”Marknaden klarar inte att lösa bostadskrisen”

Bostadsbristen behöver knappast beskrivas mer än vad som redan har gjorts. Alla vet att den finns. Hur den ska lösas är dock en fråga som inte har en lika bred samsyn. Ett ökat byggande, en ökad rörlighet, marknadskrafter, krafttag från kommunerna eller staten, hyresreglering eller inte.

I fackförbundet Byggnads rapport ”Bobyggande som samhälleligt brobyggande”, som presenteras på ArkDes under onsdagsförmiddagen, slår de fast ett det som huvudsakligen låser bostadsfrågan är den, enligt dem, överdrivna tror på att marknaden ska få igång det bostadsbyggande som behövs.

– Den bistra sanningen är att marknaden inte är speciellt intresserad av att bygga det som behöver byggas för att lösa bostadsbristen. Marknaden vill i och för sig bygga, men inte mer än att den uppåtgående prisbilden på bostadsmarknaden kan vidmakthållas, skriver Byggnads i rapporten.

Bland annat föreslår Byggnads att staten, i olika former, skulle kunna äga ytterligare minst 100 000 bostäder om 15 år. De menar att, med tanke på hur billigt offentlig sektor kan låna för närvarande, kommer det aldrig att finnas ett bättre tillfälle att göra en sådan satsning än nu.

– Men från politiken hör man inte mycket. Våra politiker har kapitulerat, säger Byggnads förbundsordförande Johan Lindblom under presentationen av rapporten.

Byggnads tes är, att utan mer politisk inblandning kommer inte marknaden att lösa bostadsbristen.

– Problemen är så stora att det inte bara är ett bostadsproblem, utan ett samhällsproblem, säger Johan Lindblom.

– Om någonting är tillräckligt viktigt för samhällsutvecklingen, och marknaden inte gör det, så får samhället göra det. Staten får bygga, och till slut även äga, säger Kristian Skånberg, rapportförfattare.

panel

Åsa Dahlin, kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, Vanja Larberg, Göteborg S2020, Victoria Walldin, White Arkitekter och Carlos Rojas, Miklo. Foto: Maria Nordlander.

“Politiken sätter spelreglerna”
Sedan miljonprogrammets tider har politiken dragit sig undan allt mer från bostadsområdet. Att införa mer politisk inblandning på området är något som idag skulle strida mot de flesta partilinjer.

– Men det behöver inte vara så kontroversiellt. Det finns i princip ingen annan marknad som sköter sig själv, förutom möjligtvis finansmarknaden i viss mån. Det är ingen som protesterar när SJ fixar nya tåg, säger Carlos Rojas som jobbar på konsultföretagen Miklo under en paneldiskussion kring rapporten.

– Marknaden kan inte ta hand om ett rättvist boende idag. Politiken sätter spelreglerna och måste in och styra, säger Victoria Walldin, som är partner och jobbar med hållbarhet på White arkitekter.

Hon fortsätter.

– Pengarna finns, men det saknas någon som kavlar upp ärmarna och säger att ”nu tar vi tag i det här”. Det är ditt uppdrag, säger hon och tittar på bostadsminister Mehmet Kaplan som sitter i publiken.

Mehmet Kaplan är del av den minoritetsregering som i sin budget lagt förslag på bland annat stöd för bygget av 15 000 nya hyresrätter årligen, en del av vad de själva kallar den största bostadspolitiska satsningen på 20 år.

– Ska staten lägga sig i? Riksdagens svar är nej. Det finns en majoritet som tycker att staten ska hålla sina fingrar borta, säger Mehmet Kaplan. Jag håller inte med. Staten behöver satsa ur budgeten för att det ska byggas i de segment där inte annars byggs.

Han håller med om analysen att det som faktiskt byggs är sådant som inte kan efterfrågas av de med svag ekonomi.

– Marknaden är duktig på att hantera vissa grupper. Men höginkomsttagare har inte problem med att hitta boende ens idag, säger han.

Kaplan menar att det är svårt att få igenom lagändringar i riksdagen, då det finns en strukturell majoritet emot statlig inbladning som inte tycker att statliga pengar ska användas till byggandet av hyresrätter.

– Att vi har nått en överenskommelse kring det här är ett första, viktigt, strukturellt genomslag som kommer att göra att vi går mot ett ökat byggandet. Räcker det? Nej. Men det har skett en strukturell förändring i hur man ser på statlig inblandning.

Ett argument som lyfts mot en sådan är att det stör just den fria marknaden, som då inte får jobba på ifred och på egna premisser.

– Men jag är beredd att störa marknaden om det skulle ge fler hyresrätter, avslutar Kaplan.

Byggnads presenterar flera politiska förslag, bland annat dessa: ¨

- Sverige behöver fler offentligt ägda bostäder
- Sverige borde bygga upp ett ombyggnadsfinansieringssystem av tysk modell – staten lånar billigt, och sedan låter staten banksystemet förmedla lånen vidare till ombyggnadsprojekt mot en avgift
- Ett breddat ROT-avdrag, som skulle kunna sänkas eller tas bort helt jämfört med det som finns idag, men breddas mot bostadsbeståndsinnehavare
- Bygga mer på höjden

Maria Nordlander