måndag27 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Stadsutveckling

Hon håller i taktpinnen när Sverige rustas för klimatkrisen

Publicerad: 8 mars 2023, 14:12

Åsa-Britt Karlsson är ny ordförande i det nationella rådet för klimatanpassning. Arkivbild från 2020 när hon för regeringens räkning utredde frågan om negativa utsläpp av växthusgaser. Bilden är ett montage.

Foto: Johan Nilsson/TT

Åsa-Britt Karlsson som är ny ordförande i det nationella expertrådet för klimatanpassning vill inte vara för snabb med att ge besked om fler regleringar för branschen. Men hon ger ändå en fingervisning om vad som komma skall. ”Det kommer att behövas mer av alla aktörer”, säger hon till Fastighetsnytt.

Ämnen i artikeln:

Klimatanpassning

Mårten Arvidsson

marten.arvidsson@bonniernews.se


Den 2 mars utsåg regeringen Åsa-Britt Karlsson till ny ordförande i det nationella expertrådet för klimatanpassning. Rådets uppgift är att utvärdera arbetet med anpassning i Sverige och ge förslag på fortsatt arbete.

Åsa-Britt Karlsson är ingen duvunge. Hon är klimatexpert vid den liberala tankesmedjan Fores och var generaldirektör vid Statens geotekniska institut mellan 2012 och 2021 samt statssekreterare på Miljödepartementet mellan 2006 och 2011.

När Fastighetsnytt får tag i henne via mejl har hon och de övriga ledamöterna börjat planera inför rådets nästa rapport till regeringen för att ge den ett så bra beslutsunderlag som möjligt.

Vilken del av klimatanpassningsarbetet är mest angeläget att komma igång med, menar du?
"Det är viktigt att inte fokusera på en del, utan styrkan finns i att se bredden och komplexiteten i vad som behöver göras för att anpassa oss till ett föränderligt klimat."

Läs också: Regeringsförslag: Klimatanpassning får bekostas via va-taxan - ökade kostnader för fastighetsägare

Vilka insikter tar du med dig från Fores och tidigare erfarenheter som du kan få användning av i det här uppdraget?
"Jag tar med mig en hel del av aktuell klimatdebatt. Men framförallt tar jag med mig erfarenheter från min roll som generaldirektör på Statens geotekniska institut, SGI, som har det nationella ansvaret för ras, skred och stranderosion. Delegationen för Göta älv, som beviljar statsbidrag för skredsäkrande åtgärder i den utsatta älvdalen är också en del av SGI. Mina erfarenheter från statssekreterartiden tar jag också med mig. Inte minst har jag god erfarenhet av vad en regering behöver för underlag."

Vilket ansvar tycker du att fastighets- och byggbranschen har i klimatanpassningsfrågan?
"Fastighets- och byggbranschen har ett stort ansvar när det gäller klimatanpassning. Min erfarenhet är också att det finns ett stort kunnande och en vilja att vara en aktiv del i klimatanpassningsarbetet."

Tycker du att det görs tillräckligt från de branschernas sida i dag?
"Jag tänker att det kommer att behövas mer av alla aktörer för att klara att anpassa oss till ett förändrat klimat."

Läs också: Klimatanpassningen i fastighetssektorn: ”Inte någon som gör tillräckligt”

Behövs fler regleringar för att få branschen att göra mer när det kommer till klimatanpassning?
"Det vill jag titta närmare på innan jag uttalar mig."

I en uppmärksammad debattartikel i GP publicerad 2021 föreslog Svensk Försäkring att regeringen bör upprätta en övergripande nationell strategi för klimatanpassning av Sveriges kuster, ett utpekande av ett statligt departement som ansvarig för klimatanpassningsfrågor, ett myndighetsuppdrag till MSB och Boverket att verka för att egendomsskador förebyggs och undviks genom aktiva åtgärder samt att agera snabbt för att motverka klimatförändringarnas skadeverkan.

Finns något av dessa förslag med på din agenda?
"Det övergripande nationella klimatanpassningsarbetet och strategier för det tycker jag bör hållas ihop. Jag förespråkar också att ansvariga expertmyndigheter, kommuner, regioner, länsstyrelser och andra aktörer samverkar för bra och ändamålsenliga lösningar. Regional kustsamverkan Skåne Halland är ett fint exempel på hur samverkan kan organiseras. Det är så man nyttjar den samlade expertkunskapen på bästa sätt."

En svår nöt att knäcka för många som jobbar med stadsutveckling är frågan huruvida detaljplaner som till exempel ligger i direkt anslutning till havet är värda att förverkliga kopplat till den kostnad som den nödvändiga klimatanpassningen medför. På det ämnet vill inte Åsa-Britt Karlsson lämna några egna synpunkter.

"Det måste bedömas och avgöras av de som har kunskap om både de specifika risker som finns med kustnära byggande på plats, och en god stadsutveckling," avslutar hon.

Läs också: IPCC: Kortsiktiga lösningar dominerar i klimatanpassningen

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev