Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

Nytänk för en social bostadspolitik

Publicerad: 19 November 2014, 15:45

Göran Cars.

Foto: G Rúnar Gudmundsson.

Självklart är arbetsmarknadspolitik och utbildningsinsatser viktiga, men också samhällsbyggnadspolitiken spelar en viktig roll.


Ämnen i artikeln:

Göran Cars

De senaste decennierna har de sociala klyftorna mellan stadsdelar och grupper människor ökat markant. Att den utvecklingen är ohållbar är de flesta överens om, men problemet är att vi famlar efter lösningar. Vad är social hållbarhet? Självklart är arbetsmarknadspolitik och utbildningsinsatser viktiga, men också samhällsbyggnadspolitiken spelar en viktig roll.

Jag tror inte för fem öre på att lösningen är ett massivt stöd för att rusta upp miljonprogrammets bestånd till tipp-topp standard vad gäller modernitet och miljökvalitet. Det skulle kosta en smärre förmögenhet och ändå inte lyfta bort den stigmatisering som idag präglar många av dessa områden.

Länge var Sverige en internationell förebild vad gäller byggande av goda bostäder och livsmiljöer för hushåll med måttliga eller små inkomser. Under efterkrigstiden blev allmännyttan ett stabilt och effektivt instrument för att kunna erbjuda hela befolkningen bostäder av hög standard och samhällsservice god kvalitet i form av skolor, förskolor, kultur och omsorg.

Ekonomiska och demografiska förändringar samt nya spelregler innebär dock att efterkrigstidens framgångsrecept för social integration inte längre fungerar. De allmännyttiga bostadsföretagens förutsättningar har förändrats och de måste nu drivas enligt affärsmässiga principer, vilket förhindrar socialt inriktade insatser som inte kan räknas hem. Samtidigt har de ekonomiska villkoren och befolkningen förändrats. Många av de hushåll som fått ta del av ökade löner och stigande välfärd har av olika skäl valt andra upplåtelse- och boendeformer än allmännyttan. Samtidigt har antalet hushåll med små inkomster ökat, inte minst då bland hushåll med relativt nyanlända invandrare. Dessa två processer – ökning av antalet välbärgade och samtidig ökning av antalet fattiga hushåll – får sammataget en sprängverkan i de delar av bostadsbeståndet som uppfattas som de med lägst attraktivitet, ofta det allmännyttiga beståndet från miljonprogramsepoken. Ut flyttar relativt sett socialt och ekonomiskt starka hushåll, in flyttar hushåll med sämre eller inga valmöjligheter. En socialt nedåtgående process startar, som har en tendens att förstärkas över tid. Där står vi idag. Vi ser problemet men har hittills varit oförmögna att hantera på ett effektivt sätt. Säg det miljonprogramsområde som inte varit utsatt för ett otal förnyelseprojekt som trots fagra ord och fromma ambitioner är lika segregerat och stigmatiserat som för 10, 20 eller 30 år sedan. Det finns skäl att förstå att vi måste tänka nytt om vi menar allvar med ambitionen att skapa social sammanhållning och integration.

Förvisso finns skäl att göra investeringar i miljonprogramsområdena men då inte på slentrianmässigt sätt och med tron att alla dessa områden har samma förutsättningar. En politik för upprustning måste ta utgångspunkt i att dessa områden (även om det vid ett ytligt betraktande kan se lika ut) har vitt skilda förutsättningar. En effektiv politik måste innebära att insatser i miljonprogramsbebyggelsen varieras beroende på lokala förutsättningar. Det kan då handla om allt från blygsamma förbättringsåtgärder till genomgripande renovering eller rivning.

Men vi måste också våga pröva nytt. Klyftorna mellan olika delar av staden har ökat på ett mycket påtagligt sätt de senaste decennierna. För många människor i socialt utsatta stadsdelar karaktäriseras tillvaron av utanförskap där synliga och osynliga barriärer utgör hinder för delaktighet i samhället utanför stadsdelen; arbete, kultur och gemenskap. Sverige är på god väg att cementera ett vi och domperspektiv.

Segregationen har vi alltid haft. I den gamla stenstaden fanns också skarpa segregationslinjer. Att bo i gathuset var ofta förunnat de lite bättre resurser, medan de med sämre var hänvisade till gårdshuset. Men i denna småskaliga segregation möttes man trots socioekonomiska skillnader på många sätt, på gården, gatan eller i skolan. I den storskaliga segregation vi ser idag uteblir i hög grad dessa möten mellan människor.

Vi måste tänka nytt, och precis som i andra länder i Europa utveckla lösningar, för att få människor med olika bakgrunder att mötas i vardagen. Därför måste vi både vid förtätning och vid exploatering av helt nya områden se till att det som byggs skapar förutsättningar för sociala möten. Jag är av den bestämda åsikten att kommunerna sitter på en av nycklarna till mer integrerat boende, men det förutsätter ett nytänk. Idag fattar många kommuner beslut om markanvisning baserat på markpris. Den som bjuder högst får bygga. Att efter en sådan auktionsprincip ha förväntningen att den som bygger ska ta sociala hänsyn med låga hyresnivåer faller på sin egen orimlighet. Byggherren måste för att undvika röda siffror ta igen kostnaden för markpriset genom högre boendekostnader. Kommunerna har mycket att vinna på att istället för att blint titta på markpriset fokusera på kvalitet och boendekostnad. En sådan kommunal perspektivförskjutning skulle ge utmärkta möjligheter att utmana byggherrarna, att utveckla lösningar som skapar förutsättningar för social integration. Rent konkret kan det handla om att sätta markpriset lågt och att motprestationen ska vara låga boendekostnader. Men med förebild från Europa, inte minst Finland, kan man också tänka sig en modell som innebär att en viss andel av de lägenheter som byggs i ett visst projekt ska upplåtas till låg hyra och öronmärks för hushåll med små inkomster.

Menar vi allvar med honnörsordet social hållbarhet behöver vi gå från ord till handling, ompröva gamla principer och göra något radikalt annorlunda – om vi vill ha ett annorlunda samhälle.

Göran Cars
Professor i samhällsplanering, KTH

Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.