Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Stadsdel + stad = sant

Publicerad: 3 juni 2016, 12:32

Grand Place i Bryssel.

Foto: Diana Popescu/Wikimedia.

Att bygga en levande stadsdel har blivit något av ett mantra för kommunpolitiker och stadsbyggare. Frågan är om det verkligen är någonting man kan forcera fram. Hur skapar man egentligen en levande stadsdel?


Att bygga en levande stadsdel har blivit något av ett mantra för kommunpolitiker och stadsbyggare. Frågan är om det verkligen är någonting man kan forcera fram. Hur skapar man egentligen en levande stadsdel?

Mia Wahlström, doktorand vid Institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH och konsult på Tyréns, betonar att det är lättare sagt än gjort men förklarar att forskningen visar att en levande stadsdelar har en del element gemensamma.

– En stadsdel som upplevs som levande är en stadsdel som har puls, det är något av en 24-timmars stad men inte en stadsdel som enbart lever under kontorstid. Det är en stadsdel som har en kvällsekonomi.

Med kvällsekonomi menar hon att det finns ett kulturutbud, restauranger och så vidare som gör att folk vill vistas i området även kvällstid. Ett mycket bra exempel på en sådan stadsdel är Möllevången, eller Möllan som det heter i folkmun, i Malmö. Ett annat exempel är Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm där det finns aktivitet dygnet runt. Eller varför inte Järntorget i Göteborg?

– Folk söker sig till upplevelser, det är så man kopplar av efter arbetsdagen. Man vill gå och konsumera kultur, gå på bio, teater eller till och med nattklubb och sedan sätta sig på ett fik. En levande stadsdel har ett bra utbud av kultur och caféer och ofta ett rikt shoppingutbud.

Mia Wahlström lyfter fram Fristadstorget i Eskilstuna som ett lysande exempel på hur man har lyckats lyfta ett område som upplevdes som dött och till och med lite obehagligt.

– Tillgänglighet och trygghet är också beståndsdelar levande stadsdelar inte kan vara utan, man vill inte vistas i områden där man inte känner sig trygg och man måste kunna ta sig dit på ett relativt enkelt sätt. Det gäller att integrera stadsdelen med staden. Dessutom måste man ta hänsyn till hur folk rör sig, det gäller att skapa stråk som är både attraktiva och effektiva, säger hon.

En reflektion som Fastighetsnytts reporter gör är att jämföra Grand Place i Bryssel med Hjältarnas torg i Budapest.

“Dynamiskt, levande och kul”
Någonting som kanske borde tala emot att man kan skapa en levande stadsdel från tomma intet är det faktum att folk gärna vill uppleva att det finns en historia men enligt Mia Wahlström behöver det inte nödvändigtvis innebära att det behöver vara en gammal stadsdel.

– Det kan räcka med att det finns en berättelse om hur stadsdelen kom till men vi vill gärna känna att det är någonting som skiljer stadsdelen från andra.

Ett element som utan tvekan skapar unikhet är offentlig konst. Det kan röra sig om statyer och monument, symboler och skyltar, arkitektonisk konst (modern och klassisk) och till och med graffiti.

– Det ska vara dynamiskt, kreativt och kul, säger Mia Wahlström.

Läs mer om levande stadsdelar här.

Sverrir Thór

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.