Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Stadsutveckling

Kravet på bilparkering kan ryka - och fastighetsbranschen bli vinnare

Förra veckan tillsatte regeringen en utredning om dagens parkeringskrav. Vi har låtit fem personer i bygg- och fastighetsbranschen kommentera initiativet. ”Mindre styrning kan vara klokt”, säger Mattias Goldmann, hållbarhetschef på Sweco.

Publicerad: 25 Februari 2020, 10:24

Teresa Ahola

Reporter

teresa.ahola@fastighetsnytt.se

Det är inom utredningen ”Samordning för bostadsbyggande” som man ser över kommunens krav på att ordna bilparkeringar vid ny- eller ombyggnation.

Mattias Goldmann, hållbarhetschef på Sweco, ser positivt på initiativet. Inte minst då många kommuner under våren upplevt att deras arbete mot en mer hållbar mobilitet försvåras av dagens regelverk. 

– Mindre styrning kan därför vara klokt. Jag gillar när man ger kommunerna större frihet att agera och bestämma vad som är bäst för dem själva, säger han till Fastighetsnytt. 

Det finns även andra fördelar.  

– Stora bolag, med fastigheter i flera kommuner, åker på onödiga kostnadsökningar på grund av lokala regler. Om skillnaderna inte uppfyller någon nytta så kan det vara bra att peka med hela handen. 

Mattias Goldmann Foto: Sweco

Mattias Goldmann

Foto: Sweco

Behoven förändras hela tiden

Mattias Goldmann är övertygad om att en liberalisering av p-kraven skulle göra nyproduktionen billigare. 

– Att bygga 2-våningsgarage under jord är nog inte det roligaste som byggbolagen vet. Det är kostsamt, har hög klimatpåverkan och cementerar ett framtida byggberoende, säger han.

Vissa kommuner har redan självmant valt att befria byggherren från p-kravet om de har kunnat presentera andra mobilitetslösningar i detaljplanen.

– Kreativiteten har varit fantastisk. Bilpooler, fler busshållplatser, lånecyklar och andra lösningar har tagits fram, säger Goldmann. 

Nu utreder alltså regeringen om detta kan inkluderas i plan- och bygglagen också. 

Läs även: Framtidens städer bygger på nya mobilitetstrender 

Mattias Goldmann tycker att det är på tiden att fastighetsbolag och byggherrar börjar erbjuda boende andra tjänster än just bilplatser.  

– Allt färre av oss vill ju äga en bil och betala för värdeminskning, skatt, försäkring, reparationer, service, tvätt och bränsle. Däremot vill fler ha tillgång till en bil ibland. 

Bättre nyttjande av p-platser

Helena Olsson, chef för stadsutveckling och samhälle på Fastighetsägarna, påpekar också att dagens parkeringstal och -normer gör bostadsbyggande dyrare.

– Det vore bra om p-kravet togs bort och att man öppnade för ett ökat marknadsinslag kring parkering.

Hon tycker inte att kraven, som innebär dyra investeringar för fastighetsbolagen, känns rimliga längre eftersom parkeringsbehovet lär minska över tid. Fler behöver snarare se till att alla befintliga parkeringsplatser nyttjas maximalt, med hjälp av ny teknik, bilpooler, självkörande bilar och andra lösningar, fortsätter Olsson.

– Biltrafiken är nästa skämskudde, efter kolen, för alla som vill nå klimatmålen. Tillgången till parkeringar har stor betydelse för transportval, så fler platser ligger knappast överst på priolistan.

Helena Olsson

Helena Olsson

Nyckeln är en bred mix av tjänster

För en riktig förändring måste alternativet till den egna bilen, som kräver parkering, vara attraktiv för kunden.

– Att tro att tvingande avtal ska säkerställa långsiktigt hållbara lösningar är att bita sig i svansen. Här måste regelverket ha flexibilitet och örat mot marken, säger Helena Olsson.

I Finland har man exempelvis lanserat abonnemang på en skräddarsydd kombination av kollektivtrafik, hyrbil, taxi, bilpool, cykel och andra mobilitetstjänster.  

– Det är en smart väg framåt. Men produkten måste säljas till slutkonsumenten och användarna. Inte med en byggherre som mellanhand.

Att tro att tvingande avtal ska säkerställa långsiktigt hållbara lösningar är att bita sig i svansen.

Hon säger att det offentliga även kan ändra regelverket för att främja bildelning, precis som i Tyskland.

– Lagen gör det enklare att reservera och nyttja allmänna parkeringsplatser, och möjliggör samtidigt för lokala myndigheter att sänka eller ta bort parkeringsavgifter för delade fordon, säger Helena Olsson.

 

Kristoffer Tamsons Foto: Moderaterna

Kristoffer Tamsons

Foto: Moderaterna

Lokala behov är A och O

Trafikregionråd Kristoffer Tamsons (M) säger sig generellt vara emot statliga pålagor, regleringar och byråkrati inom byggandet. 

– Desto mer som kan hanteras lokalt och i mötet mellan boende, beslutsfattare och byggherrar där, desto bättre, säger han till Fastighetsnytt. 

Samma sak gäller för parkeringsnormen. 

– Det är viktigt att det här blir starten för mer lokalt anpassade parkeringsbeslut. Behoven skiljer sig nämligen från fall till fall. 

Stockholm ligger bra till i transformationen och klarar sig, enligt honom, med färre p-platser eftersom kollektivtrafiken byggs ut. 

– Färre personer har samtidigt råd med nyproduktion och måste kanske sälja bilen för att få bokalkylen att gå ihop, säger Tamsons, som tycker att det är orimligt att tvinga människor att direkt eller indirekt betala dyra pengar för en garageplats. 

Läs även: Ingen smart stad utan smarta invånare 

Särskilt i en tid då förutsättningarna har förändrats med bilpooler och självkörande bilar. 

– Bilen var tidigare en köpt statussymbol, men har blivit något som man hellre prenumererar på via olika delningstjänster. Behovet av garageplatser vid porten kommer därför att minska, särskilt i stadsdelar som ligger centralt. 

Det gäller naturligtvis inte för alla, men talar ändå för ett förändrat behov. 

– Väl balanserat kommer en avreglering av parkeringsnormen tillgängliggöra bättre lösningar både för framtida bilägare och de som inte behöver ha en egen bil. 

Klimatmålen höjer ribban

Om syftet är att nå klimatmålen så är frågan varför man inte börjar i andra änden i stället? Det vill säga ställer tuffare krav på storindustrin, en av de största miljöbovarna. 

– För mig handlar detta mer om att bygga smarta städer, minska på statlig byråkrati och att på ett bättre sätt anpassa nyttjandet av dyr mark efter de lokala behoven. Miljö- och klimatnytta är en möjlig bonus, säger Kristoffer Tamsons (M).

Han uppger att hela samhället måste bära ansvar för smarta transporter. Såväl industri som privatpersoner.

Det är orimligt att tvinga människor att betala dyra pengar för en garageplats, säger Kristoffer Tamsons (M).

– Fördelen med färre p-platser är också tät bebyggelse, formandet av nya städer och bättre kollektivtrafik. 

Vad är den största utmaningen? 

– Den mest uppenbara utmaningen är: vart ska bilen parkeras? För även med en stor utbyggnad av kollektivtrafiken så ska vi inte glömma att bilen inte bara är en frihetssymbol, utan en viktig del i livspusslet, särskilt i glesbygden.

Kristoffer Tamsons (M) utvecklar detta ännu mer: 

– Jag ser inte bilen som en fiende och ogillar starkt den hets mot bilister som vissa krafter ägnar sig åt. Det är inte bilen som är problemet, utan de eventuella avgaserna som påverkar miljön negativt. 

Vem tjänar mest på att kraven slopas?

– De som vill bo på attraktiva platser och i dag begränsas av parkeringsnormen. Alla som betalar dyrt för parkeringar och garageplatser som de inte nyttjar. Men hela samhället gynnas, så länge man ser till de lokala behoven. 

Hur bör bygg- och fastighetsbolagen agera?

– De kan stärka samarbetet mellan kollektivtrafiks- och byggplaner. Våra förslag till nybyggaröverenskommelser gör förhoppningsvis att kommuner i ett tidigare skede kopplar in kollektivtrafiken i sina utvecklingsplaner. Men här behövs fler goda krafter. 

Fördelen är då att man redan i planeringsfasen kan få inspel om vändplan, bredd av bussvägar, nya kollektivtrafikslösningar och annat, förklarar Kristoffer Tamsons (M). 

– Barkarby är ett lyckat exempel, där man tack vare unik samverkan fick kollektivtrafiken på plats från starten. Nu har man självkörande elbussar och andra mobilitetslösningar på gång.

Jag ser inte bilen som en fiende och ogillar starkt den hets mot bilister som vissa krafter ägnar sig åt, säger Tamsons (M).

Jonas Högset Foto: Sveriges Allmännytta

Jonas Högset

Foto: Sveriges Allmännytta

P-platser stundom en förlustaffär

Jonas Högset, chef för fastighet och boende på Sveriges Allmännytta, välkomnar utredningen om parkeringsnormen, inte minst för att uppnå klimatneutralitet. En viktig fråga för bransch- och intresseorganisationens medlemmar. 

– Vi går mot ett mer transporteffektivt samhälle, där allt fler vill ha leveranser och transporter när det passar dem. Parkering är en av många lösningar för att uppnå bra mobilitet.

Dagens parkeringstvång resulterar inte minst i förlustaffärer, påpekar Högset. 

– I många fall är utnyttjandegraden av befintliga parkeringar och garage väldigt låg när vi pratar med bostadsbolagen. De gör förlust, då kostnaderna inte matchar kundernas betalningsvilja. 

Hur skulle färre p-platser fungera i praktiken? 

– Genom att samutnyttja parkeringsplatser med andra aktörer, samt komplettera det med andra mobilitetslösningar, säger Jonas Högset. 

Men för att fler ska kunna transportera sig utan eget fordon krävs bättre tillgång till kollektivtrafik. Här behöver kommunen stärka upp på de platser som har gles eller outbyggd trafikering, påpekar Högset.

– Kommunen bör också vara drivande i att upplåta befintliga parkeringsplatser på egen mark, med lågt utnyttjande, invid nybyggnationen, och dela data kring hur p-platser nyttjas för vidare utveckling. 

Vad är den största utmaningen? 

– För individen kan det självklart vara frustrerande när p-platserna är maxutnyttjade. Den största utmaningen är troligtvis att få användarna att förstå, ha tillit till och anamma andra lösningar som kan vara lika bra eller bättre än att ha sin egen bil på en parkering. 

För individen kan det självklart vara frustrerande när p-platserna är maxutnyttjade, säger Jonas Högset.

Skräddarsydda kombinationer och teknikneutrala mobilitetsnormer är några lösningar, enligt Jonas Högset. 

– Den måste inbegripa alltifrån kollektivtrafik, läge, hemleveranser, parkering, bilpool, cykelpool och möjligheten att inte resa. 

Vad bör politikerna ha i åtanke?  

– De måste se till platsen och dess förutsättningar. Det kanske inte lämpar sig att ta bort parkeringsplatser på alla ställen. Vi ser även själva utmaningarna med de ökade kraven på effektiva transporter och driver just nu ett mobilitetsprojekt med stöd av Energimyndigheten. 

Arbetet sker inom programmet för ”Ett transporteffektivt samhällsbygge”, med fokus på att nyttja p-platser i befintligt bestånd, kartlägga mobilitetsresurser och skapa en digital plattform för att kunna dela och tillgängliggöra data på ett kontrollerat sätt.

Elisabet Forsell Foto: Atrium Ljungberg

Elisabet Forsell

Foto: Atrium Ljungberg

Atrium Ljungberg sträcker ut en hand

Elisabet Forsell, tillförordnad affärsutvecklingschef för bostad på Atrium Ljungberg, tror att utredningen kan gynna bostadsbyggandet och möjliggöra för fler bostäder. Särskilt i områden som i dag kämpar med svåra utmaningar kopplade till parkeringsfrågan. 

– Genom att erbjuda allt inom gångavstånd och alternativa resesätt kan behovet av att äga en bil minskas.

Utbyggnad av kollektivtrafiken och fler mobilitets- och delningslösningar är dock avgörande för denna transformation.  

– Här behövs en stor variation av möjliga resesätt som möter människors behov av att förflytta sig på ett hållbart och effektivt sätt. Vi tror också att kunskap och utbildning är nödvändigt för att ändra attityder och invanda resmönster hos individer.

Atrium Ljungberg välkomnar med dessa ord en utveckling av plan- och bygglagen, som förhoppningsvis på ett bättre sätt kan återspegla dagens behov. 

 – Vi ser fram emot att följa utredningen och samverkar gärna med våra erfarenheter kring stadsutveckling, säger Elisabet Forsell. 

 

Samordning för bostadsbyggande

Utredningen tillsattes den 13 december 2017 med syfte att effektivisera byggen i kommuner med särskilt komplexa planeringsförutsättningar. 

 

Den 13 februari 2020 gjordes ett tillägg, där utredaren även fick i uppdrag att utreda kravet på utrymme för parkering och relevanta bestämmelser i plan- och bygglagen. 

 

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020.

 

Källa: Finansdepartementet


Ämnen i artikeln:

Atrium LjungbergSveriges AllmännyttaSwecoFastighetsägarnaHelena Olsson

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.