Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Morgan Johansson (S): ”Vi ser ett par problem i förslaget”

Publicerad: 4 juni 2021, 11:28

Utredaren Kazimir Åberg och Morgan Johansson (S).

Foto: Lars Schröder/TT

I dag presenterades den omdiskuterade utredningen om fri hyressättning vid nyproduktion, på en digital pressträff. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) ser minst två brister som behöver hanteras i den kommande processen.


Ämnen i artikeln:

hyresförhandlingarKonsumentprisindex

I utredningen föreslås fri hyres­sättning för lägen­heter som nyprodu­ceras från juli nästa år, samtidigt som bruksvärdessystemet med presumtionshyra också behålls. Hyresvärden får själv bestämma vilket system man vill använda. 

– Det är bra att båda systemet finns och inte ens på hundra år kommer den fria hyressättningen att tränga ut presumtionshyror med tanke på att det befintliga beståndet har ungefär 1,9 miljoner hyresrätter och nyproduktionen utgör ungefär en procent av det, säger justitieminister Morgan Johansson. 

Läs även: Weiss om fri hyressättning: ”Svårt att se vilket problem man vill lösa”

På det sättet är det inga marknadshyror som diskuteras, linjerar han.

– Det handlar om fri hyressättning vid nyproduktion och ingenting annat. Men vi ser ett par problem i förslaget som måste hanteras i den kommande processen. 

Den ena är att hyran kan ändras vid ändrade förhål­landen. 

– Det är ett otydligt och vagt. Här måste det finnas bättre skydd för det som annars kan innebära plötsliga och kraftiga hyreshöjningar. Det måste finnas ett fortsatt starkt besittningsskydd så att inte hyresgäster ska tvingas lämna sina hem. Vi måste gå in i detta ordentligt och strama upp begreppet. 

Det andra problemet är fri hyressättning mellan hyresgäster. 

– Det kan skapa incitament för att omsätta hyresgäster, ju större omsättning desto större möjlighet att höja hyrorna och det är inte bra, utan främjar spekulation och kortsiktighet. 

Det ligger enligt honom inte alls i linje med överensstämmelsen i januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, utan skapar bekymmer. 

– Det finns ett par saker som är bra i utredningen, presumtionshyror och KPI, men även två brister som vi måste komplettera utredningen med ytterligare för att säkra hyresgästernas ställning. Det blir en förhandlingsfråga med C och L. 

Investeringsstödet behålls och vidareutvecklas, medan fri hyressättning införs i nyproduktion. Enbart de fastighetsbolag som väljer presumtionshyror erbjuds dock investeringsstöd. 

– Det är ett omtyckt system som fungerar på ett bra sätt och har varit betydelsefullt för att få igång byggandet. Just nu ligger vi historiskt högt i bostadsbyggandet som nästan har fördubblats sedan 2014. En stor del är de byggstimulanser vi haft. Vi bygger fler hyresrätter än vad vi gjort på nästan 30 år, säger Johansson. 

Potten för investeringsstöd ligger på 3 miljarder kronor 2021 och 4 miljarder 2022. Hittills har stödet beviljats 47 400 lägenheter som har cirka 20 procent lägre hyror än andra nyproducerade lägenheter, trots att merparten av partierna i riksdagen är emot investeringsstödet. 

Utredaren Kazimir Åberg presenterar utredningen Fri hyressättning vid nyproduktion av bostäder.

Foto: Lars Schröder/TT

Utredningens förslag bygger på ett individuellt avtal mellan hyresgäst och hyresvärd, därefter räknas hyran årligen upp genom konsumentprisindex. 

– Då utgår man från KPI i september året innan. Det innebär mindre administration för hyresvärden, samtidigt som hyresgästerna får samma höjning oavsett månad för inflyttning, säger utredaren Kazimir Åberg, tidigare hovrättsråd i Svea hovrätt.

Med en KPI på runt två procent höjs en månadshyra på 10 000 kronor med ungefär 200 kronor per år. 

– Det är bra och ger en stabilitet, trygghet och enkelhet att man på ett ungefär vet hur hyrorna utvecklas de kommande åren, säger Morgan Johansson. 

Hyresvärden har även skyldighet att rapportera uppgifter om hyrans storlek till Skatteverket för lägenheter med fri hyressättning.

– Skatteverket har nytta av uppgifterna även i fastighetstaxeringssammanhang. Uppgifterna förs vidare till Lantmäteriet, där man kan ta del av hyrorna på olika orter för att bilda sig en uppfattning om vad som är en rimlig hyra, säger Kazimir Åberg. 

Lagänd­ringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Härnäst skickas frågan på remiss till myndigheter och organisationer, i höst bereds förslaget för att sedan skickas till riksdagen efter årsskiftet.

Teresa Ahola

Reporter

teresa.ahola@fastighetsnytt.se

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.