Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsutveckling

We shall rise once again Banderoll utanför hotellet Le Gray, intill Martyrtorget.

Foto: Ylva Bergman

Beirut ett år efter explosionen: ”Regeringen är en bunt lögnare”

Ett år efter världens största icke nukleära explosion som drabbade Libanons huvudstad Beirut den 4 augusti 2020 försöker staden resa sig ur askan med hjälp av FN och privata organisationer. Men kritiken mot landets regering är stor.

Publicerad: 27 augusti 2021, 09:29

Michel el Ghait hade tur. Han överlevde trappan som rasade över honom. Men huset blev totalförstört i världens största icke nukleära explosion som drabbade Beirut för ett år sedan, den 4 augusti 2020. Sedan dess har privata organisationer och FN reparerat hus och hjälpt människor, medan landets ekonomi är i fritt fall och ansvariga i Libanon inte lyft ett finger för drabbade. Ilskan bland befolkningen är enorm.

Explosionen förstörde Beiruts mest eftertraktade kvarter. Bara någon månad efter explosionen var reparationerna igång.Foto: Ylva Bergman

Explosionen förstörde Beiruts mest eftertraktade kvarter. Bara någon månad efter explosionen var reparationerna igång.

Foto: Ylva Bergman

För ett år sedan klockan 18.07 stod kvällssolen högt och speglade sig i de glittriga skyskraporna längst med den libanesiska huvudstadens kustlinje. De höga husen har en gång rests ur askan efter inbördeskriget (1975-1990). Politiker, utländska investerare och premiärminister Rafik Hariri kunde då köpa attraktiv mark för en spottstyver och Beirut, en av världens äldsta städer, privatiserades i rask takt. En utveckling som många invånare förfasade sig över och som jämnade ovärderliga kulturbyggnader med marken. Inte minst eftersom många lyxbostäder stått tomma eftersom ägarna då slipper betala den minimala skatten i Libanon.

Enorm förödelse

Strax före klockan 18 den här kvällen bröt eld ut i en hangar i hamnen som förser libaneserna med en stor del av landets livsmedel. Intill hamnen ligger också några av stadens mest attraktiva kvarter. Stadsdelarna Gemmayze och Mar Mikahel var fulla av restauranger och klubbar där nya skyskrapor blandades med gamla ottomanska palats och pastellfärgade franskinspirerade hus med kulörta fönsterluckor och dignande pelargoner, med de höga bergen i bakgrunden.

Det också strax före klockan 18 som Rita Keyrouz plockade vindruvor i trädgården i Karantina. Hon såg rök från den närliggande hamnen. Hennes man Jopseh hade just tänt kvällens vattenpipa.

Rita Keyrouz plockade vindruvor i trädgården i Karantina när hon såg rök från den närliggande hamnen. Hennes man Jopseh hade just tänt kvällens vattenpipa. Huset total förstördes och har nu byggts upp igen. Alla hennes saker, minne, foton förstördes men hon har fått nya sängar och köksutrustning via privata donationer och frivilligorganisationen Min Beib la Beib.Foto: Ylva J Bergman

Rita Keyrouz plockade vindruvor i trädgården i Karantina när hon såg rök från den närliggande hamnen. Hennes man Jopseh hade just tänt kvällens vattenpipa. Huset total förstördes och har nu byggts upp igen. Alla hennes saker, minne, foton förstördes men hon har fått nya sängar och köksutrustning via privata donationer och frivilligorganisationen Min Beib la Beib.

Foto: Ylva J Bergman

Några kvarter längre bort i Rmeil, nära Gemmayze, satt Michel el Ghait med sin fru i soffan framför tv:n i huset där han bott sedan han föddes.

Då smällde det. Två explosioner i tät följd. En stor mängd ammoniumnitrat som med politikernas goda minne förvarats i hamnen i åratal, bara ett stenkast från skolor, bostäder och sjukhus, exploderade i den största icke nukleära explosion som drabbat världen.

En stor tryckvåg svepte över staden som ett svampmoln. Gul rök överallt. De som satt i bilar med stängda fönster dog av tryckvågorna. De med öppna fönster klarade sig. Men över 200 personer dog, cirka 6000 skadades och 300 000 människor blev hemlösa enligt FN.

Rita kastades ner på marken och svimmade. En ståldörr rasade över maken som kollapsade. Fönster blåste in. Taket ramlade ner. I köket hukade dottern under ett bord. 

Michel el Ghait och hans fru satt och tittade på tv när explosionen kom. Trappan och taket rasade ner. Här har Beit el Baraka påbörjat restaureringen.Foto: Beit el Baraka

Michel el Ghait och hans fru satt och tittade på tv när explosionen kom. Trappan och taket rasade ner. Här har Beit el Baraka påbörjat restaureringen.

Foto: Beit el Baraka

Michel el Ghait och hans fru såg trappan falla rakt emot dem i soffan. Alla fönster exploderade, det vackra innertaket av mörkt trä rasade ner. Men de klarade sig med mindre skador.

Lite längre bort, i det vackra palatset, Sursock Palace, skadades ägarinnan och filantropen för Beiruts kulturskatter Lady Cochrane Sursock, 98, så svårt när fönstren blåstes in, att hon senare avled.

Efter explosionen gick man ur huse för att sopa, städa och rensa upp allt splitter som täckte stadens gator. Libaneser vallfärdade ner från bergen, skolflickor med sopkvastar. Hbtq-personer, studenter, gamla. Alla som kunde hjälpte till. Men inte regeringen, ansvariga myndigheter eller Beiruts kommun. Armén såg på hur befolkningen sopade bort glassplitter, men hjälpte inte till, enligt flera källor.

– Inte en enda människa tog kontakt med oss. Om det inte hade varit för organisationen Beit el Baraka hade vi varit hemlösa i dag, säger Michel el Ghait.

Människor var rasande. Galgar hängdes upp på Martyrtorget kvällen efter explosionen med bilder på de ansvariga politikerna i regeringen. 

Åratal med sopkriser, luftföroreningar, privatiseringar, skogsbränder och en utbredd korruption som gjort att alla måste förhålla sig till sin regions politiska elit hade under en längre tid spätt på det folkliga missnöjet och lett till de största protesterna på åratal, som libaneserna kallar revolutionen 2019. Med coronapandemin kom sedan strikta nedstängningarna som kväste upproret, och den redan hård drabbade ekonomin gjorde folk arbetslösa. Inflationen galopperade. Matpriserna steg. 50 procent lever i dag under fattigdomsstrecket. Desperata människor har tänt eld på sig själva mitt på affärsgatorna.

Hamnens hangarer totalförstördes vid explosionenFoto: Ylva J Bergman.

Hamnens hangarer totalförstördes vid explosionen

Foto: Ylva J Bergman.

Hamnens ansvariga och höga politiker ska under en längre tid känt till att det förvarades stora mängder högexplosivt ammoniumnitrat i hamnen, men hade ingenting gjort. 2750 ton ska ha kommit dit 2013 på ett ryskt fartyg som seglade under moldavisk flagg. Skeppet blev kvar då ägaren inte kunde betala avgifter och lasten ska ha lagts i hangar 12. President Michael Auon bekräftade att regeringen hade vetskap om att sprängmedlen. Säkerhetsansvariga ska ha varnat premiärministern och presidenten så sent som i juli 2020, som inte agerade, enligt nyhetsbyrån Reuters.

I dag tror många Beirutbor att om 2 750 ton ammoniumnitrat funnits i hamnen så skulle Beirut ha jämnats med marken. I början av augusti konstaterade FBI i en rapport att det rörde sig om 552 ton ammoniumnitrat, inte 2 750 ton, vilket det först rapporterades om. En så stor mängd skulle ödelagt staden.

Maya Ibrahimchac är chef för frivilligorganisationen Beit el Baraka, som har samlat in 6,9 miljoner dollar för att bygga upp delar av Beirut igen.Foto: Ylva J Bergman

Maya Ibrahimchac är chef för frivilligorganisationen Beit el Baraka, som har samlat in 6,9 miljoner dollar för att bygga upp delar av Beirut igen.

Foto: Ylva J Bergman

– Vi har inga bevis men alla vet ändå. Det var nog cirka 500 ton som exploderade, resten har förts till Syrien, säger Maya Ibrahimchac, chef för frivilligorganisationen Beit el Baraka som samlat in 6,9 miljoner dollar för att bygga upp delar av Beirut igen. Hon är djupt engagerad i återuppbyggnaden och ser det som hänt efter explosionen som ett nytt uppvaknande för landet.

– Egentligen slutade inbördeskriget först vid explosionen. Nu har vi en generation som inte längre vill lyssna på det feodala, sekteristiska tänkande som förts vidare sedan Frankrike skapade detta Frankensteinmonster till land, säger hon.

2 750 ton ammoniumnitrat – Världens största icke nukleära explosion

• Elden ska ha brutit ut när ett svetsarbete utfördes på hangar 12 klockan 18.00 den 4 augusti 2020, enligt Reuters. En första explosion inträffade som beskrivs som att fyrverkerier gick av.

 

• Beiruts brandkår får ett larm om att det brinner och i en hangar med fyrverkerier. Samtliga brandmän som åker ut avlider.

 

• I hangaren förvaras 2 750 ton ammoniumnitrat från ett ryskt fartyg under moldavisk flagg, vars last beslagtogs 2013. Spekulationer pågår om delar av ammoniumnitratet redan var bortforslat, eller sålt till exempelvis Syrien.

 

• Den andra explosionen inträffar 18.07. Ammoniumnitratet exploderar och släpper ut ett giftigt rött moln av kvävedioxid. Ett enormt svampmoln växer över staden med en stark tryckvåg som krossar byggnader och fönster på flera kilometers avstånd.

 

• Mer än 200 personer dog, 6 000 skadades och 300 000 blev hemlösa i den största icke nukleära explosionen hittills.

 

• 16 sjukhus förstörs, 77 000 lägenheter i 10 000 byggnader inom en radie av tre kilometer av epicenter, enligt FN.

 

• Vattensystem, och avloppssystem förstörs för en motsvarande kostnad på 40-50 miljoner dollar, enligt UN Habitat.

 

• Explosionen motsvarade ett jordskalv med en magnitud på 3,3 på Richterskalan. 

 

• På Cypern, som ligger cirka 200 kilometer därifrån, kändes smällen. 

 

• Kratern från smällen har uppmätts vara 43 meter djupt, enligt TT.

 

• I början av augusti konstaterade FBI i en rapport att det rörde sig om 552 ton ammoniumnitrat, inte 2 750 ton, vilket det först rapporterades om. En så stor mängd skulle ödelagt staden.

Återuppbyggnad från grunden

”Det känns skönt att kunna hjälpa drabbade. Men behoven är enorma, vi behöver mer pengar”, säger Elie Arab, arkitekt och chef för renoveringarna på Beit el Baraka.Foto: Ylva J Bergman

”Det känns skönt att kunna hjälpa drabbade. Men behoven är enorma, vi behöver mer pengar”, säger Elie Arab, arkitekt och chef för renoveringarna på Beit el Baraka.

Foto: Ylva J Bergman

Elie Arab är arkitekt och ansvarig för avdelningen för återuppbyggnad på Beit el Baraka. Under sig har han tio arkitekter, två civilingenjörer och en maskiningenjör. De vanligaste skadorna är trasiga fönster, tak, fasader, vattensystem som sprungit läck, och skadade avloppsystem. 

– I börjar var det kaotiskt innan armén delade in staden i områden som olika organisationer arbetar med. Vi har tagit många hus i Rmeil, Geitawi och Bourj Hammoud, säger han.

Michel el Ghait hus har de nästan byggt upp från grunden. Det mesta blev förstört.

– Vårt mål har varit att bygga upp 3 000 hus. Nu i juni har vi nått 1 900, säger Elie Arab.

I de drabbade kvarteren visar Elie Arab en mängd hus som de reparerat. Fönster, fasader, läckande vattenledningar, elledningar, små butiker, vackra träluckor som specialbeställts.  De vill alla se en levande stad med fler grönområden, inte privatiserade parker och stränder så som hittills varit fallet. 

– Det känns fantastiskt att kunna hjälpa människor på det här viset, säger Elie Arab.

Kritik mot regeringen

Men många välutbildade lämnar nu Libanon. Framtidsutsikterna är dystra. 

Inte en officiell person har besökt oss. Säg till svenskarna att hjälpa de unga här. De är vår framtid.

– Regeringen är en bunt lögnare. Inte en officiell person har besökt oss. Säg till svenskarna att hjälpa de unga här. De är vår framtid, säger Michel. 

Beit el Baraka är bara en av alla frivilliga organisationer som nu hjälper stadens invånare, med mat, förnödenhet och reparationer. De har också egen butik där de behövande kan handla mat för en familj för fyra personer. I Bekaadalen har ekologiska odlingar för att lära libaneserna odla sin egen mat igen. De är också mycket noga med att redovisa hur pengarna används och endast två procent går till administration.

Rita Keyrouzär också förbannad på politikerna. Hon har inte heller fått ett enda besök. FN utvecklingsprogram UNDP byggde upp hennes hus och frivilligprojektet Min Beib la Beib har försett henne med möbler, en spis, kyl och det mest nödvändiga. 

Huset ser fint ut i dag och några höns pickar på gården. Ändå gråter Rita. Ingenting är som förut. Ingen i familjen har arbete. Rita fick sluta på cafeterian där hon arbetade för att ta han om sin man som skadade knät i explosionen. De har tagit ett lån på 3 000 dollar med makens eftertraktade taxilicens som garanti, men de har ingen aning om hur de ska betala tillbaka lånet.

Att banker krävt hus som säkerhet är vanligt. Men att en våg av lyxbostäder nu kommer växa upp på attraktiva områden, som den efter inbördeskriget, tror inte Nasser Yassin, lektor i folkhälsa, policy och planering vid American University of Beirut, kommer att ske. 

– Vi har lärt av historien. Möjligen kan detta ske vid hamnen, som måste byggas upp. Det som förstördes i explosionen var i stort en av pirerna och alla förvaringshangarer. Det är attraktiv mark, säger han.

Internationell hjälp

Flera tyska företag har gått samman kring ett förslag för miljarder dollar för att bygga upp hamnen men förslaget kan inte genomföras förrän en ny regering finns på plats, enligt nyhetsbyrån AP.

Hittills har de mesta kapitalet till återuppbyggnad kommit från FN eller privata organisationer som i sin tur får pengar från privatpersoner, företag eller organisationer ofta med koppling till de många libaneser som bor utanför landet. Regeringen har delat ut en mindre kompensation på ett par hundra dollar till ett tusental drabbade. 

En lärare som tjänade 1 000 dollar i månaden kanske får motsvarande 200 dollar nu.

– Inflationen har slagit väldigt hårt. Folk faller ner i fattigdom nu. En lärare som tjänade 1 000 dollar i månaden kanske får motsvarande 200 dollar nu, säger Ghida Yammine, som driver Min Beib la Beib.

Beirut är en av världens äldsta städer. Unesco, FN:s organ för bland annat att bevara världsarven, har varit mycket involverad i återbyggnad av staden, med fokus på äldre byggnader som skolor och universitet, men också enskilda kulturmärka hus.

– Jag tror också det skett ett paradigmskifte. I dag finns förståelse, även hos myndigheter om vikten av att bevara äldre stadsdelar. Vi har arbetat tillsammans med ansvariga för Beirut kulturarv och gjort en plan för vad som behöver byggas upp. Det finns en tendens att givare ser till de humanitära behoven men det kulturella livet är också mycket viktigt. Vi stödjer nu också kulturarbetare så att de kan stanna kvar, säger Constanza Farina, generaldirektör för Unesco, Beirut.

– Det är många som lämnar Libanon nu. Jag förstår det. Men jag är faktiskt mer hoppfull än någonsin tidigare. Regeringen har inte sagt något till folket. Det är dags för oss att bygga upp vårt land på riktigt. Det är vår plikt, säger Maya Ibrahimchac, chef för Beit el Baraka.

Michael el Ghait är glad över sitt nyreparerade hus. Men ilskan mot regeringen som inget gjort för sitt drabbade folk är alltjämt kvar.

Efter explosionen – detta har hänt

• Premiärminister Hassan Diab avgick en vecka efter explosionen men den politiska elit som styrt Libanon sedan inbördeskriget sitter kvar.

 

• Libanons egen utredningen har inte kommit framåt. Den första domaren, Fadi Sawan, åtalade premiärminister Hassan Diab och tre ministrar för vårdslöshet, men ingen av dem kom till förhören. Flera chefer för tull och hamnens säkerhet, samt lägre tjänstemän anhölls. Domaren Sawan avsattes senare enligt ett önskemål från de ministrar han kallat till förhör, enligt France 24.

 

• En fransk preliminär undersökning har lämnats till regeringen och beskrivs som klargörande, men inga detaljer är kända i skrivande stund.

Den nya undersökningsdomaren Tarak Bitar har begärt in satellitbilder från kringliggande länder för att bistå vidare underökningar.

 

• Det libanesiska advokatsamfundet har anklagat en brittisk firma för möjlig koppling till explosionen.

Human Rights Watch har kritiserat den libanesiska regeringen för att förhindrat rättvisans gång och mörka utredningen. Tillsammans med ett antal människorättsorganisationer kräver de nu en oberoende utredning ledd av FN:s råd för mänskliga rättigheter. 

Ylva Bergman


Ämnen i artikeln:

FN

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News