Reporäntan oförändrad till 2024 - oro för fastighetssektorns skuldsättning

Riksbanken lämnade som väntat reporäntan oförändrad på torsdagen och aviserade fortsatta obligationsköp under det första kvartalet 2022. Köpen fortsätter för att kompensera för förfall, men efter 2022 väntas obligationsinnehavet minska successivt och räntan spås höjas i den senare delen av 2024.

I den penningpolitiska rapporten pekar riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion fortsatt ut hushållen belåning som en stor sårbarhetsrisk i det finansiella systemet. Man noterar att hushållens skulder fortsätter att öka snabbare än både inkomster och BNP, vilket gör hushållen känsligare för både prisfall och stigande räntekostnader. Riksbanken efterlyser breda reformer inom bostads- och skattepolititken.

Läs även: Analytiker: Nya faktorer kan tvinga Riksbanken till höjning tidigare än väntat

”Det är problematiskt att sådana fortfarande saknas. Nya makrotillsynsåtgärder kan därför behöva införas eller redan införda åtgärder skärpas framöver. Makrotillsynsåtgärderna behöver begränsa hushållens låneutrymme eller minska deras räntekänslighet”, skriver banken.

Under pandemin har bankernas exponering ökat mot fastighetssektorn, och då inte bara genom bolånen. Även fastighetsbolagen har fortsatt att öka sin skuldsättning vilket ökar känsligheten ”för förändrade ekonomiska förutsättningar”. Riksbanken pekar dels på bankernas omfattande utlåning till kommersiella fastighetsföretag, men också det faktum att fastighetsbolagen står för en stor del av den utestående volymen av företagsobligationer i svenska kronor.

Sammantaget bedöms den höga och ökande skuldsättningen och den stora utlåningen till kommersiella fastighetsföretag göra svensk ekonomi sårbar och att den finansiella stabiliteten kan påverkas i ett ”dåligt scenario”.

Läs även: Grön finansiering - så funkar det

Även höstens stora internationella nyhet inom fastigheter, likviditetskrisen i Evergrande, kommenteras av Riksbanken i rapporten. Det gäller den dämpade tillväxten som ”endast” var 0,2 procent i det tredje kvartalet, eller 4,9 procent i årstakt.  Förutom nya smittoutbrott, översvämningar och energibrist, har krisen i Evergrande spätt på oron inom fastighetssektorn där en fortsatt nedgång väntas tynga ekonomin framöver.

”Även om bolagets framtid är osäker, och ett antal andra fastighetsbolag uppvisat ekonomiska problem, bedöms risken för spridningseffekter till det finansiella systemet vara relativt låg. Myndigheterna har även uttryckt att de är beredda att agera för att motverka eventuella spridningseffekter”, skriver Riksbanken.