Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

Leder prognoserna till överhettning?

Publicerad: 14 november 2016, 14:30

För ett drygt år sedan prognostiserade Boverket behovet av nya bostäder till över 700 000. En siffra som sedan dess bränt sig fast i den bostadspolitiska debatten. Men vad bygger egentligen siffran på? Finns det anledning att ifrågasätta den vikt som siffran fått?


För ett drygt år sedan prognostiserade Boverket behovet av nya bostäder till över 700 000. En siffra som sedan dess bränt sig fast i den bostadspolitiska debatten. Men vad bygger egentligen siffran på? Finns det anledning att ifrågasätta den vikt som siffran fått?

Det var i oktober 2015 som Boverket reviderade sin byggbehovsprognos, och slog fast att det under en elvaårsperiod, till 2025, behövs 705 000 nya bostäder.

Prognosen bygger på olika parametrar, där befolkningstillväxten är en av de viktigaste. Bo Söderberg är ansvarig analytiker på Boverket. Under ett seminarium arrangerat av WSP är han skeptisk till om bostäderna kommer att byggas.

– Vi kommer aldrig att komma till 700 000 nya bostäder, åtminstone inte förrän de inte längre behövs, säger Bo Söderberg, ansvarig analytiker på Boverket.

Överdrivet fokus på siffran
Prognosen bygger alltså till stor del på den befolkningsprognos som Statistiska Centralbyrån gör löpande. De senaste åren är invandringen till landet det som förändrat prognosen mest.

– Det har aldrig varit så svårt att göra befolkningsprognoser som det är idag, ändå är det de som ligger till grund för att vi måste bygga så mycket bostäder. Det är nästan bara invandringen som påverkar prognoserna, samtidigt som det är den parameter som är svårast att styra, säger Maria Pleiborn, seniorkonsult och demograf på WSP.

Hon tycker att det är ett överdrivet fokus på siffran 700 000.

– Prognoserna tas på oerhört stort allvar och jag är lite bekymrad över hur de beräknas och den sanning de blir, säger hon.

Maria Pleiborn drar paralleller till 70-talet när prognoserna pekade på stora befolkningsökningar i städerna, men där exempelvis Stockholms befolkning istället minskade på kort sikt. Då stod lägenheter istället tomma och många revs.

Överhettad marknad?
Liknande mönster ser tidigare bostadsminister Stefan Attefall, som satt i publiken under seminariet. Han menar att bostadsbristen är en ekonomisk fråga där realinkomster, skatter och räntor är avgörande för bostadsbristen.

– De gör just nu att vi efterfrågar mycket mer. Det är en positiv faktor, en välståndsfaktor. Men när de ekonomiska parametrarna faller kan det snabbt bli en överhettning. Just nu ser vi en besvärande snabb rörlighet i våra nyproducerade och dyraste områden. Det är ett första tecken på överhettning, när det är så även i de allra hetaste områdena.

Maria Pleiborn menar att byggherrar och prognosmakare därför måste tänka efter och fundera över hur osäkerheten i prognoserna kan hanteras, och fundera över vilken flexibilitet som kan finnas i planerna för att vi inte återigen ska hamna i en liknande situation som den på 70-talet.

Maria Nordlander

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.