Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsutveckling

Mustafa Panshiri.

Foto: Niklas Palmklint

Mustafa Panshiri: Fastighetsbolag kan göra stor skillnad i utsatta områden

Mustafa Panshiri är polisen som sade upp sig för att arbeta med integrationsfrågor. I dag har han pratat demokrati och svenska värderingar i 250 kommuner. Han ser behov av en hårdare linje i samhället framöver, men också att fastighetsbolagen blir en av de goda krafterna i arbetet med integration.

Publicerad: 21 oktober 2021, 12:29

Mattias Fröjd

Reporter

mattias.frojd@fastighetsnytt.se

Det var i jobbet som polis i Linköping som Mustafa Panshiri under flyktingvågen 2015 först kom att jobba med ensamkommande på olika boenden. Ett arbete som innebar att han så småningom beslutade sig för att ta sig an uppgiften på heltid. Med en bakgrund som inflyttad från Afghanistan (1997) kände han ett ansvar i att försöka lotsa in de unga, ensamkommande, och förklara vad Sverige är för ett samhälle och hur vi ser på stat, myndigheter och institutioner. 

– Medan tilliten i Sverige är hög både till mannen på gatan och till myndigheter och stat så handlar det om fantasisiffror jämfört med många andra länder. Dessa människor kommer från samhällen där staten är korrupt och tilliten ligger på etnicitet, religion, klan och släktingar. Mitt arbete gick ut på att försöka vara en slags kulturbrygga mellan det afghanska och det svenska. Det var väl 35 000 unga som kom, utan vuxna och utan förebilder. Jag insåg att det kunde gå ganska snett för dem om det inte fanns någon som kunde informera om vilket land de kommit till, säger Mustafa Panshiri.

Läs även: Urbanforskaren Richard Florida: ”Vi bör fokusera på hur vi bygger städer som är mer inkluderande”

Men det är en sak att någon står och berättar vad som gäller i samhället. Mustafa Panshiri poängterar att när han själv kom till Sverige såg det annorlunda ut. Går man tillbaka 30-40 år i tiden hade vi arbetskraftsinvandring och informationen kom en tillgodo på andra sätt. Människor kom i arbete och mötte det svenska, i dessa möten snappade man upp vad som gäller, de olika koderna och hur samhället fungerar. 

Du har all världens kultur i dessa områden men den svenska majoritetskulturen är helt frånvarande.

– Och det funkar givetvis bättre än att någon står och föreläser om hur det ser ut. Det finns en dominerande majoritetskultur omkring dig så du lär dig, i dag är det en annan situation. I dag är den svenska majoritetskulturen frånvarande i till exempel våra förorter och då blir det konstigt när man väl kommer i kontakt med den. Du har all världens kultur i dessa områden men den svenska majoritetskulturen är helt frånvarande. Jag tror inte att det var det som var syftet med det mångkulturella samhället, säger Mustafa Panshiri.

Fastighetsbolagen som legitim aktör

Kan då fastighetsbolagen bli en av de goda krafterna som drar åt ett håll och skapar en sammanhållning? Här menar Mustafa Panshiri att fastighetsbolagen har en roll att spela, en betydligt större roll än vad många tror. Han nämner Peter Esaiasson som i sin bok ”Förorten: ett samhällsvetenskapligt reportage” resonerar att fastighetsbolagen kan bli en maktfaktor, en stark och trovärdig, men också legitim, aktör. 

– En legitim aktör innebär att de boende tycker att de sanktioner som genomförs är rättvisa. Om du frågar de som bor i området vill de ha ordning och reda, bra sophantering, inga cyklar på trottoarerna, bilar som parkeras rätt, veta vilka som bor i fastigheten och lätt kunna få kontakt med fastighetsbolagen. Tänk att ha en sådan stark aktör i dessa områden. En stramare linje men inte 'Vi fastighetsbolaget' utan vi tillsammans med de skötsamma boende.

Foto: Ernst Henry Photography

Foto: Ernst Henry Photography

Inte oväntat nämner Mustafa Panshiri Gårdstensbostäder som har figurerat mycket i samtalet kring utsatta områden, just för att man tack vare ett långsiktigt arbete i Gårdsten inte längre klassas som ett särskilt utsatt område, sedan 2019. Hur har man då lyckats med uppgiften att ses som en legitim aktör? Ett tungt vägande skäl är att man faktiskt har hyresgäster i styrelsen. Men man arbetar också på flera sätt för att vara transparenta. Sara Bäckström, uthyrningsansvarig på Gårdstensbostäder, ser informationsverksamheten som central via exempelvis den egna tidningen, där förändringar, information kring oriktiga hyresförhållanden och annat, förmedlas öppet, men också via de boende som sitter i styrelsen. Att alla på bostadsbolaget också är närvarande i området, från vd till förvaltare och ekonomi, och tillsammans står för en gemensam linje är också en viktig signal.

Tonläget höjs

I takt med ett ökat antal dödsskjutningar har trygghetsfrågan stigit på politikernas agenda och tonen har hårdnat de senaste åren. En del ämnen som dyker upp kan ses som mer kontroversiella än andra som till exempel när Liberalerna går ut med ett förslag där man vill vräka familjer där man vet att det pågår narkotikaförsäljning eller grov brottslighet. Ett inte helt orimligt förslag, enligt Mustafa Panshiri, som menar att den lagstiftningen redan finns kring ärenden om bordell- eller illegal spelverksamhet. Här skulle man kunna utvidga lagstiftningen att omfatta fler saker.

Läs även: Ett år kvar till valet: ”Så ser branschens önskelista till politikerna ut”

– Det handlar om att få ordning på områdena och det vill de boende, vi ska hålla oss inom demokratins gränser men många börjar bli desperata och vi måste undvika att folk tar det i egna händer, det är upp till fastighetsbolag, polis och kommun. Polisen måste äga territoriet, när det gäller rättsskipning är det polisen som har våldsmonopolet och ingen annan, om de har detta förtroende så vänder man sig till dem. Och motsatt vad man tror finns det faktiskt ett bra förtroende för polisen i dessa områden, men man undrar varför de inte gör mer, säger Mustafa Panshiri.

Att säga upp någon är inte en självklar affär - hyreslagen är en skyddslagstiftning för den svagare parten och även kriminella har rätt att till en bostad i den bemärkelsen. Det finns situationer som kan leda till ett omedelbart upphörande, det vill säga så kallat förverkande, av ett hyreskontrakt men ett sådant beslut är omgärdat av en hel del formalia och bevisproblematik, berättar Lars Matton, chefsjurist på Sveriges Allmännytta. Att det bor en brottsling i lägenheten räcker inte utan bostaden ska 'helt eller till väsentlig del nyttjas för näringsverksamhet i vilket ingår brottsligt förfarande till ej oväsentlig del', (se 12 kap. 42 § första stycket 12). 

Det kan vara farliga människor som bor i en lägenhet men om den i sig inte används för illegal verksamhet är möjligheterna små att göra något.

– Många hyresvärdar känner att det kan vara svårt att kvalificera sig för dessa grunder då det exempelvis inte räcker med att någon förvarar ett vapen eller enstaka stöldgods i lägenheten då det inte handlar om näringsverksamhet eller kan anses att en väsentlig del av lägenheten används för detta ändamål. Det kan vara farliga människor som bor i en lägenhet men om den i sig inte används för illegal verksamhet är möjligheterna små att göra något. På den här punkten skulle vi som branschorganisation gärna se större möjligheter, det vet jag har diskuterats. Det är oerhört sällan jag sett beslut kring denna punkt användas, säger Lars Matton.

Tonläget höjs, inte bara i Sverige. I Danmark är man i färd med att genomföra den så kallade ghettoplanen som innebär att bostäder i delar av de mest utsatta områdena ska rivas. Mustafa Panshiri tror också att staten och Sverige kommer att visa upp en tuffare linje. 

– Jag förstår att det gör ont i själen hos många att behöva ta till hårdare metoder men jag tror tyvärr att de är nödvändiga, inte i framtiden utan här och nu. Vi behöver tänka om och jag blir inte förvånad om man som i Danmark börjar fundera på att riva ner i utsatta områden eller om försörjningsstödet kopplades till någon form av samhällsorientering.


Ämnen i artikeln:

GårdstensbostäderLinköpingSveriges Allmännytta

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.