner och inget majoritetsbeslut har fattats för att testa detta. Om det sker framöver är det viktigt att testerna görs på rätt ställen, där både ett planprogram och en fördjupad översiktsplan redan finns på plats.

Han erkänner att det finns en hel del färdiga detaljplaner som inte påbörjas i staden, men är inte särskilt orolig.

– Siffran är relativt liten i jämförelse med det som byggs. Trycket är hårt just nu och jag har inte träffat några exploatörer eller byggherrar som väljer att avvakta på grund av en osäker marknad.

Frihamnens planarbete pausades i år eftersom Älvstranden utveckling räknade ut att vissa etapper blev dyrare än väntat. Men stadsbyggnadsdirektören försäkrar att skissarbetet för planarbetet fortsätter som vanligt då projektet betraktas som otroligt viktigt för att knyta ihop stadens centrala delar med Hisingen.

– Det är däremot svårt att bygga billiga bostäder på platser som Frihamnen eftersom det är dyrt att bygga där. Men det är förstås ett av målen. Vi behöver ha planer som är flexibla och tillåter annan användning över tid.

Att dumpa markpriser är ingen bra lösning, enligt Kant. Han tycker däremot att det är viktigt att fundera över vad som är långsiktigt bäst när det gäller hyres- och byggsubventioner. Ska staten hjälpa till eller ska kommunerna lösa frågan?

– Jag har svårt att ha någon exakt uppfattning om det, men tycker att dagens bostadsbidrag måste ses över om subventionerna ersätts med bidrag.

Att många byggbolag har svårt att få ihop kalkylen med dagens politik kopplar han ihop med marknadsläget.

– De flesta bostadssökande behöver en prisvärd bostad, samtidigt som det är svårt att få igång flyttkedjor som frigör billiga bostäder. Jag tycker att det är viktigt att försäkra att de planer som görs verkligen kan förverkligas.

Det gäller även att försöka undvika att begå samma misstag som på 70-talet då blandade upplåtelseformer inte fanns.

– Vi vill komplettera miljonprogramsområdena och bygga bostäder för flexiblare användning. Vi måste även bygga tätt och högt på grund av kostnaderna. I centrala Älvstaden kostar det cirka 20 000 kronor per kvadratmeter att färdigställa marken innan själva husbygget.

Teresa Ahola