Inför budgetstriden – branschen oroad över slopat investeringsstöd

Regeringen föreslår i den kommande höständringsbudgeten att ytterligare 650 miljoner kronor tillförs det statliga investeringsstödet för år 2021. Men på onsdag lämnar Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna sin budgetreservation i riksdagen som tvärtom föreslår att stödet ska slopas helt vid årsskiftet. 

Kristdemokraterna säger att de byggen som blivit beviljade investeringsstöd fortsatt ska betalas ut, men tror inte att stödet är bra i längden. 

– Vi ser inte det har byggts avsevärt fler bostäder i Sverige, utan snarare att det som byggs har kantrat över till allt fler hyresrätter och mindre av övriga former, säger partiets bostadspolitiska talesperson Larry Söder till Fastighetsnytt. 

Partiet vill i stället se andra reformer för att bygga fler billiga hyreslägenheter i hela Sverige framöver. 

– Vi måste se över produktionskostnaden och sätta in åtgärder där vi ser att den fortsatt ökar onormalt mycket. 

Varför kan inte stödet effektiviseras snarare än slopas?
– Att förändra ett stöd med både syfte och inriktning kräver ett gediget arbete som tar tid. Det är omöjligt att göra så stora förändringar under ett enskilt budgetår. Det behövs en ny regering för att kunna påbörja ett sådant arbete, säger Larry Söder (KD). 

Läs även: Ett år kvar till valet: Så ser branschens önskelista till politikerna ut

Detta har dock fått flera branschröster att reagera. Unobo, Heimstaden, Samhällsbyggnadsbolaget i Norden , Riksbyggen, Gislavedshus, Tierpsbyggen, Bostaden i Umeå, Victoria Park & Hembla samt Sveriges Allmännytta varnade senast i går i en debattartikel för att byggandet riskerar att bromsas in om stödet slopas plötsligt och menar att det i så fall behöver ske successivt. 

Nu manar även Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad, partierna att tänka om. 

– Jag är oroad över konsekvenserna om stöden skulle försvinna. Det skulle slå hårt mot folk med vanliga löner som letar efter bostad. För en ung och snabbt växande stad som Malmö är det oerhört viktigt att det byggs fler lägenheter med rimliga hyror, säger hon till Fastighetsnytt. 

Läs även: Efter S-kongressen: Reformtakten i bostadspolitiken skruvas upp

Nästan 50 000 lägenheter i landet har tillkommit med hjälp av stöden och med det föreslagna tillskottet bedöms att ungefär 1 800–2 000 fler bostäder kan få del av investeringsstöd. 

I Malmö har 2 155 lägenheter beviljats investeringsstöd för över 560 miljoner kronor sedan stöden påbörjades 2016/2017 till sista september 2021. Allt för att möta en snabb befolkningsökning och samtidigt beta av den bostadsskuld som uppstått efter tidigare års låga byggsiffror.

– De senaste åren har det byggts bostäder i nivåer som vi i Malmö inte har sett sedan 70-talet och vi vet att en lägenhet på 70 kvadratmeter som byggs med investeringsstöd i genomsnitt har 2 000 kronor lägre hyra än en som byggs utan. Det är mycket pengar för en barnfamilj.

Katrin Stjernstedt Jammeh (S) Foto: Malmö stad

Om investeringsstödet avskaffades befaras konsekvensen bli att fler bygg­projekt läggs ner om kalkylen inte går ihop utan stöd. 

– Att ha en bostad är dock en social rättighet och därför måste hela bostadspolitiken inriktas på att uppfylla det. Målsättningen ska vara goda bostäder åt alla, inte en marknad som bara fungerar för några, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). 

Har Malmö stad analyserat hur stödet nyttjats?
– Ja. Vi ser att en del av dem kanske hade byggts ändå, men till högre hyresnivåer. Andra hade nog inte tillkommit alls. Stödet har hittills drivit byggandet av mindre lägenheter eftersom det ger ett högre stödbelopp. Vi behöver fler större lägenheter som barnfamiljer har råd med framöver och där finns möjligheter att bredda utformningen för stödet.

Både det kommunala bostadsbolaget MKB och privata aktörer har nyttjat investeringsstödet i Malmö. 

– I dag är det mycket lönsamt att bygga hyresrätter. Problemen är snarare att det byggs för dyra lägenheter i förhållande till behoven, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). 

Läs även: LISTA: 36 reformer som ska öka bostadsbyggande

På onsdagsförmiddagen släpptes S-ledaren Magdalena Andersson fram som Sveriges första kvinnliga statsminister. Men Centerpartiet tänker rösta nej till regeringens budget, vilket kan innebära att den borgerliga budgeten släpps fram under eftermiddagen. Den 24 november beslutar riksdagen om budget­ramarna där frågan ingår.