Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

”Finns ingen mirakelkur”

Publicerad: 4 April 2016, 12:45

Mehmet Kaplan.

Foto: Fredrik Hjerling.

183 av Sveriges kommuner rapporterar att de har bostadsbrist. 705 000 bostäder behöver byggas på tio år samtidigt som priserna skjuter i höjden, byggbolagen har brist på arbetskraft och företagen har svårt att rekrytera då potentiell personal inte har någonstans att bo. Högst ansvarig för allt detta är bostadsminister Mehmet Kaplan.


Ämnen i artikeln:

Mehmet KaplanRegeringen

Artikeln är en del av Fastighetsnytts översyn av bostadsfrågan. Mer artiklar, reportage och krönikor finns i nästa nummer av tidningen, som kommer ut på fredag.

183 av Sveriges kommuner rapporterar att de har bostadsbrist. 705 000 bostäder behöver byggas på tio år samtidigt som priserna skjuter i höjden, byggbolagen har brist på arbetskraft och företagen har svårt att rekrytera då potentiell personal inte har någonstans att bo. Högst ansvarig för allt detta är bostadsminister Mehmet Kaplan.

Under Mehmet Kaplans första år som minister har frågorna på hans bord varit några av de mest diskuterade. Trots att bostadsbristen länge varit allvarlig, var det först i flyktingsituationens spår som allmänhet, media och inte minst politiker under hösten fick upp ögonen för den enorma bostadsbrist som råder i landet.

Sedan den rödgröna regeringen tillträdde har man lagt fram vad de kallar den största bostadspolitiska satsningen på 20 år – 5,5 miljarder kronor till samhällsbyggnadssektorn presenterades i budgeten. Kaplan menar att en av de knivigaste bitarna är det faktum att branschen har ”hisnande” perspektiv jämfört med andra branscher. Här planerar man inte för några månader eller år, utan projekt kan oftast räknas hem först långt senare.

– Det gör att vi har ett stort behov av gemensamma lösningar, som inte ändrar förutsättningarna för marknaden vart fjärde år. Där har jag en av nyckelpositionerna, så när jag tackade jag till statsministerns fråga så visste jag vad jag hade framför mig. Men det blir alltid mer intensivt än vad man tror, säger Mehmet Kaplan när Fastighetsnytt träffar honom på hans kontor på Näringsdepartementet i centrala Stockholm.

Foto: Maria Nordlander.

Foto: Maria Nordlander.

Mehmet Kaplan utbildade sig på lantmäteriutbildningen på KTH. Bland hans lärare fanns bland andra Hans Lind, Stellan Lundström och Göran Cars. Kaplan utbildades mitt under 90-talskrisen vilket gjorde honom och hans medstudenter något nervösa inför framtiden.

– Vi tänkte att vi aldrig skulle få jobb, det var bara nattsvart. Lärarna sa bara “äh, vi kommer att titta tillbaka på den här tiden och tycka att det var intressant att räntan gick upp 500 procent över en natt” – och det är ju så det har blivit.

705 000 bostäder till 2025
I höstas kom Boverkets reviderade prognos för bostadsbyggandet. Siffran 705 000 har sedan dess etsat sig fast i debatten.

Tror du på riktigt att det kommer att gå att bygga 705 000 bostäder till 2025?
– Ja.

Hur ska det gå till?
– Det finns ingen mirakelkur. Om det hade funnits så lovar jag att mina företrädare redan hade löst detta, så hade jag bara kommit hit och administrerat. Det är så många olika bitar som måste till. Det ena handlar om att staten behöver ta ett större grepp om frågan.

I dag har kommunerna det uttalade ansvaret för bostadsförsörjningen. Ändå sedan miljonprogrammets dagar har staten backat allt mer från bostadspolitiken. Mehmet Kaplan menar att det har bidragit till dagens situation – och passar även på att skicka en känga till sina föregångare.

– De senaste mandatperioderna har staten tänkt att det här löser sig av sig själv. Man har tänkt att efterfrågan genererar utbud, och så löser det sig. Och det stämmer ju – för den som har pengar.

Med detta som utgångspunkt menar Kaplan alltså att staten återigen måste ta ett större ansvar.

Staten var längre väldigt involverad i bostadsbyggandet. Är det dit du vill komma tillbaka?
– Nej, vi kommer inte att kunna gå tillbaka till det. Jag tror inte heller att det är lösningen, jag tror inte att den typen av ingångar är allenagörande och löser den här frågan. Staten behöver istället vara med som incitamentskapare.

Foto: Fredrik Hjerling.

Foto: Fredrik Hjerling.

När det bostadspolitiska paketet presenterades mötte det kritik från branschen. Bland annat menade Fastighetsägarna att det sände helt fel signaler till marknaden, och att det ytterst riskerade att minska de totala investeringarna. Signalerna från branschen var generellt att man inte var särskilt intresserade av subventioner.

– När vi aviserade detta för snart ett år sedan, så var det en del belackare som sa att inga byggbolag kommer att vilja ha de här pengarna – nu får vi samtal var och varannan dag från byggbolag som undrar hur stödet kommer att utformas. Uppenbarligen finns det ett behov av incitament, där byggbolag kommer att försöka bygga på det sätt som vi tror är bäst.

Fastighets- och byggbranschen går väldigt bra just nu. I år var den genomsnittliga avkastningen över 14 procent. Finns det en risk att bolagen inte vill bygga så mycket mer – att de är rädda att efterfrågan ska gå ned så mycket att de förlorar på det?
– Jag förstår vad du menar, men jag tror att det är bra att företag mår bra och går bra och jag ser inget motsatsförhållande mellan företagens vilja och behov till vinst. Det är klart att när man investerar pengar vill man också ha en avkastning. Men det vi har problem med idag är att de små och mellanstora bolagen inte riktigt klarar av detta, eftersom riskerna är så pass stora.

Förutom subventioner och siffror är planprocessen en av de saker som ofta pekas ut som ett av problemen. Det håller Mehmet Kaplan med om, men tycker att det är viktigt att påpeka att det finns många kommuner som klarar bostadsförsörjningsansvaret inom rådande lagstiftning.

citat mehmet kaplan

– Ändå bygger Sundbyberg fyra gånger så mycket bostäder som Danderyd. Det får mig att undra om den här frågan om regelförenklingar. Jag undrar hur mycket som ligger i det och hur mycket som ligger i det lokala, politiska sinnet. Det finns en politisk vilja i vissa kommuner som gör att de bygger fler bostäder än andra.

Kan staten tvinga kommunerna att bygga?
– Kommunerna har planmonopolet – de är oberoende. Det kommunala självstyret är väldigt tydligt inskrivet i lag. Samtidigt har de ett bostadsförsörjningsansvar. De två första delarna är heliga, men bostadsförsörjningsansvaret struntar en del kommuner fullständigt i. De kommuner som inte bygger kommer vi antagligen behöva titta på, och se vilka incitament det är som behövs.

Tanken är alltså inte att man straffar de som inte bygger, men belönar de som gör det?
– I dag har vi inga sanktionssystem. Men det finns de som år efter år efter år, systematiskt, låter bli att bygga vissa typer av bostäder, och det kan inte vara okej. Om inte morötterna räcker till, så får vi se över vad som behöver göras.

Ett sätt att ta reda på vad som behöver göras är de bostadspolitiska samtal som regeringen i början av året bjöd in till. Tillsammans med vänsterpartiet och de fyra borgerliga oppositionspartierna ska man försöka komma överens om en gemensam inriktning för bostadspolitiken.

Vad kan ni komma överens om? Vad är realistiskt?
– Jag kan inte här och nu säga att den här frågan kommer att bli extra svår, den här blir enkel – det är inte så man för samtal. Jag är intresserad av att hitta lösningar som är långsiktiga. När vi sätter våra namn under en överenskommelse, då ska den gälla under lång tid så att alla vet vad som gäller. Först då vågar de små och mellanstora byggbolagen satsa och de stora, de kan ju faktiskt låta kostymen växa.

Under 2015 påbörjades drygt 45 000 bostäder, drygt 34 000 färdigställdes. För att nå Boverkets mål behöver takten trappas upp till över 70 000 bostäder om året.

– Vi måste växla upp det här ytterligare. För att vi ska kunna göra det måste alla ansvarstagande partier vara med och bidra – det kommer att ske genom att man förhandlar, man tittar, vänder och vrider. En del ståndpunkter måste man överge, andra kommer man att omvärdera – och tillsammans ska vi hitta vägar framåt.

Maria Nordlander

Ämnen i artikeln:

Mehmet KaplanRegeringen

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.