Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Regeringen redo att införa statligt startlån – branschen positiv

Publicerad: 4 december 2020, 13:50

Många förstagångsköpare saknar ekonomiska muskler för att komma in på bostadsmarknaden. Nu vill regeringen därför återrevidera de skärpta krav som infördes för tre år sedan, vilket välkomnas av branschen.


Ämnen i artikeln:

Per BolundRiksbyggenRegeringenSBAB

På torsdagen gav regeringen en utredare i uppdrag att se vilka åtgärder som krävs för att stötta förstagångsköpare på bostadsmarknaden. 

– Jag är väldigt glad att vi nu tar steg som sänker trösklarna och skapar möjligheter för fler att kunna köpa sin första bostad, säger bostadsmarknadsminister Per Bolund (MP), i en kommentar. 

Bara för tre år sedan var Bolund själv med och godkände Finansinspektionens förslag om skärpt amorteringskrav och kontantinsats, vilket höjde trösklarna in på bostadsmarknaden för framför allt ungdomar och förstagångsköpare. 

Sedan de nya reglerna infördes 2018 kräver bankerna en kontantinsats på minst 15 procent av bostadens värde, vilket är en omöjlig summa för många ungdomar att skrapa ihop med dagens rekordhöga bostadspriser. Många tvingas spara i flera år eller ta ett dyrt blancolån. 

Nu vill Per Bolund därför backa bandet. Den här gången är förslaget att erbjuda statligt startlån för att sänka kontantinsatsen för förstagångsköpare. 

Läs även: FI: Omkring 200 000 hushåll har pausat amorteringar

Branschen välkomnar initiativet

Riksbyggen och flera andra branschaktörer har under flera års tid, även vid rundabordssamtalen i februari, efterfrågat den typen av startlån.

– För unga är kontantinsatsen det största hindret. Ett startlån kan hjälpa tusentals unga vuxna att köpa en egen bostad, säger Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen, till Fastighetsnytt. 

Varför tror du att regeringen vill lätta på kraven igen?

– Jag tror att regeringen har sett att de skärpta kreditrestriktionerna i kombination med högre priser på bostadsmarknaden har gjort det extremt tufft för unga vuxna att köpa en egen bostad. 

För att få önskad effekt behöver det nya förslaget dock omfatta minst 10 procent av bostadens marknadsvärde, med ett tak på 300 000 kronor per person, samt konstrueras på ett sätt som håller nere den månatliga boendekostnaden, enligt Riksbyggen.

– Lånet skulle kunna vara amorteringsfritt under fem år och räntan på det låg. Det är också viktigt att det andra, utökade amorteringskravet inte tillämpas på banklånet när ett startlån ges.

Riksbyggen vill också att startlånet ska begränsa sig till unga eller förstagångsköpare mellan 18 och 35 år.

– Skulle lättnader göras för alla kan det driva upp priserna. Därför tycker jag det är rimligt att utforma ett förslag för just unga vuxna som inte haft chansen att spara ihop till en så stor kontantinsats på egen hand ännu, säger Johanna Ode.

Läs även: Löfvens rundabordssamtal får kritik – fiasko i jämställdhet

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, ser dock svårigheter med den typen av gränsdragningar. 

– Vilka ska undantagsreglerna gälla för i så fall? Det är oerhört svårt att skapa undantag för vissa grupper eftersom det oftast ger negativa effekter på andra, säger han till Fastighetsnytt. 

Boije undrar också vem som blir kreditgivare vid ett statligt startlån. 

– Tar staten delar av kostnaden och banken andra delar? Risken är stor för att man går över ån efter vatten och ersätter dagens problem med en ny åtgärd som i stället kan skapa andra problem. 

Vad tycker SBAB om den tillsatta utredningen?

– Vi har släppt flera rapporter om hur unga och förstagångsköpare drabbas av dagens tuffa bolånekrav och tycker därför att det är bra att man börjar titta på problemet, även om man alltid kan diskutera vad som är den bästa lösningen.

Hur påverkas bostadspriserna om det här genomförs?

– Jag tror inte att det här kommer att elda på bostadspriserna i någon större mening. I början kanske konkurrensen och priserna på ettor ökar, men i takt med att byggbolaget ökar utbudet så dämpas priserna över tid, säger Robert Boije. 

Mer om utredningen

• Till särskild utredare utses Eva Nordström, vd för Stockholms Kooperativa Bostadsförening, tidigare näringspolitisk chef för Kooperationens förhandlingsorganisation och vd för HSB.

• I uppdraget ingår att granska hur andra länder stöttar sina förstagångsköpare. 

• Förslag på åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden ska lämnas. 

• Utredaren ska bland annat föreslå vilka hushåll som ska definieras som förstagångsköpare och hur ett statligt startlån bör utformas.

• Nordström ska även kartlägga bankernas och andra kreditgivares villkor för förstagångsköpare av olika hushållstyper i Sverige, och lämna nödvändiga författningsförslag.

• Uppdraget redovisas senast den 1 november 2021.

 

 

 

Teresa Ahola

Reporter

teresa.ahola@fastighetsnytt.se

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.