Torsdag02.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Stadsutveckling

Framtidens stad – inkluderande och sammanhängande

Publicerad: 20 Januari 2017, 14:35

Christer Larsson.

Foto: Malmö stad.

Det finns några nödvändigheter att ha i åtanke när man planerar framtidens stad. En av dem är att staden blir mer urbant och socialt sammankopplad än vad dagens stad är. Det säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö.


Ämnen i artikeln:

MalmöChrister LarssonFastighetsmarknaden i Sydsverige

Intervjun är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 6, 2016.

Det finns några nödvändigheter att ha i åtanke när man planerar framtidens stad. En av dem är att staden blir mer urbant och socialt sammankopplad än vad dagens stad är. Det säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö. För drygt ett år sedan lämnade han in sitt slutbetänkande i utredningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design, där han bland annat diskuterar stadsutvecklingens roll i framtidens samhälle.

– Det är inte acceptablet det som pågår nu, där skillnader i hälsa, förväntad medellivslängd och skolresultat ökar beroende på vilken social grupp folk tillhör. Det gäller på alla nivåer, inom en och samma kommun, inom landet och globalt, säger han.

Han betonar att bekämpningen av fattigdom går åt rätt håll – det finns färre fattiga i välden idag – även om fattigdom är ett relativt begrepp. Samtidigt går klimatfrågan och människans åtgång åt naturens resurser åt fel håll.

– Framtidens stad måste vara klimatsmart, den måste bygga på sparande strukturer, säger Christer Larsson.

Med det menar han strukturer som konsumerar mindre transporter, mindre energi och mindre mark. Samtidigt måste staden fortfarande kunna erbjuda god livsmiljö.

– Staden som erbjuder det, det vill säga sparande strukturer i kombination med god livsmiljö, den har vi inte sett ännu. Här krävs det ett stort mått av innovation, konstaterar Malmös stadsbyggnadsdirektör.

Fysiska barriärer blir också sociala barriärer
En typisk stad idag, oavsett om det gäller städer med så olika prägel som Stockholm och Malmö, eller till och med en ännu mindre nordisk stad som Reykjavík, är långt ifrån inkluderande. I en tid av snabb urbanisering så är det knappast positivt.

Det är vad jag menar när jag säger att vi måste hålla samman, både socialt och urbant. Rent organisatoriskt måste vi binda ihop städerna. När vi i ett tidigare skede sorterade upp människor i geografier efter ekonomi och etnicitet och lade stora motorvägar emellan så var det inget bra sätt. Vi trodde att vi gjorde rätt – men vi gjorde fel. Nu har vi lärt oss att fysiska barriärer också blir sociala, säger Christer Larsson.

citat Christer Larsson

Som ett exempel på ett projekt där man vill göra om och göra rätt nämner han Amiralstaden, ett projekt i Malmö där man vill bygga bort den klyfta som Amiralsgatan skapar i Rosengård. Malmös uppmärksammade stadsdel, Rosengård, är nämligen en tudelad sådan där den ena halvan har det betydligt bättre än den andra. I Rosengård vill man bygga bort den separerande vägen och göra om den till en stadsgata.

– Dessutom behöver man utifrån stadsbyggnadsperspektiv jobba medvetet med var man lägger sina investeringar, exempelvis i välfärdsbyggnader som skolor, förskolor och kulturbyggnader. De måste ju ligga där de skapar nytta, poängterar Christer Larsson..

Han konstaterar att kommunen har rådighet över ganska många planeringsinstrument, framför allt  råder man över hela mobiliteten.

– Folk måste förflytta sig på ett helt annat sätt i den moderna staden. Du kan inte köra bil – även om bilen blir renare och renare så tar den fortfarande för stor plats. Den har en roll, och det är kanske inte ens en strävan att bli av med den, men man ska ha en bredare syn på hur man förflyttar sig. Ett mer anpassat sätt.

Kollektivtrafik är en jätteviktig fråga och alla ska ha tillgång till bra kollektivtrafik i den inkluderande och sammahängande staden, betonar Christer Larsson. När vi skapar framtidens stad måste vi paketera ihop alla de där grejerna för att skapa den socialt sammanhängande staden.

– Det handlar mycket om kultur och antropologi, hur man för ihop människor och hur man lever tillsammans. I Nordic City Network där jag är ordförande där pratar vi väldigt mycket om stadens kultur och hur vi lever tillsammans. Då kan man undra varför man inte har sett den här fysiska bilden av staden. Jo, det kanske beror på att vi måste flytta ut oss till andra områden och prata om hur vi lever våra liv tillsammans och det uttrycket har vi inte kommit på ännu.

Viktigt skapa goda demokrater
Visst känns det som att Christer Larsson syftar på att något sorts paradigmskifte kommer att äga rum i stadsplaneringen? När tror han att det kommer att ske?

– Det pågår. När vi pratar om stadsplanering på kontoret idag så säger vi att stadsplanering är en stödprocess för att stärka stadsbornas förmåga. Det hade jag aldrig sagt för tio år sedan. Då hade jag tänkt på en mycket smalare process där det inte handlar i lika stor grad om människor och om demokrati.

Han förklarar vidare att det är därför stadsbyggnadsämnet återigen blir intressant och viktigt på skolorna. Även på grundskolan finns det någonting om livsmiljö men då kanske det handlar mer om att fostra barn till goda demokrater. Det vi ser hända nu har med en lång tid av icke fungerande skola att göra, menar han.

– På 30-talet när högerextremismen fick ett fotfäste i Europa så valde vi i Sverige faktiskt att bygga folkhemmet. Det är någonting som har fallit lite bort nu och därför är det viktigt att satsa på utbildning igen. På så vis får vi goda demokrater och medborgare som vet vad de kan förvänta sig och inte går på den enkla typen av retorik som vi ser i debatten idag, utan avslöjar den istället. Jag tror det utmaningen är mycket större än politiken har förstått och där spelar stadsutvecklingen definitivt en nyckelroll, säger Christer Larsson.

Han berättar att han ibland kan känna att han jobbar i motvind, och att det fortfarande finns en syn hos många att arkitektur, och stadsplanering, är något svårgreppbart och exklusivt.

– Det är det ju inte. Andra säger att det kan vara dyrt men det stämmer inte heller. I min utredning skriver jag att de långsiktiga effekterna av en dåligt planerad stad för med sig ofantliga kostnader. Hade vi kunnat göra rätt i vår arkitektur och planering så hade vi kunnat få bort mycket av de långsiktiga kostnaderna.

Vikten av bra stadsplanering, och en konstruktiv debatt kring denna, är därför stor. Mycket större än de flesta som inte befinner sig i debatten kanske kan begripa.

– Det vi jobbar med bostadsbyggandet idag, det är ju effekten av ett beslut vi fattade för 15 år sedan när vi sa att marknaden skulle styra bostadsbyggandet. Det kanske var nödvändigt på många sätt men vi hade kanske kunnat fatta ett klokare beslut och inte suttit i det läge vi sitter i idag, säger Christer Larsson.

Gentrifiering en svårstyrd process
Han menar att staten inte kan vara så frånvarande från bostadsbyggandet som den är idag och det hjälper inte att „pytsa in lite subventioner“ som han uttrycker det. Statens åtgärder ska endera vara väldigt precisa eller så ska de riktas till dem som har minst betalningsförmåga.

Christer Larsson säger att fastighetsbranschen har en nyckelroll i att bygga den inkluderande staden i framtiden. Ett av samtidens mest diskuterade fenomen är gentrifiering och Malmös stadsbyggnadsdirektör konstaterar att gentrifieringsprocessen är bland det svåraste man har att handskas med eftersom det är en så otroligt svårstyrd process och den har så stor effekt på folks liv.

– Det är också en socialt betingad process, i alla fall sett till den del där man ombildar hyresrätt till bostadsrätt, och det handlar även om hur stor ekonomisk vinst det finns att göra. Det i sin tur förklarar varför ombildningsvågen har ebbat ut. Man kan inte styra upplåtelseformen i planförfarandet, och jag vet inte om det är önskvärt men hade man kunnat det så hade vi kunnat styra ombildningstakten själva. Däremot kan man reglera exploateringsgraden, något som exempelvis Köpenhamn har använt för att begränsa ombildningar.

Frågan är då hur man kan omfamna det positiva i gentrifieringsprocessen. Själva fenomenet innebär per definition att den befintliga befolkningen i en stadsdel byts ut vilket knappast alltid är positivt. Christer Larsson konstaterar att det kan vara så att en stad med mycket rörelse inte har lika hög gentrifieringstakt och att den därmed blir mer inkluderande.

– Å andra sidan kan gentrifiering bidra till att minska brottslighet i en stadsdel, där kriminalitet är hög. Jag anser ändå att det skulle vara bättre att ge folk möjlighet till flyttkarriärer inom ett område. Det blir inte lika marginaliserande som gentrifiering, säger han.

Hur kan planprocessen bidra till att minska marginalisering, exempelvis genom att skapa bostadskarriärer?
– Vi har ett jättestort uppdrag som är att initiera dessa processer men då är det en fråga om att hela staden jobbar mot ett gemensamt mål. Det leder till en trovärdighet som i sin tur leder till att näringslivet vill satsa. Som stad har vi en roll att formulera en vision om vart vi ska, och därigenom skapa en grund för framtida investeringar, avslutar Christer Larsson.

Sverrir Thór

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.