Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

Social bostadspolitik – vad händer efter valet?

Publicerad: 20 Augusti 2018, 12:40

Från vänster: Jonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (Mp), Jan Björklund (L), Ebba Busch Thor (Kd), Johan Löfstrand (S), Ola Johansson (C), Ulf Kristersson (M) och Roger Hedlund (SD).

Under den kommande veckan svarar samtliga riksdagspartier hur de står i de frågor som är viktigast för vår bransch i det stundande valet. Idag har turen kommit till den sociala bostadspolitiken och frågan: Missnöjet med dagens sociala bostadspolitik ökar, hur kan ni förbättra den?


Innehållet finns tidigare publicerat i det senaste numret av Fastighetsnytt. Tidigare i veckan var rubriken: Bostadspolitiska samtal – vad händer efter valet? 

Riksdagsvalet närmar sig och inför det, eller kanske främst efter, hoppas många på förändringar och stora grepp vad gäller de frågor som påverkar vår bransch. Under den kommande veckan svarar samtliga riksdagspartier hur de står i frågorna.

Idag har turen kommit till den sociala bostadspolitiken och frågan: Missnöjet med dagens sociala bostadspolitik ökar, hur kan ni förbättra den?

Huvudorsaken till att dagens sociala bostadspolitik inte fungerar är att det saknas en sammanhållen, kraftfull statlig politik för fler bostäder. Bostadsbyggandet sker idag närmast uteslutande på marknadens villkor. Det har lett till att det byggts få bostäder som låginkomsttagare har råd att efterfråga. Vänsterpartiet vill återgå till en statlig bostadspolitik värd namnet. En politik som tar ansvar för att bygga de bostäder som behövs och som folk har råd att efterfråga. Bostaden är en social rättighet. Det kräver en statlig bostadspolitik som bygger bra bostäder för alla.

Investeringsstödet som den socialdemokratiskt ledda regeringen infört syftar till byggande av små hyresrätter med rimliga hyror. Under 2017 gav det 10 000 nya hyresrätter med lägre hyror. Det är en politik vi vill fortsätta med. I bedömningen av en hyresgästs ekonomi bör den samlade inkomsten, inklusive försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag och underhållsstöd räknas in. Kommunerna måste ta ett större ansvar för den sociala bostadspolitiken och staten måste stödja kommunerna för att de ska klara utmaningarna. Ansvaret måste också spridas mellan fler kommuner så att alla tar ett ansvar.

Bostad är en rättighet och det är politikens ansvar att säkerställa den rättigheten. I grunden handlar det om att fler bostäder behövs, vi behöver också se till att stärka de individer som står längst ifrån bostadsmarknaden så att de kan komma in på den. Miljöpartiet vill verka för en sammanhållen bostadspolitik och vill gå in i en öppen och bred politisk dialog med förhoppningar om att viljan till lösning ska finnas hos fler partier.

Att det finns ett missnöje är tydligt, och förståeligt. Den hyresreglering som var tänkt att hjälpa människor med små ekonomiska resurser har i praktiken lett till en situation där det är kontaktnät som styr samtidigt som bostadsköerna har vuxit. Det behövs en ny social bostadspolitik. Vi behöver möta det utanförskap som riskerar att bli allt allvarligare. Vi tror inte på idén att bygga hela bostadsområden för sociala bostäder, det finns många dåliga exempel på detta i andra länder. Däremot finns det anledning att se hur man inom ett bostadsbestånd kan vika enskilda lägenheter för människor som annars skulle ha det svårt att finna en bostad. Samtidigt behöver byggkostnaderna hållas nere, och rörligheten öka så att också äldre lägenheter med relativt låga hyror frigörs.

Regeringens miljardsubventioner har visat sig vara helt ineffektiva. Vi vill i stället stärka den sociala dimensionen i bostadspolitiken genom att ge pengarna direkt till de hushåll som är ekonomiskt svagast. Inte till byggbolagens aktieägare. Därför vill vi höja bostadsbidraget för barnfamiljer och bostadstillägget för pensionärer. Att förenkla plan- och byggreglerna för att släppa fram fler små och lite enklare lägenheter bidrar också till att fler människor med låg inkomst kommer in på bostadsmarknaden.

Bristen på bostäder spiller över på i stort sett samtliga samhällsområden och bidrar till trångboddhet och sociala problem. Det absolut viktigaste är att genomföra reformer som gör det billigare att bygga och att bo och som ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Det behövs en bred bostadssocial utredning som kan analysera den sociala sidan av bostadspolitiken och utvärdera de instrument som idag används. Den växande grupp personer med svag betalningsförmåga som idag har stora svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden behöver särskilt adresseras. Kristdemokraterna vill pröva möjligheten att en viss andel av bostäderna i en nyproduktion avsätts för sociala ändamål.

Alla kommuner bör ha en buffert av bostäder för personer som snabbt behöver en bostad utifrån en utsatt situation. Vidare är bostadsbidraget en väl riktad insats för att stärka hushåll där vi höjt anslagen och som bidrar till en stärkt social bostadspolitik. Likaså behöver lagen om egenbosättning för asylsökande avskaffas vilken är en stor bidragande orsak till varför antalet otrygga och utsatta områden i Sverige ökar, och där bostadsområdena blir allt mer trångbodda med följd att segregationen breder ut sig.

Imorgon svarar partierna på frågan: Hur ser ni på reavinstskatt och ränteavdrag? Är det frågor ni skulle vilja ta i?

Tidigare i veckan var rubriken: Bostadspolitiska samtal – vad händer efter valet? 

Teresa Ahola

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.