Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Stadsutveckling

Från bevarande till hållbar stadsplanering

Publicerad: 14 Januari 2016, 16:30

Åsa Henninge.

Fokus inom stadsplanering har under lång tid inriktats på hur vi ska bevara våra städer. I Stockholms översiktsplan från 1990 samt 1999 konstaterades att Stockholm i huvudsak var färdigbyggt. I efterhand har vi insett att denna inriktning försvårar möjligheter för nyproduktion.


Ämnen i artikeln:

Åsa Henninge

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer sex.

Fokus inom stadsplanering har under lång tid inriktats på hur vi ska bevara våra städer. I Stockholms översiktsplan från 1990 samt 1999 konstaterades att Stockholm i huvudsak var färdigbyggt.

Utifrån denna övertygelse var det naturligt att vi riktade in oss på att bevara staden och att skapa bra miljöer för de som redan bodde där. Plan- och Bygglagen från 1989 speglar den rådande tidsandan, inriktad på bevarandet av befintliga miljöer och med ett stort inflytande för de som redan bor i staden.

I efterhand har vi insett att denna inriktning försvårar möjligheter för nyproduktion. Även den svenska bostadspolitiken, sett ur ekonomiskt perspektiv, har tendenser till detta. Ränteavdrag utan tak, avskaffad fastighetsskatt, avsaknad av amorteringskrav och låg styrränta är exempel på faktorer som bidragit till de senaste årens kraftiga prisstegring på bostäder. Prisstegringar som gynnat de som redan bor i staden på bekostnad av de som vill flytta hit.

Ett undantag kan tyckas vara vår starka hyresreglering. Bostadshyrorna hålls nere och oavsett bakgrund kan vem som helst flytta till Sveriges städer och bo bra. Hyresregleringar är bra i teorin, men i praktiken är det den största subventionen till de som redan bor i staden och vi har med systemet skapat långa köer och svarta marknader.

Hyresregleringen har, istället för att motverka bostadsbrist och ekonomisk segregation, blivit ytterligare ett system som gynnar de boende på bekostnad av de som vill flytta in. Sammantaget har vi i Sverige under en längre period haft system som bevarar existerande miljöer och gynnar stadens befintliga invånare.

Tillväxt innebär stor ansträngning
Urbaniseringen är väldigt stark. Cirka 70 procent av den framtida befolkningstillväxten i Sverige förväntas ske i de tre storstadslänen. Fram till 2040 beräknas befolkningsmängden i dessa län öka med cirka 1,6 miljoner invånare.

Tillväxten kommer innebära stor ansträngning för stadsplanering och bostadspolitiken i Sverige. Kan vi fortsätta fokusera på stadens redan etablerade invånare på samma sätt som vi gjort och samtidigt skapa förutsättningar för den socialt och ekonomiskt hållbara staden?

Vi måste hitta ett sätt att bygga stad som integrerar morgondagens invånare. Om vi inte kan ställa om vårt fokus finns risk för ökad segregation där dagens och morgondagens invånare får helt olika förutsättningar att skapa sig ett bra liv i staden. Vi kommer sannolikt arbeta fram affärsmodeller som ger incitament att finansiera ”nya” kollektiva varor eller attraktiva miljöer i staden som alla kan ta del av.

Om vi menar allvar med hållbar stadsplanering och vill inkorporera ett hållbart synsätt i olika stadsbyggnadsskeden måste vi tänka nytt även i lagstiftningen kring hållbarhet, annars blir det inte hållbart.

Åsa Henninge
Analyschef, NAI Svefa

Ämnen i artikeln:

Åsa Henninge

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.