Tisdag24.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Stadsutveckling

Kulturhuvudstadsåret sätter fart på Umeå

Publicerad: 20 Februari 2014, 15:10

Invigning av året som kulturhuvudstad i Umeå.

Foto: Håkan Larsson

Som europeisk kulturhuvudstad 2014 får expansiva Umeå tillfälle till andrum och invånarna får möjlighet att interagera när det gäller stadsutvecklingen.


Ämnen i artikeln:

UmeåFastighetsmarknaden i norra Sverige

Som europeisk kulturhuvudstad 2014 får expansiva Umeå tillfälle till andrum och invånarna får möjlighet att interagera när det gäller stadsutvecklingen. I själva verket kan debatten om hur staden ska byggas ses som en del av kulturhuvudstadsåret. Det framkom när Fastighetsnytt lärde sig mer om hur kultur och ekonomi samverkar i Norrlands största stad.

Med en föreställning som hette Burning Snow inledde Umeå sitt år som europeisk kulturhuvudstad den första februari. Mer än 50 000 personer fanns på plats för att fira invigningen. Ambitionen är att kulturhuvudstadsåret bland annat ska synliggöra hela norra Sverige och visa att kultur kan vara en drivkraft för regional utveckling. För att anknyta till EU:s enda ursprungsfolk, enligt FN-organet ILO:s definition, följer kulturhuvudstadsåret åtta samiska och renskötselinspirerade årstider: vinter, vårvinter, vår, vårsommar, sommar, höstsommar, höst och höstvinter. Vårvintern, uppvaknandets årstid, kommer bland annat att bjuda på skräckfestival, tyginstallationer i naturen och modern dans. Det samiska inslaget är en av de saker som väckt uppmärksamhet bland utländska journalister.

Albert Edman

Albert Edman

– Det mediala intresset har varit stort, under invigningen hade vi ungefär 300 ackrediterade internationella journalister, säger Albert Edman som är chef för stadsutveckling och hållbarhetsfrågor inom ramen för Kulturhuvudstadsåret.

Ekonomi och kultur samverkar
Kultur är ju ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Samma sak gäller kulturens betydelse för ekonomin. Utifrån sitt perspektiv som ansvarig för stadsutvecklingsfrågorna under kulturhuvudstadsåret menar Albert Edman att Umeå framförallt påverkas på två sätt. Det ena gäller den byggda miljön och de verksamheter som ges utrymme, det andra gäller umeåbornas bild av sin stad.

– Tittar man tillbaka på andra städer som varit kulturhuvudstäder i Europa så är det en klassisk effekt att man kraftsamlar, ser över lokalbehov och bygger nytt. Det är många nya institutioner som skapas, säger Albert Edman.

Ett exempel på det sistnämnda är det nya kulturhuset Väven som staden låter bygga vid Umeälvens strand i centrum. Sedan tidigare har Umeå universitet byggt ett konstnärligt campus i samarbete med bland annat privata Balticgruppen. Vidare finns Bildmuseet, ett nytt privat gitarrmuseum och ett centrum för dokumentärfotografi.

Kulturväven_Illustration arkitektbyrån Snöhätta

Väven. Illustration: arkitektbyrån Snöhätta.

– Man kan ju se på kultur som tillväxtfaktor på olika sätt, men det är ett faktum att vi har ett kulturhuvudstadsår och stor tillväxt, så ekonomi och kultur samverkar.

Stadsutvecklingsdebatten del av kulturhuvudstadsåret
Nu menar inte Albert Edman att allt beror på kulturhuvudstadsåret. Den tre år gamla översiktsplan som staden har tagit fram är också en viktig förklaring till den intensiva fastighets- och stadsutveckling som pågår i Umeå.

– I den nya översiktsplanen har man till exempel öppnat för högre hushöjder i de centrala delarna av Umeå, och det är inte bara byggnader för kulturverksamhet som byggs, utan det är även bostäder, kontor och hotell. Det är en kraftig tillväxt när det gäller fastigheter generellt sett i Umeå just nu.

När det gäller invånarnas syn på sin stad finns det en hel del passion inblandad.

– Det finns en otroligt livaktig debatt kring de här frågorna, och debatten kring stadens funktion kan man se som en del av kulturhuvudstadsåret. Umeå har alltid varit en stad där man tycker, tänker och diskuterar mycket. Det finns många välutbildade och en hel del som överklagar saker, och det är ett bra tecken när befolkningen är engagerad.

Andrum för medskapande stadsutveckling
Umeå har haft en stadig befolkningstillväxt under flera decennier och, som Albert Edman uttrycker det, växt från att vara en småstad till en liten storstad. Det har ställt krav på utbyggnad av gatunät och infrastruktur. I det sammanhanget har kulturhuvudstadsåret en intressant effekt.

– Under kulturhuvudstadsåret stoppas de projekten för att de centrala gatorna ska vara framkomliga, och för att fokus ska vara på kulturhuvudstadsåret. Det ger en liten paus i stadens utveckling, och det andrummet ska vi använda för att titta på stadsutvecklingen tillsammans med invånarna.

Kulturen kan bidra till den översynen genom olika typer av medskapandeprocesser. Något som praktiserades under den välbesökta invigningshelgen.

– Det första experimentet i den här andan genomfördes under invigningshelgen. Vi hade stängt av centrum för bilar och gjort om det till en vinterstad, med exempelvis snöväggar och skulpturer. Det var ett bra tillfälle till interaktion och vi hoppas på att kunna genomföra liknande tester under året, om än inte i lika stor skala. Något som är viktigt i en växande stad där det blir ett hårdare och hårdare tryck på de offentliga miljöerna.

Långsiktiga effekter mer osäkra

I sin ansökan för att få bli kulturhuvudstad lyfte Umeå fram kulturen som drivkraft för regional utveckling. Fastighetsnytt frågade Tobias Nielsén, som är konsult på Volante och kulturekonom från Handelshögskolan i Stockholm, vilka effekter kulturen kan ge stadens ekonomi.

Tobias Nilsén

Tobias Nielsén

– De omedelbara effekterna handlar förstås om energi in i hela systemet och om fler besökare både i staden generellt och på aktiviteterna. Det innebär förstås ökade intäkter för alla typer av aktörer i Umeå.

– De mer långsiktiga är mer osäkra. Tidigare utvärderingar av kulturhuvudstäder visar på både mer eller mindre lyckade exempel. Risken är att man står med lokaler och verksamheter som man inte längre har aktiviteter eller marknad för. Det är också en utmaning att orka fortsätta med bibehållen energinivå.

– Men jag tror att just för Umeå är möjligheterna goda. Staden har i många år arbetat med en långsiktig strategi där kultur haft en viktig roll.

Daniel Bergstrand

Fakta: Europeiska kulturhuvudstäder

EU:s initiativ att utse europeiska kulturhuvudstäder startade 1985. Sedan 2011 väljs två städer från två olika medlemsstater till europeiska kulturhuvudstäder. Umeå och Riga i Lettland är kulturhuvudstäder 2014. En kulturhuvudstad ska ha ett program som bygger på kulturellt samarbete i Europa. Vidare ska det intressera och engagera de som bor i staden och dess omgivning samt öka det internationella intresset för området. Städerna ska inför ansökan utarbeta ett kulturprogram som måste ha ett europeiskt inslag, involvera allmänheten, ha europeisk attraktionskraft och passa in i stadens långsiktiga utveckling. Nästa års kulturhuvudstäder är Mons i Belgien och Plzeň i Tjeckien.

Källa: Kulturrådet

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.