Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsutveckling

Delade meningar om Karlatornet: ”Behöver bygga staden på ett klokare sätt”

Publicerad: 26 augusti 2022, 08:47

Ola Serneke, Björn Siesjö och Ann Lageby diskuterade höga hus, i synnerhet Karlatornet, från scenen på Frihamnsdagen. ”Om vi ska ha höga hus så kanske vi inte ska sprida ut dem överallt”, sa bland annat Ann Lageby.

Foto: Teresa Ahola

Ola Serneke, vd på Serneke Invest, Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö och Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad vid KTH, närvarade på Frihamnsdagarna för att debattera höghus, hållbarhet och segregation utifrån det storlagna Karlastaden-projektet.


Ämnen i artikeln:

GöteborgKarlastadenKarlatornetOla Serneke

Det råder delade meningar om Karlatornet som blir Nordens högsta hus på 245 meter i Karlastaden och väntas bli ett blickfång likt Turning Torso i Malmö eller Norra Tornen i Stockholm.

– Antingen så tycker man om höga hus eller så tycker man inte om höga hus. Men egentligen handlar inte stadens struktur om hur högt man bygger, utan hur man bygger, säger Björn Siesjö. 

Ann Legeby ser på höghus som en slags maktmanifestation. Förr i tiden byggdes kyrkor högt och för 100 år byggdes Sveriges första höghus, Kungstornen, sedan kom även Skatteskrapan och Hötorgshusen. 

Läs mer: Nu är Karlatornet Göteborgs högsta byggnad – har nått 146 meter 

– Först var det kyrkor, sedan kontor och nu ser vi allt fler bostäder byggas högt. Men om vi ska ha höga hus så kanske vi inte ska sprida ut dem överallt, säger hon. 

Legeby har inget emot förtätning så länge det görs noggranna analyser om vilka lägen som är bäst för det. 

– Göteborg är en väldigt gles stad, med en liten klump i mitten. Vi är långt ifrån andra europeiska städer och Göteborg faller på sin täthet ganska snabbt. Vi behöver bygga staden på ett klokare sätt där vi kan släppa bilen, men då måste kollektivtrafiken fungera och det är den rätta strukturen i staden som ger de flödena. Vi behöver koppla ihop staden rätt.

–Vi kommer också att behöva skruva åt hållbarhetskraven i framtiden, inte minst när det gäller mängden betong som används i höghusbyggen.

Björn Siesjö är inne på samma spår. 

– Vi ska inte ha kluster med bara höga hus såsom i Dubai, utan vara noga med hur vi gör. Vi kanske inte bygger lika många heller framöver som nu, för det finns inte så många bra ställen kvar att bygga på, säger han. 

Läs mer: Bostads-vd ska leda Karlastadens fortsatta utveckling 

Ola Serneke uppger att det är miljövänligt betong som används i projektet och tror även att materialvalen hade varit annorlunda om besluten fattades i dag. 

– Givetvis har material utvecklats under resans gång. Nu finns solcellspaneler och glas med solceller och med en sån fasad på hela byggnaden hade vi mer eller mindre kunnat försörja hela huset på el, säger han och fortsätter: 

– Men vi har ändå ett helt unikt koncept i Sverige, en ”mediafastighet” som hanterar alltifrån el, VA, fiber, värme, sopsug, återvinning, batterilager och återvinning av ventilation.

Läs även: Premiär: Ny plattform för snabbare klimatneutralitet

På segregationsfrågan säger han att Karlastaden blir en blandad stadsdel med hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter för människor med olika socioekonomiska bakgrunder.

– Det kommer att finnas varierande upplåtelseformer, LSS-boende, skola, vårdlokaler, kontor och hotell. Jag pratade med en busschaufför som har lyckats spara ihop till en lägenhet i tornet, där priserna varierar från mellan 2,5 till 69 miljoner kronor.

På våning 69 i Karlatornet öppnas ett observatoriedäck som väntas ha runt 4 000 besökare varje år. I huset finns även fine dining, snackbar, utställningar, konst, gym, spa och relaxavdelning.

– När det gäller stadsbilden så har vi lagt stor vikt vid att den inte ska kännas som en steril operationssal med glasfasader till markplan, utan de nedersta våningarna utgör ett podium till resten av byggnaden med inbjudande ställen som är öppna för alla. Vi bygger även ett stort garage under hela kvarteret, som täcker behoven enligt p-normen, säger Ola Serneke.

Läs även: Nu drar västkustens ”Almedalen” igång

Men Ann Legeby tror att hela staden måste växa. 

– Det här kommer inte att ändra på segregationen. Vi vill snarare dubbla Göteborg och utvidga särskilt de centrala delarna så att de också blir större. En lokal förändring påverkar inte heller hur våra yttre stadsdelar med många låginkomsttagare har det. Göteborg som helhet behöver göra nåt åt skillnaderna, säger hon.

Björn Siesjö ser tvärtom goda skäl för att lägga halva utbyggnaden längs älven.

– Hisingen hade ganska låg status innan och att bygga nåt på den här sidan av staden var ett viktigt drag. För tio år sedan låg nästan allt här bakom stängsel. Nu bygger vi en jättebra stadsdel där vi behöver tillföra nya bostäder.

Teresa Ahola

Reporter

teresa.ahola@fastighetsnytt.se

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.