Lördag04.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

Europaparlamentet – varför röstar vi?

Publicerad: 8 Maj 2019, 12:30

Om ett par veckor går Europa till val och tillsätter ett nytt Europaparlament för den kommande femårsperioden. Det blir sjätte gången som svenska folket får möjligheten att utöva sin demokratiska påverkan i parlamentet, sedan EU-inträdet 1995. Men vad innebär egentligen EU-valet för det svenska folket?


Ämnen i artikeln:

EU

Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2019. I numret fokuserar vi på det stundande EU-valet och de branschfrågor som berörs.

Om ett par veckor går Europa till val och tillsätter ett nytt Europaparlament för den kommande femårsperioden. Det blir sjätte gången som svenska folket får möjligheten att utöva sin demokratiska påverkan i parlamentet, sedan EU-inträdet 1995. Men vad innebär egentligen EU-valet för det svenska folket?

I EU-valssammanhang kan det uppfattas som att de svenskar som ställer upp till val antingen är ”avdankade” politiker som vill göra en sista parlamentarisk insats eller profiler från olika håll i samhället som inte har en tillräckligt stark partitillhörighet för att kandidera till riksdagen – eller en tillräckligt stark profil. Detta är givetvis en ganska grov generalisering men frågan kvarstår, hur handlingskraftiga är de svenska Europaparlamentarikerna? Vad har de för roll och inflytande i Strasbourg där parlamentet har sitt säte?

Eller ja, det är ju faktiskt inte i Strasbourg som maktens korridorer ligger.

Utskottssammanträdena hålls i Bryssel och enligt de experter Fastighetsnytt har pratat med så är det just i utskotten som det verkliga arbetet utförs.

– Det är stor skillnad mellan olika Europaparlamentariker. Vissa är mycket aktiva och ser till att hamna i det utskott som är av relevans för de sakfrågor de vill driva. De nätverkar och bygger allianser och arbetar för att bli så kallade rapportörer för viktiga ärenden vilket kan ge dem ett större inflytande, säger Linda Berg, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och föreståndare för universitetets Centrum för Europaforskning (CERGU) vid Göteborgs universitet.

Sverige en trovärdig part
En av de svenska Europaparlamentariker som utmärkt sig som aktiv är Liberalernas Cecilia Wikström, som i dagarna har blivit petad från partiets kandidatlistor. Hon beskrivs som duktig i fotarbetet och har varit medlem i många utskott vilket utan tvekan har gett henne ett stort inflytande i parlamentet. Således har statsvetaren Marcus Oskarsson utsett henne som Europaparlamentets mäktigaste kvinna.

Det är som sagt just i utskotten det gäller att skaffa sig inflytande, precis som i Riksdagen, vilket Linda Berg påpekar. Hon förklarar att det är i utskotten som Europaparlamentets arbete med förslag till ny lagstiftning från EU-kommissionen sker och när parlamentet sedan samlas i Strasbourg så röstar man om utskottens förslag.

– Det som skiljer Europaparlamentet från Riksdagen är att EU är uppbyggt som ett tvåkammarsystem där både parlamentet och ministerrådet måste komma överens för att en ny lag ska kunna träda i kraft. Därmed har även svenska regeringens ministrar ett stort inflytande på det slutliga lagförslaget genom sin förmåga att förhandla på ministerrådsmötena.
Hon säger att forskning som gjorts på Göteborgs universitet visar att Sverige i allmänhet uppfattas som en bra och trovärdig part i rådsförhandlingar.

– Därmed kan Sverige sägas ha potential till ett större inflytande än vad landets storlek annars innebär vid en omröstning, säger hon.

Handelsfrågor och integration av stor vikt
En annan fråga som är av relevans, och kanske en större sådan för fastighetsbranschen, är hur det svenska näringslivet påverkas av utfallet i EU-valet. Claes Alvstam, professor emeritus vid Handelshögskolan i Göteborg, säger till Fastighetsnytt att det generellt är viktigt för det europeiska näringslivet att integrationssamarbetet inom den inre marknaden fortsätter. Det viktigaste arbetet i denna fråga äger rum i EU-kommissionen och EU:s ministerråd, säger han.

– Minst lika viktig är den externa handelspolitiken, där exklusiv unionskompetens gäller. Denna fråga sköts också exekutivt av EU-kommissionen och slipas inom ministerrådet, framför allt TPC [reds.anm., Trade Policy Committee], men Europaparlamentet hålls kontinuerligt underrättat och skall godkänna processen, säger han.

Som exempel på Europaparlamentariker som spelat en stor roll i utformningen av EU:s handelspolitik nämner han moderaterna Gunnar Hökmark och Christofer Fjellner som båda är aktiva inom partialliansen EPP.

Claes Alvstam påpekar att det råder en del motsättningar mellan EU:s medlemsstater om hur långt den gemensamma integrationen av unionen ska drivas. Majoriteten för en fortsatt fördjupad integration är stark men minoritetssidan kämpar hårt emot och har ett starkt stöd från sina väljargrupper, konstaterar han.

– Skulle balansen i parlamentet förändras i protektionistisk eller nationalistisk riktning som ett resultat av valet i maj kommer givetvis integrationsprocessen bli mer komplicerad och kanske avstanna helt. En akut fråga är förstås hur man skall förhålla sig till den aggressiva amerikanska handels- och näringspolitiken, avslutar Claes Alvstam.

Sverrir Thór

Ämnen i artikeln:

EU

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.