Torsdag13.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

En problematik att undvika i valdebatten…

Publicerad: 22 Februari 2014, 14:00

Stig-Björn Ljunggren

I en klassisk TV-sänd utfrågning i valrörelsen 1966 fick den socialdemokratiske statsministern Tage Erlander svara vilket råd han gav till ett ungt par som inte hade någon bostad. Erlander svarade att ”de bör ställa sig i bostadskön”.


Ämnen i artikeln:

Stig-Björn Ljunggren

I en klassisk TV-sänd utfrågning i valrörelsen 1966 fick den socialdemokratiske statsministern Tage Erlander svara vilket råd han gav till ett ungt par som inte hade någon bostad. Erlander svarade att ”de bör ställa sig i bostadskön”.

Svaret ansågs vittna om att den socialdemokratiska regeringen stod svarslös inför bostadsproblemet och valet blev ett stort nederlag för partiet. Detta trots att de strax innan hade dragit igång det gigantiska miljonprogrammet som så här i efterhand måste sägas vittna om stora ambitioner.

Det är dock i stort sett det enda exemplet på att bostadsfrågan varit het i valrörelserna. När väljarna i förra valet 2010 fick berätta vilka frågor som var viktiga för dem var det främst frågor som välfärd och sjukvård (37 procent) som nämndes, eller sysselsättning (35 procent) och utbildning (26 procent). Bostäder däremot endast 1 procent – på samma nivå som ”fred” och ”jordbruk” – men däremot bättre än ”moral” och ”EU” som noterar nollresultat….

Således. Det är föga troligt att vi i årets valrörelse får en diskussion om bostadsfrågan. Det betyder dock inte att det där med bostäder är politiskt ointressant. Tvärtom. Länge var det en central angelägenhet för riksdag och regering. Och egentligen ännu mer på lokal nivå, ute i kommunerna.

Men när Sverige avreglerades på åttio- och nittiotalet så försvann också bostadspolitiken från statens agenda. Den bästa illustrationen på detta är att bostadsdepartementet avskaffades i början av 1990-talet och bostadsministern fick överrock. Därmed hade inte längre fastighets- och byggbranschen någon kraftfull ”advokat” i maktens centrum.

Bostadsfrågan sattes på undantag. Politikerna bestämde sig helt enkelt för att den inte var en central uppgift för staten.

Nu ser vi dock att allt fler ropar efter politiska initiativ i alla möjliga frågor. Vindriktningen ändras. Efter ett par tre decennier av politisk decentralisering, avreglering och nedmontering ropar allt fler på centralmaktens pekpinnar, tydligare regler och mer styrning. Staten och politiken ska återupprätta den politiska agendan.

Därför kommer åter bostadsfrågan upp på dagordningen.

Ett exempel är förslagen om att staten borde gå in och styra kommunernas byggande mer – och fösa undan den del av det kommunala självstyret som gör att många storstadskommuner agerar ”Free Riders”. De tar alltså inte ansvar för sin andel av byggandet utan låter andra stå för kostnaden och besväret med att exempelvis skaffa fram fler hyreslägenheter.

Men att någon på allvar skulle våga ge sig på de kommunala påvedömena är det ingen som tror.

Vad krävs då för att bostadsfrågan ska bli en het i valdebatten?

Det kan inträffa om någon ansvarig politiker säger något dumt som får honom eller henne att framstå som okänslig och ignorant. Ett återupprepande av Erlanders misstag således, parat med folks irritation över bostadssituationen.

Bostadsfrågan kan också komma upp som en konsekvens av att andra frågor agerar draghjälp. Det finns exempelvis många i debatten som påpekar att tillväxten och sysselsättningen blir lidande av att storstäderna inte har tillräckligt med bostäder.

Hur ska folk kunna flytta till jobben om de inte har någonstans att bo? Hur ska företag kunna satsa när de inte kan anställa folk? Är det rimligt att ”barn” på 30 bor kvar hemma?

Så långt är det inte så komplicerat. Trycket ökar på politikerna – som inför valmanskåren tvingas avge löften om ytterligare satsningar.

Men det finns också en mer snårig utveckling. Vad händer om folk inte längre kan låna för att betala fantasipriser för bostäder i upphettade områden? Vilken politiker är beredd att medverka till dumpade bostadspriser som sätter ”insiders” på pottkanten för att vinna gunst hos väljare som är ”outsiders”?

Och ligger det inte ett latent löfte från politiken att folk ska kunna lita på bostaden som en förmögenhetsmaskin? Ett kraftfullt ökat byggande hotar den utvecklingen. Då är det lättare att, som nu gjorts, låta dem med bostad kunna hyra ut skattefritt till bostadslösa. Och låta den långsiktiga utvecklingen vara ungefär som förr.

Låt oss gissa att politikerna kommer att försöka att undvika att den problematiken diskuteras i valet.

Stig-Björn Ljunggren
Författare och statsvetare

Ämnen i artikeln:

Stig-Björn Ljunggren

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.