Bostadsbristen blockerar företagens tillväxt

Om det för fem år sedan fanns skäl att prata om en allvarlig bostadsbrist är läget idag så alarmerande att det är befogat att tala om bokris. Det handlar om tusentals jobb som inte kunnat besättas eller i värsta fall inte skapats. Matchningen på arbetsmarknaden försämras, rekryteringsprocessen tar längre tid och ibland går det som sagt inte alls.

Om vi antar att varje bolag som säger att de helt har misslyckats med rekryteringar skulle ha kunnat växa med enbart en ytterligare medarbetare om det inte varit för bostadsbristen, handlar det om 8000 jobb. Den verkliga siffran är förmodligen betydligt högre eftersom antagandet är väldigt försiktigt.

En annan konsekvens är att företag som funderar på att omlokalisera till Stockholm från andra delar av världen inte alltid kan göra det. SVTs Rapport berättade nyligen om ett e-handelsbolag från München som ville flytta med 30 medarbetare till Stockholm, men som valde att inte göra det på grund av bostadssituationen. Det betyder alltså att det inte bara finns en tillväxtdimension, utan också en konkurrenskrafts- och attraktivitetsaspekt i frågan.

Det allvarliga läget kräver omfattande politiska reformer för att komma tillrätta med problemen. Därför var det glädjande att statsministern i början av det här året bjöd in till blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Det viktiga är att politikerna orkar ta i de stora strukturella frågorna och inte bara ägnar sig åt mindre kosmetiska åtgärder. En hållbar lösning kräver också att alla partier är beredda att döda några heliga kor.

Problemen är komplexa och inte isolerade till en enskild del av bostadsmarknaden. Bokrisen drabbar både hög- och låginkomsttagare, men på olika sätt. Det kommer aldrig att gå att bygga bort bostadsbristen om vi inte också tar tag i de frågor som handlar om marknadens funktionssätt. Experter med decennier av erfarenhet är eniga om att det behövs tas ett betydligt större grepp om bostadsfrågan och att reformerna måste vara blocköverskridande för att ge långsiktigt positiva effekter. Bara förra året rekommenderade OECD, EU-kommissionen och IMF Sverige att se över hyresregleringen.

De frågor som borde stå högst på agendan under de bostadspolitiska samtalen är just omreglering av hyresmarknaden, sänkt reavinstbeskattning och ytterligare förenklade plan- och byggprocesser. Dessutom behöver vi en diskussion om hur efterfrågan hos hushåll med låga inkomster kan stärkas.

Man kan tänka sig skatteincitament för bosparande för unga, ett utbyggt bostadsbidragssystem eller någon form av samarbete mellan kommuner och bostadsbolag för att få fram bostäder till socialt utsatta grupper.

Maria Rankka
Vd, Stockholms Handelskammare