NKS: ”Världens modernaste sjukhus”

Ända sedan det dåvarande moderata finanslandstingsrådet Ralph Lédel initierade en utredning kring ett nytt sjukhus som skulle ersätta Karolinska universitetssjukhuset har det kantats av kritik: kostnader, jäv och stora problem med tekniken. 

Utredningen låg till grund för landstingets beslut 2005 gå vidare i planeringsprocessen för ett nytt sjukhus: Nya Karolinska Solna. 2006 utsåg en jury ett förslag från White arkitekter som vinnare. Man beslutade att bygga det nya sjukhuset genom så kallad OPS (offentlig-privat samverkan) - något som legat till grund för mycket av den efterföljande kritiken. 

Läs även: Åklagaren om insiderbrott i fastighetsbranschen: ”Sannolikt finns ett stort mörkertal”

Efter ett anbudsförfarande beslutades att ett konsortium med Skanska och brittiska investmentbolaget Innisfree fick i uppdrag att finansiera, uppföra och driva det nya sjukhuset. Service- och underhållsuppdraget gick till Coor Service Management och byggnaderna utformades av White Tengbom Team - ett samarbete mellan Tengbom och White arkitekter. Upphandlingen kritiserades ganska snabbt för bristande konkurrens. 

Kostnaderna har sedan starten dock varit det som fått allra mest kritik kring bygget. Bland annat har granskningar visat allvarliga brister i fakturahanteringen av externa konsulter. En granskning i Dagens Nyheter visade exempelvis att 80 procent av konsultbolaget Boston Consulting Group, BCGs, fakturor saknade avtalsenliga fakturaspecifikationer på sjukhuset. En annan granskning visade att snittkostnaden per konsult från BCG för Karolinska var 700 000 kronor i månaden. 

Fram till 2040 har de totala kostnaderna för att bygga, utrusta och underhålla NKS beräknats till omkring 61 miljarder kronor - betydligt mer än vad man först beräknat. En första delrapport från Stockholms universitet, som fått i uppdrag att granska NKS, visar att beslutet om ett OPS-upplägg inte utreddes tillräckligt och att kostnaderna därför blivit onödiga höga. 

Läs även: Ordförande för NKS ägarbolag får gå

Den första jävsituationen som det handlade om rörde Andreas Ringman Uggla, som anställdes som produktionsdirektör på Karolinska. Han kom då direkt från ett jobb som konsult på BCG - och flera av fakturorna som saknade underlag i tidigare granskningar hade just Ringman Uggla som referens. Advokatbyrån Setterwalls visade i en senare utredning att man inte kunnat konstatera några fall av jäv inom ramen för sin utredning som lämnades till dåvarande SLL under 2018. Här kan du läsa mer om den utredningen.  

Även finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) har misstänkts för jäv, då hennes man, Jan Svenonius, i rollen som upphandlingschef på Karolinska haft en central roll i de kritiserade konsultavtalen. 

Sjukhuset har också lidit av många tekniska problem. Inför att de första patienterna skulle flytta in 2016 genomfördes en generalrepetition av driften - då upptäcktes 1 400 problem. 

I november 2017 fick sjukhuset två gånger på en vecka gå upp i så kallat stabsläge och flytta hjärtpatienter till andra sjukhus på grund av tekniska problem. 

Det har också konstaterats att många av badrummen varit felbyggda och att vissa av sjukhusets utrymmen varit för små, och behövt byggas om. 

Maktkampen om Tribona

Den 18 september 2015 la fastighetsbolaget Corem, med profilen Rutger Arnhult som största ägare, bud på konkurrenten Tribona - där Arnhults bolag Klövern hade byggt upp ett ägande på över 30 procent under tiden innan. Efter bara ett par timmar fick budet kritik - mindre aktieägare tyckte budet på 42 kronor var alldeles för lågt - de större ägarna tyckte inte om att hälften av betalningen skulle ske i preferensaktier i Corem. 

Liknande kritik förekommer ibland även i andra budgivningar, men det som stack ut i det här fallet var Rutger Arnhult som genom ägande och styrelseuppdrag satt på flera olika stolar i olika bolag, och därmed kunde spela ut dem mot varandra. 

Läs även: Catena kontrollerar 91,6 procent av rösterna i Tribona 

Den 20 oktober skickar fastighetsbolaget Catena ut ett pressmeddelande: de har förvärvat hela Klöverns innehav i Tribona, samt lagt ett konkurrerande bud på samtliga återstående aktier. Även Catenas bud ligger på 42 kronor per aktie, men Aktiemarknadsnämnden kliver in och ser till att budet höjs till 45 kronor. Tribonas budkommitté rekommenderar budet. Dessutom tar man in Catenas vd Gustaf Hermelin i sin styrelse. Corem har därmed inget annat val än att dra tillbaka sitt bud. 

Efter att affären gått i stöpet för Arnhults del, får Gustaf Hermelin (som fick sparken från Klöverns styrelse av Arnhult några år tidigare) frågan av Dagens Industri huruvida affären var en revansch. 

– Nej, jag får inte betalt för att ta revansch, utan för att bygga ett bra börsbolag. Sedan råkar det vara så den här gången, men det är inte därför vi gör affären, svarade han. 

Heden - att bygga eller att inte bygga

Åsikterna om huruvida Heden i centrala Göteborg ska bebyggas är många och de har pågått ända sedan den militära övningsverksamheten på Exercisheden, som den egentligen heter, upphörde i början av 1900-talet. 

Att en så stor och central plats mestadels täcks av fotbollsplaner och parkeringsplatser retar gallfeber på många, som tycker att platsen borde kunna användas på ett helt annat sätt med olika typer av bebyggelse. Andra tycker att platsen ska få finnas kvar just därför: den är en oas i den annars hårdgjorda ytan. 

Läs även: Klubbat: Liseberg får göra miljardutbyggnad

Under åren har flera förändringar dock gjorts, och många som var meningen att vara tillfälliga har blivit permanenta. 

Den senaste reella utvecklingen var när staden i mars 2016 gick ut med en markanvisning för bostäder och lokaler på tomten Cirkus Lorensberg, där det i dag står ett parkeringshus. Serneke vann markanvisningen, som förnyades i juni förra året. 

I dagsläget ligger arbetet med att utveckla Heden i allmänhet lite på paus. Efter att ha utfört en omfattande dialog kring platsen säger staden att ”arbetet med detaljplan väntas starta inom de närmaste åren”. Meningen är att Heden ska fortsätta vara en ”levande och öppen plats”, men fungera och utnyttjas bättre. Diskussionen kring huruvida Heden ska bebyggas lär fortsätta. 

Friends arena och kommuntopparnas fall

Den 27 oktober 2012 invigdes den nya nationalarenan i fotboll, Friends arena. Vägen dit kantades dock av misstankar och åtal för korruption, och två kommuntoppar som tvingades avgå. 

Historien om Friends arena började med att Svenska fotbollförbundet bestämde sig för att Sverige skulle få en ny nationalarena, samtidigt som Solna kommun började inse att anrika Råsundastadion var för omodern och skulle behöva rivas. Kommunen bestämde sig för att i stället bygga en ny arena på det gamla industriområdet vid Solna station. 

Dåvarande kommunalrådet i Solna Anders Gustâv (M) kontaktade bygg- och fastighetsmagnaten Erik Paulsson, en av Peabs grundare, som tyckte idén lät intressant. När Gustâv dog 2006 hamnade projektet i händerna på dåvarande stadsdirektören Sune Reinhold. 

Tillsammans med Peab, Svenska fotbollförbundet och markägaren Jernhusen blev Solna kommun delägare till den nya arenan, som skulle bli navet i en helt ny stadsdel med kontor, bostäder och handel: Arenastaden. 

Ett bolag bildades för att driva projektet, Råsta Administration AB, vilket skulle komma att bli centralt i framtida utredningar kring arenan. 

Det som gör att bygget platsar på den här listan är ett möte som ägde rum under tennisveckan i Båstad 2007. Erik Paulsson bjöd ned Lars-Erik Salminen (M) (ny kommunstyrelseordförande i Solna) till Båstad, där även Sune Reinhold och Peabs vice vd Anders Elfner befann sig. Under mötet kom man fram till att Sune Reinhold, vid sidan om sitt arbete som stadsdirektör, skulle arbeta som konsult och avlönas av Råsta Administration - något som i slutändan skulle leda till en fällande dom för Reinhold. 

Det var i en granskning i Dagens Samhälle 2010 som historien uppdagades, när man upptäckte att Reinhold hade fakturerat Råsta Administration totalt 600 000 kronor, en summa som i slutändan landade på hela 900 000 kronor. I och med publiceringen slutade Reinhold som konsult, och i stället inleddes en förundersökning mot sex personer. 

Kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Salminen misstänktes för bestickning alternativt medhjälp till mutbrott, Sune Reinhold misstänktes för mutbrott och Erik Paulsson, Anders Elfner, Lennart Daleke (vd i Råsta Administration) och Christian Alexandersson (Dalekes efterträdare) misstänktes för bestickning.

I juni 2011 meddelade åklagare Alf Johansson att alla sex åtalades: Sune Reinhold för grovt mutbrott och övriga för grov bestickning. 

Läs även: Stordalen expanderar vid Friends

Både Sune Reinhold och Lars-Erik Salminen tog en timeout från sina uppdrag i och med åtalet, och kom sedan aldrig tillbaka. 

I tingsrätten friades den 11 maj 2012 alla utom Sune Reinhold som dömdes för grovt mutbrott, till villkorlig dom och dagsböter på 105 000 kronor. 

Enligt tingsrättens dom handlade det om att han tagit emot pengar för jobb som han borde ha utfört i sin roll som stadsdirektör. Det handlade om arbete med bolagsbildningar och aktieägar­avtal, saker som tingsrätten anser redan ingick i hans arbetsuppgifter - vilket han enligt domen ”måste ha varit fullt medveten om”.

Alla domar utom den mot Anders Elfner överklagades, och även i hovrätten friades alla utom Sune Reinhold som vid tidpunkten hade avlidit. Därför kunde hans skuld inte prövas igen. Rätten slog dock fast att brott hade begåtts, men huruvida Reinholds straff var rimligt eller ej tog man inte ställning till. 

Rikshemsaffären

Under 2016 års första månader stormade det rejält kring Rikshem. Det började med att dåvarande vice vd Ilija Batljan fick sparken på grund av bristande förtroende från styrelsen, och slutade med att även vd Jan-Erik Höjvall samt hela styrelsen fick gå. 

Den var den 9 december 2015 som ett pressmeddelande landade i inkorgen. Ilija Batljan fick sparken från rollen som vice vd på Rikshem, efter att styrelsen fått nys om hans egna fastighetsaffärer vid sidan om Rikshem. 

– För oss i styrelsen är det självklart att vice vd inte kan bedriva fastighetsaffärer i privat regi och det är därför vårt förtroende för honom är förbrukat, sa Mats Mared, dåvarande styrelseordförande för bolaget.

Efter att Batljan fått lämna inleddes en granskning av bolaget, för att ”komma till botten med de rykten och mediala påståenden rörande bolaget som florerat”. Uppdraget lades på KPMG. 

Läs även: Moody's ger Rikshem ett starkt kreditbetyg

I och med granskningen började det spekuleras i huruvida AMF skulle begära att Fjärde AP-fonden köper ut livbolagets andel i parternas joint venture i Rikshem. Orsaken skulle enligt Dagens industri vara en splittring mellan de två huvudägarna som uppstått på grund av granskningen. 

Granskningen var klar i slutet av februari 2016 efter att ha förlängts fyra gånger, och visade flera avvikelser. Granskaren rekommenderade bland annat bolaget att se över sina styrande dokument, och göra skattemässiga självrättelser. 

Nästa händelse i förloppet var när Mats Andersson, dåvarande vd i Fjärde AP-fonden, meddelade sin avgång. I flera medier spekulerades det i att avhoppet var kopplat till Rikshemsaffären, något Andersson förnekade. 

Två dagar senare meddelades att även vd Jan-Erik Höjvall - och hela Rikshems styrelse skulle avgå. Fjärde AP-fonden och AMF meddelade i samband med det att man står enade och även fortsatt kommer att äga och utveckla bolaget. 

Mehmet Kaplans avgång

Den 18 april 2016 meddelade Stefan Löfven dåvarande bostadsminister Mehmet Kaplans (MP) avgång. Beskedet kom efter en rad händelser som uppdagats kring Kaplan veckan innan. 

Först ut var avslöjandet att Kaplan ett år tidigare medverkat på en middag där även en högerextrem ledare deltagit. Flera svenska medier publicerade en bild på Kaplan vid samma bord som bland annat Ilhan Senturk, svensk ordförande för den turkiska, högerextrema organisationen Grå vargarna och Barbaros Leylani som ett par veckor tidigare hållit ett kritiserat tal på Sergels torg där han ”önskade död åt de armeniska hundarna”. 

Bilderna kritiserades av många, bland annat statsministern och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP). 

Själv menade Kaplan att han inte visste vilka som skulle delta på middagen, men att han i efterhand tyckte att han borde ha kollat upp det. 

Läs även: Branschens reaktioner på Kaplans avgång

Några dagar senare uppdagades att Kaplan i ett tv-klipp från 2009 jämfört Israels agerande mot palestinier med hur judar behandlades i Nazityskland. Även detta uttalande fick hård kritik. 

Under presskonferensen där Kaplans avgång meddelades sa han att han tar avstånd från alla former av extremism, men att man hamnat i en situation där ”den jag är och vad jag står för ifrågasätts. Det står i vägen för mina möjligheter att uträtta det som krävs”. 

Efter många spekulationer om vem som skulle efterträda Kaplan på bostadsministerposten stod det den 25 maj klart att Miljöpartiets före detta språkrör Peter Eriksson skulle ta över.

Västlänken – tunneln som ritade om politiken

Det första officiella spadtaget för Västlänken togs i maj 2018. Att spaden sattes i marken var dock inte slutet på den långdragna debatt som kantat projektet sedan det först började diskuteras.

I korthet är Västlänken en dubbelspårig järnväg under centrala Göteborg. Tunneln är en del i det så kallade Västsvenska paketet och beräknas vara klar 2026. Budgeten är satt till 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. 

Innan projektet ens landat på ritbordet började diskussionerna om det, som vänt upp och ned på den göteborgska politiken och engagerat göteborgarna kanske mer än något annat de senaste åren. Till dags dato är det enda gången en tunnel gett upphov till två nya politiska partier. 

Det var 2009 som Göteborgs långvarige, dåvarande starke man Göran Johansson gjorde upp om det så kallade Västsvenska Paketet, där Västlänken ingår: ett gigantiskt infrastrukturprojekt i Göteborg med omnejd som skulle finansieras via en ny trängselskatt. Kort och gott kan man säga att man glömde förankra projektet hos göteborgarna, och inför valet 2010 bildades partiet Vägvalet som valdes in i kommunfullmäktige. 

I början var det främst trängselskatten i sig som kritiserades på debattsidorna - för att inom kort ersättas av Västlänken. 

Läs även: Västlänken splittrar politiken före valet

Kritikerna menar att politikerna inte tagit hänsyn till flera utredningar som gjorts kring kapacitet, ekonomi, resandeunderlag, kulturmiljö och besvärliga anslutningar - och att flera andra alternativa utbyggnader hade varit bättre. Man menar kort sagt att politiska låsningar ledde fram till beslutet om själva sträckningen, och att det sämsta utredningsalternativet klarat sig genom hela processen ”med hjälp av konfliktundvikande och principlösa myndigheter samt en ihålig miljölagstiftning” (Carina Bulic i Göteborgs-Posten, juli 2018). 

Själva byggprocessen är väldigt krävande med högt buller, risker för skador på känsliga byggnader, stora avstängingar av innerstaden, trädfällningar och höga utsläpp. 

I augusti 2014 gick den dåvarande moderaten Martin Wannholt emot sitt eget parti när han ifrågasatte Västlänken i en debattartikel på GP Debatt, och grundade under våren 2017 det nya partiet Demokraterna vars huvudfråga var just Västlänken. I valet 2018 tog partiet plats i kommunfullmäktige och blev näst största parti med 17 procent av rösterna, även om Vägvalet åkte ur. 

Efter valet 2018 har projektet stöd av majoriteten av partierna i fullmäktige.

I september 2018 framkom det att Trafikverket under det gångna året gjort ett 20-tal polisanmälningar kopplade till Västlänksbygget. Bland annat ska säkerhetsutrustning med selar för arbete vid hög höjd ha utsatts för sabotage, men även händelser då arbetare ska ha utsatts för spottloskor och glåpord och hotfulla telefonsamtal på natten ska ha inträffat.

Tor blev Oscar i Hagastaden

När Stockholms stadsbyggnadskontor ritade in två stycken 140 meter höga skyskrapor i detaljplanen för den nya stadsdelen kring norra station var det en och annan som höjde på ögonbrynen. 

Bild 1/2  Ursprungligt förslag för ”Tors torn”.

Det bestämdes att tornen, som från början gick under namnet ”Tors torn” skulle fungera som entré till den nya stadsdelen Hagastaden och vara riktiga profilbyggnader. 

Den rödgröna oppositionen i Stockholms stadshus kritiserade förslaget och ville ha en arkitekttävling kring utformningen, något den styrande alliansen motsatte sig. Stockholms skönhetsråd tyckte att tornen var för lika Embarcadero Center i San Francisco. 

I maj 2011 drog staden dock tillbaka markanvisningen för tornen, för att bolaget bakom projektet, Oslo Næringseiendom inte fick ihop ekonomin. 

Läs även: Par i Oscar Properties lyxbygge får tillbaka miljonbelopp efter dom – ”En varningssignal för de boende” 

Efter detta påbörjades en ny fas i tornens liv i form av en ny markanvisningsprocess där Oscar Properties i juni 2013 stod som vinnare, tillsammans med nederländska arkitektbyrån Office for Metropolita Architecture, OMA. Efter att ha bytt namn till Norra tornen och skalats ned till 125 respektive 110 meter, byggstartades tornen vid årsskiftet 2016/2017. 

Norra tornen har kritiserats för att vara smaklöst, lådformat och fult. Bygget har också mötts av kritik då det drabbats av arbetsmiljöproblem, exempelvis saknades en hiss för transport av byggmaterial.