Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsutveckling

FOI-experten: Två saker avgör skyddsrummens status framöver

Publicerad: 2 mars 2022, 15:39

Bild 1/2  Sveriges största skyddsrum finns i Katarinaberget, på Södermalm i Stockholm, där 20 000 personer ska kunna vistas samtidigt. Utrymmet användes länge som parkeringshus och bensinmack, men är i dag en del av det stora Slussen-projektet.

Skyddsrummens framtid i Sverige kommer avgöras av den befolkningsskyddsutredning som regeringen presenterar i höst, menar FOI-analytikern Peter Bennesved. ”Men ur mitt perspektiv är de mjuka värdena runt skyddsrummen mycket viktigare”, säger han till Fastighetsnytt.


Ämnen i artikeln:

SkyddsrumRegeringen

Under de båda världskrigen och åren efter, då det svenska Folkhemmet växte fram, var Sverige världsledande på skyddsrumsbyggande tillsammans med Schweiz. 

De senaste 20 åren har dock skyddsrummet kommit att spela en allt mindre roll i det svenska samhällsbygget. Underhållet av de befintliga skyddsrummen har nedprioriterats och få nya har tillkommit. 

– Detta av naturliga skäl, menar Peter Bennesved, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. 

Bennesved, som 2020 skrev avhandlingen Sheltered Society på Umeå universitet där han undersökt bakgrunden till den massiva satsningen på skyddsrum i Sverige, menar att det finns två saker som kommer avgöra skyddsrummets status framöver.  

Läs även: Skicket på skyddsrum varierar - och trycket ökar: ”Fler behöver byggas” 

Det första är den pågående befolkningsskyddsutredning som regeringen aktiverat och som ska presenteras senare i höst. 

– Vad den säger kommer bli avgörande för synen på skyddsrum. Om jag får spekulera så tror jag fastighetsägarna kommer få det här på sitt bord framöver, på ett helt nytt sätt. Och att fastighetsägaren kommer sätta fart med att se över skyddsrummen. 

Enligt Bennesved har detta redan påbörjats på vissa håll i Sverige: 

– På Gotland till exempel. Där har kommunen haft en rätt tung rendering av alla skyddsrum de senaste åren. Jag tror inte det var ett enda skyddsrum som inte behövde förbättras då.

Den andra biten är att skyddsrummen i sig kommer vara av mindre nytta om civilförsvarsorganisationen inte finns på plats, menar han. 

– Själva skyddsrummet befinner sig i sista ledet. Det är en del av ett befolkningsskyddssystem där evakuering, el- och vattenförsörjning, sjukvård, räddningstjänst, alarmering och annan utrustning måste fungera. Ur mitt perspektiv är de mjuka värdena runt skyddsrummen mycket viktigare än att det finns skyddsrumsplatser till precis alla.

Stora förändringar i försvaret under 2000-talet

2001 gick Sverige från ett invasionsförsvar till en insatsstyrka. Det blev då svårt att motivera användningen av ett civilförsvar. 2002 avvecklade man de sista delarna av civilförsvaret och i samband med det sa man att man inte behövde bygga några skyddsrum längre. Det är från denna apparat som det nya civilförsvaret kan komma att utvecklas framåt, tror Bennesved.  

Läs även: Lista: Det här gäller om skyddsrum för fastighetsägare

Under de här åren försvann också skyddsrumspengarna i budgetposten befolkningsskydd och därmed de subventioner som fastighetsägare fick för att utveckla skyddsrum. 

– Men om staten nu bestämmer sig för att stoppa pengar i den budgetpåsen igen så är det troligt att fastighetsaktörerna får ta del av dem och då kommer man behöva bygga skyddsrum igen. Det är min tolkning av läget, säger han. 

Hur ser beredskapen för skyddsrum ut i Sverige just nu?
– Varje kommun är ansvarig för sin egen civilförsvarsplanering. Men man vet ju hur mycket de har att göra. Totalförsvaret är bara en del. Det är enligt mig delvis en brist att det inte riktigt är så centralstyrt som det var förut. Därför går det inte heller riktigt svara på hur kapaciteten i Sverige ser ut. Det är svårt att få en samlad bild. 

Mot vilka vapen kan de befintliga skyddsrummen ge skydd?
– Man får komma ihåg att skyddsrummen har byggts under en väldigt lång period med olika motiv. Från 1940 till 2002. Syftet har devis varit att stå emot kärnvapen. Men allt handlar om avstånd. Om en atombomb slår ned ovanför centrala Umeå kommer allting inom en kilometers radie vara förstört, inget källarskyddsrum i världen klarar av att stå emot den kraft som uppstår. 

Mellan 1957 och 1974 var de 14 största städerna i Sverige därför undantagna skyddsrumsplikten i centrumområdena, berättar han. Och det var då de stora befolkningsskyddrummen utvecklades. Ett av de mest kända exemplen är skyddsrummet i Katarinaberget, i Slussen på Södermalm i Stockholm

Ända sedan Gulfkriget, mellan 1990 och 1991, när man började se potentialen i precisionsbombning så har man, ur ett militärtekniskt perspektiv, inte ansett att skyddsrummen spelar någon större roll längre.

Ytterligare ett perspektiv på skyddsrummets funktion är den trygghet de ger befolkningen. 

 – Ända sedan Gulfkriget, mellan 1990 och 1991, när man började se potentialen i precisionsbombning så har man, ur ett militärtekniskt perspektiv, inte ansett att skyddsrummen spelar någon större roll längre. Men även om skyddsrummet, ur detta perspektiv, inte är så meningsfullt så är det för befolkningen en fysisk artefakt som ger trygghet. En plats dit man kan ta sig när man blir orolig, för att söka skydd. Sedan måste det fungera så det inte blir kontraproduktivt, så de blir farliga. Därför måste det finnas räddningstjänst, el, vatten, sjukvård att tillgå, säger Peter Bennesved.

Philip Wallin

Reporter

philip.wallin@bbm.bonnier.se

Ämnen i artikeln:

SkyddsrumRegeringen

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.