Invasionen snabbar på Finlands omställning: ”Dubbel motivation”

Engagemanget har varit stort och Anni Sinnemäki lyfter det historiska beslutet att Finland, precis som Sverige, valt att skicka krigsmateriel till Ukraina. Det finns också en känslomässig närhet för finländare, påpekar hon, där det görs jämförelser med vinterkriget.

– I en situation som den här reagerar folk olika. Jag skulle säga att vad som karaktäriserar reaktionen är att folk har har tagit åt sig detta djupt, men inte att man är rädda för sig själva eller Finland utan snarare en ilska mot vad som händer och en vilja att hjälpa, säger Anni Sinnemäki.

Läs även: Rutger Arnhult om Finland: ”Vi följer utvecklingen noga” 

Som stad förbereder man sig på att människor lämnar Ukraina för Helsingfors, och frågor kring bostäder, skola och arbete måste lösas. Men den omedelbara säkerhetsaspekten är också på agendan där man har ett litet försprång mot Sverige i fråga om beredskap. 

– Det har varit diskussioner om att Finlands nivåer vad gäller nödproviant och nödsystem hållits på en mer riskmedveten nivå än i Sverige. Men det har visst varit diskussioner kring skyddsrum, det finns absolut tillräckligt men frågorna har handlat om hur länge man kan stanna och om ventilation. Det är viktigt att gå igenom med medborgarna vart man ska ta sig. Men det har kanske varit ett för långsamt upprustningsprogram för stadens skyddsrum som vi kan skynda på, säger Anni Sinnemäki.

Inte minst energifrågan har hamnat i fokus i Europa i samband med kriget i Ukraina, så även i Finland där en av de viktigaste frågorna, enligt Anni Sinnemäki, är att minska beroendet av rysk naturgas. Tidigare har man sett en roll av naturgas fram till 2030 men tack vare de senaste årens ökning av inhemsk produktion ser man att det kan fasas ut snabbare än planerat. 

Läs även: Risk för dyrare finansiering: ”Minskade transaktioner är det första vi kommer se”

– Vi höjde ambitionen för klimatarbetet efter valet i juni och vårt mål är att vara koldioxidneutrala till 2030, vilket vi jobbar mot. Och givetvis går det målet nu hand i hand med viljan att bryta banden med ryskt fossilbränsle. Så vi har nu dubbel motivation för att genomföra detta, säger hon.

Finland, som tidigare haft starka ekonomiska band mot Ryssland och där inte minst kollapsen av Sovjetunionen drabbade landet hårt, är i dag mycket mer motståndskraftigt, menar Anni Sinnemäki. 

– De tider där Ryssland kan splittra vår grundläggande ekonomi är bakom oss, endast fem procent av vår export förra året var mot Ryssland. Vi har jobbat mot oberoende under lång tid och farten ökade efter 2014 och annekteringen av Krim, vilket var en stor game changer. Vi är glada över att Rysslands roll för finsk ekonomi har minskat under lång tid. På så sätt kan vi möta dessa tider med självförtroende. Sedan under rådande situation hoppas Helsingfors på Europas lösning - att Europa agerar kraftfullt tillsammans är viktigt.