Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsutveckling

Aktivera fastighetsägarna mot livskvalitetsbrotten

Publicerad: 13 december 2021, 15:28

Montage: Mattias de Frumerie, Stiftelsen Tryggare Sverige

Stiftelsen Tryggare Sverige har kartlagt trygghetsproblematiken i landets utsatta områden och ger nu handfasta tips på vad fastighetsägare kan göra för att vända situationen.


– Det läggs för mycket fokus i samhället på grov brottslighet, lagstiftning och fler poliser, men fastighetsägare är de som står närmast problemen och lever med frågorna dygnet runt, vilket gör att de har störst förutsättningar att skapa en förändring, säger den oberoende och icke-vinstdrivande tankesmedjans generalsekreterare Magnus Lindgren, till Fastighetsnytt.

Han fortsätter: 

– Det är deras hyresgäster som utsätts för brott eller begår brotten och därför blir det problematiskt när debatten nästan uteslutande handlar om lagstiftning och fler poliser, säger Lindgren. 

Läs även: Mustafa Panshiri: Fastighetsägare kan göra stor skillnad i utsatta områden

I en ny rapport skriver stiftelsen att fastighetsägare i första hand har problem med kriminella gäng och häng av unga killar i det offentliga rummet, med tillhörande brottslighet i form av narkotika, inbrott, skadegörelse och annat. 

De 10 största trygghetsproblemen ur ett fastighetsägarperspektiv

1. Narkotikahandel 74 %

2. Gängkriminalitet 65 %

3. Häng i gemensamma utrymmen 52 %

4. Inbrott/olaga intrång 48 %

5. Häng i det offentliga rummet 43 %

6. Brister i kommunikation 28%

7. Skadegörelse 22 %

8. Klaner eller familje- och släktbaserade nätverk 21 %

9. Nedskräpning 17 %

10. Olovlig andrahandsuthyrning 17 %

 

Källa: Stiftelsen Tryggare Sverige

Det stora problemet utifrån ett fastighetsägarperspektiv är narkotikabrott och gäng skriver ni, men hur kan de jobba mot det?
– Vissa insatser kan göras, men det allra viktigaste är att försöka stoppa livskvalitetsbrotten i form av klotter, skadegörelse och inbrott. Otrygghet uppstår om man tillåter unga killar att hänga i allmänna utrymmen. De är inte per definition kriminella men skrämmer bort andra, vilket minskar den sociala kontrollen och ökar risken för att de ska dras in i grov brottslighet.

Hur stor är risken för att problemen bara förflyttas till en annan plats då?
– Vi ser att brottsligheten minskar både där insatser görs och i närheten, så det där är mest en myt. Det är enbart kriminella gäng som har medel och incitament att flytta på sig. 

6 grundstenar för ett effektivt arbete

1. Aktuell lägesbild och orsaksanalys.

2. Den fysiska miljöns utformning.

3. God förvaltning.

4. Lokalt närvarande polis.

5. Strukturerad samverkan.

6. Social resistens.

 

Källa: Stiftelsen Tryggare Sverige

Stiftelsen jobbar tillsammans med länsstyrelser, kommuner och fastighetsägare och har genom åren varit verksamma i flertalet av Sveriges 61 utsatta områden. Man har också ett stort internationellt nätverk bestående av forskare och praktiker i USA och Europa.

Hur utbrett är problemet med otrygga bostadsområden?
– Initiativet är från Västsverige men vi har intervjuat fastighetsägare i utsatta områden i hela landet. Dessa problem finns i hela landet och i övriga världen. Våra kolleger i Amsterdam, London och New York ser motsvarande problem. 

3 handfasta tips till fastighetsägare

Glöm inte att du lever närmast problemen och därför har bäst förutsättningar att skapa en förändring. 

Börja alltid med att lösa livskvalitetsbrotten först. 

Identifiera problemet och ta först därefter fram åtgärder. Det viktigaste är inte att göra många saker, utan rätt. 

Stiftelsen Tryggare Sverige har tagit fram en handbok utifrån internationell forskning för att vägleda svenska fastighetsägare och visa vad som fungerar eller inte, samt vilka nya åtgärder som ser lovande ut. 

– Det är förvånande att det finns så lite kunskap och evidensbaserad utvärdering om vad som egentligen fungerar eller inte och därför har vi tagit fram konkreta åtgärder som vi vet fungerar. Det blir lite lättare så än att jobba i blindo. Det viktigaste är inte att göra många åtgärder, utan rätt åtgärder. 

Förra veckan lanserades en handbok med 40 konkreta åtgärder som fastighetsägare kan genomföra själva eller tillsammans med andra aktörer för att ta tillbaka kontrollen i de utsatta områdena.

Hur lyckad är Gårdsstensmodellen som metod?
– Den är bra men visar hur viktigt det är att alla aktörer bidrar. Om kommunen, lokalpolisen och stadsdelsförvaltningen också hade gjort sitt så hade det kanske tagit fem år i stället för 20 år att öka tryggheten i Gårdsten. Men tyvärr står fastighetsägarna ofta ensamma i dag, vilket även polisen och Riksrevisionen själva konstaterat i sina rapporter. Då blir det inte så lätt att jobba mot gängen och den organiserade brottsligheten. 

Varför fungerar då inte dagens samverkansmodeller?
– Samverkan är något som man pratar mest om, men samtidigt finns det paradoxalt nog stor frustration över just bristande samverkan. Samverkan fungerar bara när var och en först gör sin del, efter att ha rett ut frågor om roller, mandat och befogenheter. 

Varför tog ni det här initiativet?
– Initiativet har finansierats av en rad stora fastighetsbolag, både kommunala och privata, som vi vill hjälpa att inte bara göra en massa saker, utan att göra rätt åtgärder för att inte arbeta kontraproduktivt. 

Nästa år lanserar Stiftelsen Tryggare Sverige dessutom en ny databas på sin hemsida där fastighetsägare kan ta del av de evidensbaserade åtgärder som fungerat eller inte i det befintliga beståndet. 

Tillsammans med flera fastighetsägare, en rad branschorganisationer och kommuner tog stiftelsen strax före pandemin även fram BoTryggt2030 för att med hjälp av stadsplaneringen skapa säkra och trygga livsmiljöer.

– Den fokuserar på nyproduktion och den fysiska miljöns utformning och betydelse för att bygga in tryggheten, säger Magnus Lindgren.

Mer om Magnus Lindgren

Kriminolog, fil.dr. i psykologi, författare, undervisare och före detta polis och chef inom polisen. 

Generalsekreterare för den oberoende och icke-vinstdrivande tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige sedan 2008.

Ledamot i den parlamentariska trygghetsberedningen som regeringen har inrättat och ledare av den särskilda trygghetskommission som initierats av Region Stockholm. 

Referensperson i den nyligen redovisade utredningen av kommunernas brottsförebyggande ansvar. 

Han har arbetat vid Brottsoffermyndigheten och Rikspolisstyrelsen, samt varit styrelseledamot i Brottsofferjourerna Sverige och ordförande för Riksorganisationen för Anhöriga till Våldsdödade (RAV). 

 

Teresa Ahola

Reporter

teresa.ahola@fastighetsnytt.se

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.