Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsutveckling

Ett händelserikt bostadspolitiskt år 2016

Publicerad: 22 december 2016, 15:00

Bostadsminister Peter Eriksson.

Foto: Miljöpartiet.

2016 blev ett händelserikt år när det gäller bostadspolitik. En bostadsminister senare går bostadsbyggandet till slut uppåt. På vägen har bostadspolitiska samtal inletts och strandats, ett bostadspolitiskt program presenterats och byggbonusar delats ut. Fastighetsnytt sammanfattar de viktigaste bostadspolitiska händelserna 2016.


Ämnen i artikeln:

Peter Eriksson

2016 blev ett händelserikt år när det gäller bostadspolitik. En bostadsminister senare går bostadsbyggandet till slut uppåt. På vägen har bostadspolitiska samtal inletts och strandats, ett bostadspolitiskt program presenterats och byggbonusar delats ut. Fastighetsnytt sammanfattar de viktigaste bostadspolitiska händelserna 2016.

Vår
Det bostadspolitiska året inleddes med att dåvarande bostadsminister Mehmet Kaplan och finansminister Magdalena Andersson bjöd in oppositionen till bostadspolitiska samtal. Man ansåg att det var alldeles var mycket låsningar mellan blocken, och samtalen var ett sätt att försöka komma överens för att skapa en långsiktig lösning för ett problem som blev allt mer akut: bostadsbristen.

Under våren fick även Medlingsinstitutets före detta generaldirektör Claes Stråth i uppdrag att se över hyressättningssystemet. Uppdraget kom efter att fjolårets hyresförhandlingar strandat på många håll, och allt fler började förespråka marknadshyror.

I april började det gunga i båten för bostadsminister Mehmet Kaplan. Efter att bilder publicerats på Kaplan där han medverkat på samma middag som en högerextrem ledare deltagit och senare även bilder på Kaplan vid samma bord som Ilhan Senturk, svensk ordförande för den turkiska högerextrema organisationen Grå Vargarna. Efter ett par turbulenta dagar höll statsministern presskonferens och meddelade att Kaplan ”bett om entledigande från regeringen”.

I början av maj presenterades så miljöpartiets före detta språkrör Peter Eriksson som ny bostadsminister. Den samlade reaktionen från branschen var positiv.

Sommar
I början av juni, efter att de bostadspolitiska samtalen gått trögt sedan Kaplan initierade dem, meddelade Alliansen att de hoppade av samtalen. I samma veva presenterade regeringen, med Peter Eriksson i spetsen, sitt bostadspolitiska paket. Det innehåll 22 punkter som bland annat behandlade temporär lagstiftning, statlig press på kommunerna och eventuellt nya städer.

Strax därpå kom Boverket med en reviderad byggbehovsprognos som visade att av de 710 000 bostäder som enligt dem måste byggas till 2025, måste majoriteten byggas till 2020. Hela 88 000 bostäder om året måste därmed byggas för att komma upp i Boverkets nivåer, något som är ganska långt bort, även om byggtakten ökat.

Höst
De efterföljande månaderna presenterade regeringen flera förslag med 22-punktsprogrammet som bakgrund. Bland annat ville man se nya regler för flyttskatten och se över kontrollsystemet för serietillverkade hus så att fler ska kunna utformas likadant i olika kommuner.

Peter Eriksson presenterade dessutom det av branschen omdiskuterade investeringsstödet, som ska användas för att bygga mindre hyres- och studentbostäder. Totalt ska 11,3 miljarder fördelas över en fyraårsperiod.

Vinter
Peter Eriksson presenterade i november hur den byggbonus som tidigare aviserats ska fördelas. Totalt får 111 kommuner dela på 1,85 miljarder kronor. De kommuner som får mest är Stockholm, Uppsala och Göteborg.

I november presenterade Boverket positiva siffror över bostadsbyggandet. Under 2016 beräknas 64 000 bostäder påbörjas, en ökning med 30 procent från förra året. Samtidigt berörde de en annan punkt som varit en av årets med frekventa – kapacitetsbristen i branschen. Boverket menar nämligen att just det är anledningen till en avstannande byggtakt framöver, snarare än att efterfrågan sjunker.

Just ämnet arbetskraft- och kompetensförsörjning i branschen startade Peter Eriksson under året en utredning om. Två av de huvudslutsatser som presenterades när slutrapporten levererades i december var att dels att kompetensförsörjningen inte kommer att kunna lösas med enbart inhemsk arbetskraft till 2025.

Den andra slutsatsen är att man inte kan utgå ifrån att det är realistiskt att arbetet i byggsektorn framöver kan bedrivas under så ansträngda arbetsförhållanden som nu. ”Det rapporteras omfattande sjukskrivningar och hög personalomsättning liksom avkall på kvalitet i arbetet och fördröjda arbetsprocesser till följd av personalbrist”.

Maria Nordlander

Ämnen i artikeln:

Peter Eriksson

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.