Från grön linje till grön stadsdel

I Hökarängen utanför Stockholm har man under flera år bedrivit projektet ”Hållbara Hökarängen”. Det har gått ut på att vända en negativ utveckling i en stadsdel som behövde ett rejält ryck.

Hökarängen är en ganska typisk Stockholmsförort på den gröna tunnelbanelinjen söderut. Söderförorterna är ofta byggda kring 1950-talet. Med tre-fyravånings lamellhus, oproportionerligt stora torg och ett centrum som vuxit fram kring tunnelbanan.

– Hökarängen är en riktig 50-talspärla med mycket fin arkitektur och historia. Det fanns ett tydligt tänk när stadsdelen byggdes ut i samband med att tunnelbanan byggdes ut från Slussen, berättar Åsa Stenmark, som varit projektledare för Hållbara Hökarängen.

I projektet, som drivits av det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem, har man satsat på att förstärka 50-tals känslan, som återigen blivit oerhört populär. I den första delen av projektet arbetade man med ett underhåll av bolagets bestånd, att skapa ett gediget servicebestånd och att satsa en hel del på den konstnärliga verksamhet som redan fanns i stadsdelen.

– Vi hade möjlighet att ta ett stort grepp eftersom vi har ett så stort fastighetsbestånd där. Det är vårt största förvaltningsområde med nästan 3 000 lägenheter, säger Åsa Stenmark.

En del i projektet går ut på att producera närodlad mat. Foto: Alexander Pihl.

En del i projektet går ut på att producera närodlad mat. Foto: Alexander Pihl.

Projektet tog avstamp i en medborgardialog som genomfördes under 2010, där de boende fick komma med förslag och synpunkter på vad som kunde förbättras eller vad som saknades.

– I några fall har vi aktivt arbetat för att få hit verksamheter, som apotek och vårdcentral, just den typ av service som de boende efterfrågade. Annars har vi tagit emot intressenter och fokuserat på de som vi tror kan tillföra området något och som matchar de boendes önskemål, säger Åsa Stenmark.

Flera nya caféer och restauranger har öppnat, bland annat Sveriges första cevicheria.

Åsa Stenmark. Foto: Bengt Alm.

Åsa Stenmark. Foto: Bengt Alm.

Under projektets gång var man noga med att behålla stadsdelens karaktär. Bland annat har man sett till att den klassiska skyltningen i centrum lever vidare, genom att skyltarna numera ingår i hyran när man tecknar kontrakt för en lokal i centrum.

– Skyltningen i centrum är en del av karaktären, ett sätt att bevara och förstärka 50-talskänslan. Det är också något som man förknippar med Hökarängen och som många boende är glada för, säger Åsa Stenmark.

Förutom skyltarna har man också inrättat en dansbana på torget, loppisar och odling i bostadsområdet.

Del två av projektet var en fördjupad miljösatsning, där boende tillsammans med verksamma i Hökarängen samverkat för att minska användningen av resurser.

– Där har vi märkt att det som engagerar mest är det som gör att folk får mötas, till exempel genom odling och matlagning. Börjar man där kan sedan prata vidare om frågor som kanske inte intresserar till en början, som energi och avfall till exempel.

Projektet har finansierats av Stockholmshem, där Energimyndigheten gick in med pengar i den andra etappen av projektet. Enligt Åsa Stenmark har investeringarna inte påverkat de boendes kostnader med anledning av projektet, utan hyressättningen följer de vanliga förhandlingarna med Hyresgästföreningen.

– Hållbarhetsinvesteringar är inte standardhöjande, och därmed inte heller hyreshöjande. Det har finansierats som vanligt underhåll.

Projektet avslutades under sommaren 2015. I samband med det gav man även ut en bok för att berätta om hur man arbetat för att lyfta stadsdelen.

Maria Nordlander