Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

Varför kommunen bör svara för exploateringskostnader

Publicerad: 15 Mars 2013, 13:58

Utan att ens ändra så mycket som ett kommatecken i lagstiftningen, kan kommunerna göra mycket för att effektivisera planeringsprocesserna, skriver Göran Cars.


Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Det svenska regelverket för planering är krångligt och tidsödande. Ofta brukar vi lägga skulden på regelverket som bland annat genom obegripligt generösa möjligheter till överklaganden skapar ändlösa processer. Men det otidsenliga regelverket får inte tas till intäkt för att inte se över möjligheterna att effektivisera planeringsprocesserna och att göra detta inom ramen för det gällande regelverket.   En springande punkt är exploateringsavtalen och de finansieringsformer som där bestäms, där exploatören förväntas stå för hela kostnaden. Samtidigt som forskning visar att samfinansiering kan medge såväl effektivitets- som kvalitetsvinster.

Det finns ett starkt samhälleligt intresse i att göra våra planeringsprocesser mer effektiva – och att höja kvaliteten på dem.   Ofta läggs all skuld på regelverket. Men, utan att ens ändra så mycket som ett kommatecken i lagstiftningen, kan kommunerna göra mycket för att effektivisera planeringsprocesserna. Exploateringsavtalet är en av de faktorer där det behövs förändrad praxis.

Exploateringsavtal är inte reglerade i lag. Det är ett civilrättsligt avtal med offentligrättsliga inslag mellan en kommun och en byggherre/fastighetsägare, där den sistnämnda vill exploatera, medan kommunen förfogar över planmonopolet. För att byggande ska få komma till stånd krävs en av kommunen antagen plan. I de fall exploateringen avser mer än ett mycket marginellt byggnadstillskott så kommer den att få konsekvenser som sträcker sig längre än bara till det aktuella byggobjektet. Det kan handla om teknisk infrastruktur eller nödvändiga följdinvesteringar för trafik eller andra allmänna ytor. I sådana situationer kan kommunen, för att upprätta en plan, villkora att ett exploateringsavtal träffas. Det känns fullkomligt rimligt att kommunen ska kompenseras för de extrakostnader som uppkommer som en direkt konsekvens av exploateringen.

Så långt allt väl! Mitt problem är att vid sidan om dessa kostnader för fysiska följdeffekter av ett exploateringsprojekt så kan kommunen med stöd i PBL:s bestämmelser om avgifter för bygglov och planer kräva täckning också för dessa kostnader. Här uppstår ett problem. Med stöd i ett stort antal fallstudier vi gjort inom ramen för ett forskningsprojekt på KTH vill jag bestämt hävda att kommunens handläggning av planarbete som finansieras av privata aktörer genom ett exploateringsavtal som regel inte blir effektiv. Ineffektiviteten kan vara orsakad olika skäl; svag intern samordning mellan olika förvaltningar, bristande samspel mellan förvaltningsgrundade överväganden och politiska ställningstaganden eller att handläggningsrutinerna leder till långa och utdragna processer.

Naturligtvis är kommunens ansvar för planläggningsarbete viktigt. Kommunen måste vara en garant för att allmänna intressen beaktas i planeringen, och för att motverka marknadsimperfektioner som skulle kunna uppstå om privata aktörer gavs ett fritt spelutrymme i stadsplaneringen. Men när exploatörerna står för finansieringen, så som är praxis idag i blir det inte effektiva planeringsprocesser.

Kommunerna skulle få helt andra incitament att utveckla sina handläggningsrutiner och förbättra sin effektivitet om de själv stod för en del av planeringskostnaden. Här är det intressant att titta på de effekter Trafikverkets krav på medfinansiering av infrastruktur inneburit. En slående iakttagelse är här att medfinansieringen inneburit att planeringsprocesserna för infrastruktur blivit kortare och att kreativiteten och nytänkandet utvecklats positivt. Det finns ingen anledning att tro annat än att denna erfarenhet är giltigt även för stadsbyggnadsprojekt. En kommun som svarar för en del av planeringskostnaden, även om den är mindre eller till och med marginell, får incitament att utveckla effektivitet i processen både vad gäller tidsåtgång och kvalitet.

Göran Cars

Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.