Måndag17.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Stadsutveckling

Bygga stad eller bara stadsmässigt?

Publicerad: 7 November 2013, 15:31

Örjan Wikforss.

“Gaturummen är stadsmässigt utformade, men inte fyllda av stadens liv och rörelse. Husens fasader avbildar stadskärnans byggnader i sten och puts, men husen innehåller bara bostäder.”


Ämnen i artikeln:

Örjan Wikforss

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 5, 2013

När jag vandrar runt i Norra Djurgårdsstadens först färdigställda kvarter slås jag av de omsorgsfullt utformade gaturummen och allmänna platserna. De har fina mått, proportioner och detaljer. Kvarteren är uppdelade i olika fastigheter så att flera byggherrar kan vara representerade med den varia­tion i utformning som det möjliggör.

Men ännu är det naturligtvis tomt på gatorna och öde. Gaturummen är stadsmässigt utformade, men inte fyllda av stadens liv och rörelse. Husens fasader avbildar stadskärnans byggnader i sten och puts, men husen innehåller bara bostäder. Kvarteren saknar stadens många mikroekonomier, den blandning av tusentals verksamheter och kombinationsmöjligheter som ger staden dess ekonomiska och sociala liv.

När vi tar i som mest, som i Norra Djurgårdsstaden, bygger vi som en stad. Vi bygger stadsmässigt, men vi bygger inte en stad. Det är ett bostadsområde, monolitiskt och enahanda som tidigare, men nu med en rumskänsla som påminner oss om stadens rum. Till stadsmässighet hör hög täthet, men utan den fördel av korta avstånd mellan olika verksamheter som hör staden till.

Vi måste försöka bryta med detta femtioåriga planeringsmönster. Det kan bara göras med förståelse för hur stadens många system, med dess olika företrädare och deras drivkrafter, fungerar i vår tid. Inte med ett tillbakablickande perspektiv på hur dåtidens system fungerade, när brevbäraren kom två gånger om dagen och jag hämtade mjölken i brun glasflaska hos Lindvalls Livs hundra meter bort. Det är kunskaper om stadens ekonomiska och sociala dynamik i vår tid som kan ge oss de formande faktorerna för utformningen av stadens nya gaturum och allmänna platser.

Fåmansbolagens 3:12-regler, arbetsgivaravgifterna, företagsbeskattningen och jobbskatteavdragen är nyckelfrågor för mikroekonomierna, de många små arbetsgemenskaperna och de nystartade företagen. De är därmed också nyckelfrågor för möjligheten att bygga stad och inte bara stadsmässigt.

Latteställen, restauranger och mäklarkontor i all ära, men de bygger inte vardagsstadens gaturum och torg. Det gör ett fungerande småföretagande, en lätt tillgänglig offentlig service och kulturella verksamheter som kan finna lämpliga och överkomliga lokaler. Tvingas dessa verksamheter ut i periferin är det där den nya staden kommer att växa fram.

Till staden hör vardagsbestyren, dess invånares alla praktikaliteter, att ofta ha bråttom och måste få saker gjorda. Inte bara det goda livets shoppingpromenad och restaurangbesök. Hit hör verksamheterna och människor som arbetar. Hit hör lågpris och färskvara, tillfälle och möjlighet. Hit hör vård och omsorg, hämta och lämna. Hit hör barn och ungdomar, skolor och skolgårdar. En stad som fungerar för alla ger något tillbaka till sina invånare på annat sätt än genom köp.

Alla dessa antaganden i handelns och fastighetsförtagandets kalkyler och affärsmodeller behöver ruskas om och ifrågasättas eftersom människor vill kunna bo och leva i staden.  Om man håller fast vid rådande stadsbyggnadsideal, en förädlad 1800-tals stenstad och den inte visar sig kunna rymma mikroekonomierna, servicen och kulturen, ja då blir resultatet just stadsbyggnadskulissen.

Norra Djurgårdsstaden har en fin grundstruktur och är inte färdigbyggd. I området runt gasklockorna ryms ännu fantasieggande möjligheter att bygga stad.

Örjan Wikforss
Arkitekt SAR/MSA, professor

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 5, 2013

Ämnen i artikeln:

Örjan Wikforss

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.