Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Så vill Stockholms stad stärka beredskapen för extremväder

Publicerad: 28 juli 2022, 10:34

Susanne Gustafsson, docent i arbetsterapi på Jönköpings universitet, och Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M).

Foto: JU, TT, Teresa Ahola

Torka och höga temperaturer har även i år resulterat i skogsbränder som tvingat tiotusentals människor fly sina hem. Stockholms stad vill påskynda klimatanpassningen med optimal stadsplanering, men enligt forskare saknas det både medel och strategier för det på nationell nivå.


Ämnen i artikeln:

Anna König JerlmyrStockholms stadJönköpingKlimatanpassningEU

Under sommaren har tiotusentals människor tvingats lämna sina hem och fly undan lågorna i USA, Grekland, Portugal, Spanien, Italien, Albanien och Storbritannien efter skogsbränderna som fortfarande härjar på sina håll. 

Enligt Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholms stad, är det en mycket allvarlig påminnelse om den situation som världen befinner sig i.

– När tiotusentals människor tvingas lämna sina hem och evakueras på grund av extremväder måste politikens reaktion vara ett noggrant fokus på åtgärder som gör verklig skillnad på både kort och längre sikt, säger hon till Fastighetsnytt. 

Hon säger att staden först och främst behöver göra utförliga risk- och sårbarhetsanalyser för att bli mer resistent mot klimatförändringar. 

– I Stockholm har vi valt att fokusera klimatanpassningsarbetet på skyfall och värmeböljor. Men det är enbart anpassningen. Sedan måste vi fortsätta att flytta fram positionerna för att minska utsläppen.

Läs även: 10 riskområden för översvämning i Sverige – fastighetsbolag skyldiga att agera

Men Susanne Gustafsson, docent i arbetsterapi på Jönköpings universitet och forskare i Heat-projektet, som beviljats 8 miljoner kronor av Formas för att studera stadsplanering för en åldrande befolkning i ett varmare klimat, tycker inte att det är fullt så enkelt. 

– I dagsläget vet vi inte hur optimal stadsplanering och förvaltning på nationell och internationell nivå bör utformas för bäst klimatanpassning av våra samhällen, säger hon till Fastighetsnytt. 

Sverige har visserligen antagit en nationell strategi för klimatanpassning som följer Parisavtalet och EU:s strategi, men i dag har kommuner inte något lagstiftat heltäckande ansvar för att åtgärda risker till följd av ett förändrat klimat. 

Det saknas fortfarande enligt Gustafsson övergripande strategier för hur extremväder och dess konsekvenser ska hanteras, inte bara i Sverige, utan i Europa och hela världen, samt forskning om klimatanpassning av städer och samhällen, undersökning av organisatoriska strukturer, finansiering, kompetens och infrastruktur.

– Frågan behöver komma högre upp på ländernas politiska agendor, där även forskare och experter engageras och ämnet får prioritet för finansiering av forsknings- och utvecklingsarbete, säger Susanne Gustafsson. 

Skogsbränder i Chiloeches, Guadalajara provinsen i Spanien.

Foto: Rafael Martin/TT

Enligt Anna König Jerlmyr (M) har Stockholms stad däremot tagit fram en processinriktad klimatanpassningsplan, som bland annat resulterat i en ny anläggning vid Vårbergs IP som kan lagra stora mängder vatten vid framtida skyfall. 

Målet är också att öka kraven på förvaltningarna så att klimatanpassningen verkligen genomsyrar allt arbete i staden.

– Det kan vara att investera i dagvattenbäddar och omvandla hårda ytor så att de klarar av skyfall bättre, samt grönska som kan stå emot varma zoner vid temperaturhöjningar, säger König Jerlmyr.

Läs även: LISTA: 10 fastighetsbolag avslöjar sina bästa hållbarhetsstrategier – och största risker 

För henne blev den största lärdomen från bränderna 2018 och fjolårets översvämningar just vikten av att ha större beredskap.

De tre i särklass viktigaste åtgärderna för staden framåt är enligt finansborgarrådet elektrifiering av trafiken, minskade utsläpp inom bygg- och fastighetssektorn och färre rivningar av byggnader genom medvetna inköps- och planeringsprocesser inom det offentliga. 

– För såväl städer som länder räcker det inte längre att ha specifika projekt eller miljöstadsdelar såsom Djurgårdsstaden; nu måste all byggnation möta kraven om hållbart byggande, säger Anna König Jerlmyr (M). 

Koldioxidinfångningen i Värtahamnen, som vid full kapacitet lagrar 800 000 ton koldioxid, vilket motsvarar alla transporter i Stockholm, är en annan viktig del i stadens arbete. Däremot tycker finansborgarrådet att processen fortfarande tar alldeles för lång tid utan nödvändig EU-reglering för handel med negativa utsläpp. 

Nationella expertrådet för klimatanpassning har sedan 2018 som uppgift att utvärdera den svenska regeringens arbete med klimatanpassning och ge förslag på fortsatt arbete. Vart femte år ska en rapport lämnas till regeringen och den 9 februari presenterades den första. Även där var budskapet att frågan behöver integreras genomgående i det svenska samhället och ses som en bred civilförsvarsfråga på statlig, länsövergripande, kommunal och myndighetsnivå. 

Teresa Ahola

Reporter

teresa.ahola@fastighetsnytt.se

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.