Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag04.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Stadsutveckling

Klimatpåverkan i byggprocessen

Publicerad: 14 Oktober 2014, 18:30

Emma Jonsteg

Dagens byggtakt motsvarar nära nog hälften av utsläppen från Sveriges samlade personbilstrafik under ett år.


Ämnen i artikeln:

Emma JonstegUtopia Arkitekter

Med dagens byggtakt står klimatpåverkan vid byggandet av kontorsfastigheter och flerbostadshus för fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar nära nog hälften av utsläppen från Sveriges samlade personbilstrafik under ett år.

Siffrorna är tagna ur en studie som bland annat Sveriges Byggindustrier tillsammans med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) står bakom och som publicerades tidigare i år. Studien visar också att så mycket som 50 procent av en byggnads klimatpåverkan sker under byggprocessen. Merparten av den påverkan sker i de allra flesta fall i form av koldioxidutsläpp vid betongproduktion. Denna siffra står i bjärt kontrast till den uppfattningen som historiskt rått i branschen där man snarare uppskattat klimatpåverkan under byggfasen till runt femton procent sett till en byggnads livscykel över 50 år.

Man vill gärna tro att dessa alarmerande rön skulle leda till omedelbara åtgärder från stat, kommun och bransch. Så är dock inte fallet och i dag saknas fortfarande alla former av övergripande regelverk för miljö- och klimatpåverkan under byggprocessen. Det är anmärkningsvärt sett till att häften av en byggnads samlade klimatpåverkan har skett redan vid inflyttning.

Samma passiva förhållningssätt gäller också  Stockholm där nära nog en tredjedel av landets bostadsbyggande sker. Vid absoluta merparten av kommunens markanvisningar i Stockholms stad så ställs inga som helst krav när det gäller klimatpåverkan under byggprocessen. Något man har gemensamt med i princip alla landets kommuner. Inte ens i fallet med det så tydligt miljöprofilerade området Norra Djurgårdsstaden så har kommunen i sina markanvisningstävlingar haft med några tydliga bedömningskriterier som innebär begränsningar på det här området.

I princip samma stiltje ser vi i bygg- och arkitektbranschen. Med några lysande undantag så råder det akut brist på såväl kunskap som konkreta insatser för att åtgärda problemet. Konstigt nog kan tyckas dådet finns byggtekniska lösningar som snabbt och drastiskt kan minska klimatpåverkan under byggprocessen.

I väntan på att betong- och byggindustrin lyckas ta fram storskaliga lösningar för att producera och återvinna betong med avsevärt mycket lägre klimatpåverkan så kan vi redan nu bygga i trä på ett sätt som är både kvalitets- och kostnadsmässigt konkurrenskraftigt.

Att bygga hus med stommar i trä istället för betong har potential att drastiskt minska klimatpåverkan under byggprocessen. Enligt vissa uppskattningar med upp till 90 procent. Byggandet av flerbostadshus i trä har också ökat under de senaste tio åren och ligger nu på runt tio procent av det totala byggandet. Men utvecklingen går långsamt. Det är märkligt sett till att träbyggande utöver minskad klimatpåverkan även har en lång rad andra tydliga fördelar. Att bygga med fabriksproducerade trämoduler ger bättre kvalitetskontroll, orsakar mindre buller på byggarbetsplatsen och kortar byggtiderna vilket minskar risken för förseningar och kvalitetsproblem. Råvaran finns lokalt och transporterna är tack vare lägre vikt mindre energikrävande. Träkonstruktioner är lätta och kräver dessutom mindre omfattande grundarbete.

Även från regeringens håll har ointresset fram till alldeles nyligen varit kompakt för att hantera frågan. Så sent som den 4 september fattade emellertid regeringen ett beslut om att ge Boverket i uppdrag att utreda forsknings- och kunskapsläget angående byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Uppdragsbeskrivningen är mycket tydlig med att utredarna förväntas ägna mycket uppmärksamhet åt just byggprocessen. Utredningen ska vara klar senast den 30 september nästa år.

Det är utmärkt att man nu agerar från regeringshåll. Men i väntan på resultatet av en utredning, vars största förtjänst antagligen kommer vara att den slå fast vad som redan står klart i de rapporter utredarna i regeringsbeslutet uppmanas lägga särskild vikt vid (bland annat den från Sveriges Byggindustrier och IVA), så förlorar vi värdefull tid. Med dagens byggtakt kommer det att ha fattats beslut om åtskilliga 10 000-tals nya bostäder och andra byggprojekt utan något mer än marginell reglering av under byggprocessen innan vi får se de ”informationsinsatser och vägledningar”som utredningen ska ge förslag på. Detta är djupt olyckligt.

Ansvaret för att driva den här utvecklingen vilar nu tungt på våra kommuner. Inte minst i Stockholm som väntas stå för en så stor del av nybyggandet under kommande år. När Stadshuset nu byter politisk färg så förväntar jag och många med mig i branschen en rejäl uppryckning på det här området. Några självklara åtgärder som jag ser att man bör överväga är:

- Sätta upp tydliga mål och en handlingsplan för hur man ska jobba resultatorienterat för att snabbt minska klimatpåverkan under byggprocessen.
- Fastslå enhetliga bedömningskriterier för stadens samtliga markanvisningar med hänseende på klimatpåverkan under byggprocessen.
- Inleda en dialog med byggherrar, arkitekter och konsulter inom samhällsbyggnad för att i samarbete med kommunen driva på kunskapsspridningen och teknikutvecklingen på det här området.

Vi blir i Sverige och även i Stockholm allt bättre på att ställa krav på och bygga energieffektiva hus. Det är såklart utmärkt, men det innebär också att förhållandet i klimatpåverkan under ett hus livscykel förskjuts än mer till byggprocessens nackdel. Ska Stockholm pretendera på titeln som en av världens mest hållbara städer så har vi inte längre råd att skjuta denna fråga på framtiden. Inte minst sett i ljuset av att vi under de kommande åren har som mål att drastiskt höja byggtakten. Dessa höjda byggmål måste röra sig parallellt med höjda klimatmål som även inbegriper byggprocessen. Allt annat är miljöpolitiskt ansvarslöst. Alternativen finns. Men det finns inte längre några gångbara ursäkter för att vänta.

Emma Jonsteg
Vd Utopia Arkitekter

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.