”Politikerna kan utlösa en fastighetskris”

Marknadsläget på bostadsmarknaden är osäkert trots att samhällsekonomin är stark och bostadsbyggandet högt, enligt Veidekkes senaste konjunkturrapport. ”Bostadspolitiken är helt avgörande för riktningen framåt”, säger Lennart Weiss.

Den ekonomiska tillväxten i Sverige är väldigt stark, räntorna är låga och det finns ett demografiskt tryck i storstäderna. Basförutsättningarna för en fortsatt het byggkonjunktur är med andra ord ganska goda. Men det är samtidigt ingen hemlighet att det har skett en viss avmattning på bostadsmarknaden under hösten, inte minst i Stockholm och Mälardalsregionen.

– Vi har ett osäkert läge och får säkerligen se en mindre korrigering av priserna även i december, som är årets svagaste månad, men därefter vänder det uppåt igen, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

Avmattningen beror framför allt på att bankernas kreditrestriktioner resulterat i att många hushåll inte längre kan efterfråga den bostad de behöver, vilket har skapat ett överutbud på bostadsmarknaden, enligt Veidekkes konjunkturrapport.

– Det är ganska uppenbart att skuldkvotstaket slår hårdast mot en marknad som har högst priser. Vi får ett lock på de övre prissegmenten.

Rapporten analyserar prisutvecklingen och räknar med ett prisfall på 5–8 procent i år. Men ett prisfall på 20–30 procent finns inte på kartan, för det skulle kräva att hushållens disponibla inkomster faller med tre procent fyra år i rad.

– Det skulle vara mer dramatiskt än under 90-talskrisen, vilket ter sig helt osannolikt såvida det inte sker en extern störning i ekonomin.

Debatten kretsar ofta kring vilka yttre ekonomiska faktorer som kan skapa ett kraftigt pris- och konsumtionsfall, som i sin tur kan skapa en eventuell bostadsbubbla.

– Den större risken är dock om man till följd av oron vidtar politiska åtgärder som gör att byggkonjunkturen försvagas kraftigt. För det skulle leda till en allmän ekonomisk inbromsning som i sin tur kan leda in samhällsekonomin i en negativ spiral.

Ekonomiskt sett går det bra i dag, men om politikerna faller för Riksbankens och Finansinspektionens påtryck kan det gå riktigt illa, enligt Weiss.

– Det skulle hända om man i det här läget, ovanpå skuldkvotstaket, bestämde sig för att införa ytterligare amorteringskrav och genomför paketeringsutredningen, utan att stimulera efterfrågan.

Bostadspolitiken är med andra ord helt avgörande för riktningen framåt.

– Myndigheter och politiker avgör vart dagens osäkra läge ska ta vägen och riskerar med sina beslut att utösa en fastighetskris, även om det inte är särskilt sannolikt. Politiken måste vara väldigt försiktig nu.

Han säger att bostadsbyggandet inte kan öka väldigt mycket utan kraftiga stimulanser. Antalet färdigställda bostäder väntas bli 50 000 i år, för att sedan sjunka något de kommande två åren, enligt Veidekke.

– Vi når toppnivån i år och hur utvecklingen ser ut därefter beror även där på hur mycket politiken tar i.

Lennart Weiss är inte särskilt imponerad över dagens byggtakt om man räknar antalet färdigställda bostäder. Han förklarar att statistiken för påbörjade bostäder används av Boverket och delar av politiken för att ge sken av att bostadsbyggandet är betydligt högre än vad det egentligen är.

– Det byggs inte mer nu än vad man gjorde på 30-talet när Sverige hade 6 miljoner invånare, även om byggtakten är den högsta sedan man avskaffade generella subventionerna på 90-talet.

Teresa Ahola