Måndag28.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

Kommunerna måste agera nu

Publicerad: 11 September 2018, 12:50

Yves Chantereau.

Bostadsutveckling är förknippad med risker och processen är kapitalintensiv. Bostadsutvecklarnas vinstjakt som följer på detta upplägg utesluter dock många medborgare från bostadsmarknaden, som har inte råd med bostäderna som produceras. När hela upplägget nu har havererat måste vi ta fram nya sätt för bostadssökande att finansiera sin bostad.


Ämnen i artikeln:

Yves Chantereau

Krönikan publiceras även i nästa nummer av Fastighetsnytt, som kommer ut på fredag.

En fråga som togs upp i många olika sammanhang under Almedalsveckan i år var bostadsbristen. Förväntningen att ”politiken” ska lösa bostadskrisen lär inte infrias. Problemet är för komplext för att förenklas till en enkel politisk lösning. Dagens bostadsbrist har tagit mer än 20 år att skapa och lär inte lösas inom de kommande fyra åren. Det var länge sedan som politiken överlämnade åt marknaden att lösa bostadsbristen och förvånas nu över att så få vill bygga billiga bostäder.

Bostadsutveckling är förknippad med risker och processen är kapitalintensiv. Det blir då naturligt att söka en hög avkastning för den risk man tar. Bostadsutvecklarnas vinstjakt som följer på detta upplägg utesluter dock många medborgare från bostadsmarknaden, som har inte råd med bostäderna som produceras. När hela upplägget nu har havererat måste vi ta fram nya sätt för bostadssökande att finansiera sin bostad.

Huvudfrågan blir varifrån det nödvändiga bostadskapitalet ska komma? Som vanligt måste det komma från oss medborgare. Det är faktiskt bara vi som har pengar, staten disponerar en del av dem genom skatten, men för att undvika en onödig rundgång vore det klokt om medborgarna själva tar kontroll över sina investeringar utan inblandning av för många mellanhänder.

Inom bostadsutveckling kan en lösning vara att medborgarna agerar byggherre åt sig själva genom byggherreföreningar eller byggemenskaper (likt Tysklands baugemeinschaft). Självklart kan inte detta ensamt lösa bristen och självklart är inte detta intressant för alla men med rådande krissituation vore det rimligt att underlätta för en sådan investeringskälla.

Att byggherreföreningar fungerar i praktiken vet vi redan. I Tyskland motsvarar bostadsbyggandet genom byggherreföreningar cirka 20 procent av bostadsmarknaden. I Frankrike har ”autopromotion” (översatt ”egen fastighetsutveckling”) gått från några få projekt till över 500 projekt på mindre än fem år.

För att få till stånd en liknande utveckling i Sverige måste kommunerna se över möjligheten att överlåta mark med anpassade villkor till byggherreföreningar. Det handlar framför allt om tidig markreservation så att kollektivet hinner samlas, anpassade betalningsvillkor så att kapitalet kan frigöras vid rätt tillfälle och generella detaljplaner som säkrar byggrätten inför tilldelning. Det handlar alltså inte om att ge byggherreföreningen fördelar såsom att sälja marken billigare eller ställa särskilda villkor för utformning.

Genom att förenkla för byggherreföreningar kommer samhället att kunna producera fler bostäder med högre kvalitet till ett lägre pris då det är de framtida boende som bygger åt sig själva och dessutom kan göra det utan vinstkrav.

Yves Chantereau
Senior Arkitekt & Partner, Equator

Ämnen i artikeln:

Yves Chantereau

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.