Enklare planprocess och nationella byggregler

En detaljplan ska inte krävas lika ofta som i dag och kommunen ska inte kunna ställa strängare krav på byggnaders tekniska egenskaper än vad som följer av Boverkets byggregler. Det är några av förslagen i remissen “En enklare planprocess” som regeringen beslutat att överlämna till Lagrådet.

– Med den här reformen förkortar vi tiden från idé till färdig byggnad. Vi tar bort flera av de hinder som gör det svårt och tidsödande att genomföra större byggprojekt och vi gör hela planförfarandet mer effektivt och flexibelt. När den nya lagstiftningen är på plats kommer man ofta att väsentligt kunna korta tiden från idé till att spaden sätts i jorden. Vi underlättar också för alla de som söker bygglov för mindre åtgärder, även där blir processen enklare och snabbare, säger bostadsminister Stefan Attefall, i ett pressmeddelande.

Lagrådsremissen innehåller i huvudsak följande förslag:

- Det enkla planförfarandet ska bli standard i framtiden, och dagens normala förfarande ska enbart behöva tillämpas om planförslaget är av större betydelse.
- Regeringen föreslår även att den interna processen inom kommunen förkortas genom att fler planer ska kunna antas av kommunstyrelsen och byggnadsnämnden i stället för av kommunfullmäktige.
- Regeringen föreslår att detaljplaner i princip endast ska krävas för åtgärder som kräver bygglov och vars användning kan innebära en betydande miljöpåverkan. Kommunen kommer dock att ha samma möjligheter som i dag att göra detaljplaner om de bedömer att behovet finns.
- Byggnadsnämnden ska få större möjligheter att godta en avvikelse från bestämmelser i en detaljplan, det ska bli lättare att till exempel godta ett lämpligt komplement i ett bostadsområde, som en liten närbutik eller om någon vill använda en del av sin bostad för näringsverksamhet.
- Regeringen föreslår att nationella byggregler införs och att en kommun inte ska få ställa strängare krav än vad som framgår av plan- och bygglagen och Boverkets byggregler, t.ex. när det gäller energikraven. Om en kommun ställer sådana egna krav ska dessa krav vara utan verkan.
- Regeringen föreslår en ändring i plan- och bygglagen som innebär att det blir tydligare vad en kommun får respektive inte får reglera i ett exploateringsavtal. Bland annat ska kommunen inte få kräva att en exploatör ska tillhandahålla vissa uppgifter som kommunen enligt lag är skyldig att tillhandahålla, till exempel lokaler för vård, skola och omsorg.
- För att skapa bättre förutsättningar för god konkurrens inom byggsektorn föreslår regeringen att kommunen måste ha riktlinjer som bland annat ska ange kommunens utgångspunkter och mål när avtal ska ingås kring exploatering, markanvisning och genomförande av detaljplaner.

Det har funnits en hel del att välja på för Stefan Attefall i alla de utredningar som genomförts. Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige, tycker dock att de flesta förslagen i lagrådsremissen var väntade. Hur effektiva förslagen kommer att visa sig vara hänger dock på kommunerna.
– Det är kommunerna som sitter på planmonopolet och det är där det avgörs om effektiviseringarna uppnås och förslagen blir framgångsrika. Men det är positiva förslag som regeringen lägger fram för att effektivisera och korta ner planprocessen.  Förslagen om enhetliga nationella regler kommer att sänka kostnaderna för branschen. Sedan är det också väldigt bra med ökad tydlighet vad gäller förutsägbarheten i exploateringsavtal och vad kommunerna får och inte får kräva, säger Rikard Silverfur.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. De förslag som innebär ändrade bestämmelser om i vilka situationer som en detaljplan ska upprättas föreslår regeringen ska träda i kraft den 1 juli 2015.

Länk till lagrådsremissen

Redaktionen

Källa: Rikard Silverfur, pressmeddelande Socialdepartementet