Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

En genomskinligare värld

Publicerad: 14 September 2012, 11:53

Bojan Ticic

Ofta när det talas om investeringsvolymer, transaktioner och utländska investerares närvaro på den svenska marknaden, tas Sveriges goda transparens som en av de bidragande orsakerna till att vi i Sverige arbetar på en stabil och likvid marknad med stark utländsk närvaro.


Ämnen i artikeln:

Bojan Ticic

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 4, 2012

Ofta när det talas om investeringsvolymer, transaktioner och utländska investerares närvaro på den svenska marknaden, tas Sveriges goda transparens som en av de bidragande orsakerna till att vi i Sverige arbetar på en stabil och likvid marknad med stark utländsk närvaro.

I juni presenterade Jones Lang LaSalle den globala undersökning av transparensen på världens fastighetsmarknader som genomförs vartannat år. Årets undersökning är den sjunde i ordningen och omfattar sammanlagt 97 länder och 83 olika mätparametrar, både kvantitativa och kvalitativa. GRETI, eller Global Real Estate Transparency Index som undersökningen egentligen kallas, har under årens lopp växt i betydelse och används idag på bred front av till exempel investerare, kommersiella hyresgäster, detalj­handelns aktörer och hotelloperatörer som agerar på flera marknader. Dessutom har den blivit ett viktigt hjälpmedel för regeringar och övriga samhällsinstitutioner i arbetet med att förbättra marknads­transparensen i respektive land.

Man kan säga att GRETI är ett mått på hur enkelt det är att förstå förutsättningarna på en marknad, hur lätt det är att göra tillförlitliga analyser och jämförelser inom marknaden, men också mellan marknaderna (det vill säga hur omfattande marknadsdata som finns och hur lättillgängliga sådana data är), samt hur enkelt och kostnadseffektivt det är att genomföra affärer och projekt med hänvisning till gällande lagstiftning, regelverk eller andra formkrav.

Hela 90 procent av de undersökta länderna tar kliv framåt och visar förbättrad transparens. För ordningens skull ska sägas att de länder som förbättrat sin transparens allra mest framförallt finns i Sydamerika och Europa med Mexiko, Brasilien, Turkiet och Kroatien som några goda exempel. Sverige återfinns dock i gruppen som står still utan nämnvärt förbättrad transparens jämfört med föregående undersökning. Detta resulterar i att Sverige överraskande halkar efter och ramlar ner två placeringar, från plats 9 till plats 11 på listan över världens mest transparenta marknader.

Transparens närs av att information finns tillgänglig, att den flödar fritt och att den kan granskas och jämföras. Just detta är en av Sveriges svaga punkter i undersökningen. Den marknadsdata som finns i Sverige och som rör andra saker än det som får anses vara allmäntillgänglig information, det vill säga insamlas av Lantmäteri, kommuner eller andra myndigheter, har framförallt insamlats av konsultföretag under de senaste 10-15 åren. Längre dataserier saknas och information om hotell- och logistikfastigheter är svårtillgänglig. Många fastighetsägare har också blivit alltmer restriktiva när det gäller att lämna ut information om bland annat hyror och vakanser till konsultbolagen.

Sverige har förhållandevis få fonder och de som finns är inte lika ”breda” som de i Tyskland, USA eller Storbritannien. Hos oss finns dock en tendens att fondliknande strukturer istället organiseras som aktiebolag och börsnoteras, vilket tagits hänsyn till i undersökningen. Men den i särklass största nackdel Sverige har mot andra länder är den skrala informationstillgängligheten avseende genomförda transaktioner. Då en dominerande andel av transaktionerna genomförs som bolagsaffärer är det allt oftare svårt att förstå de underliggande drivkrafterna i dessa transaktioner.

Inte alltför sällan görs gissningar eller mer eller mindre avancerade approximationer av direktavkastningskrav och köpeskilling vid genomförda affärer, något som ofta leder till skvallerbildning och att felaktiga slutsatser dras. Möjligheten till analys och genomlysning blir då svår och behäftad med fel. Många utländska aktörer är vana vid att jämföra sina investeringar mot olika marknadsindex, och avsaknaden av pålitliga sådana prestationsindex gör att den svenska marknaden får en onödig konkurrensnackdel när investeringsmöjligheter på europabasis ska utvärderas.

Vi har en lång mässhöst framför oss med många nya möten och bekantskaper samt gamla återseenden, samtliga utmärkta tillfällen att diskutera hur vi kan arbeta för att se till att Sverige inte ramlar ur gruppen med bäst betyg i klassen. Sverige har kanske de bästa förutsättningarna för att ytterligare förbättra transparensen på marknaden, och om de övriga 90 procent av länderna klarar det, så gör vi det definitivt. Det är sällan vi nås av positiva världsnyheter i dagar som dessa.  Det är därför med stor glädje jag har att meddela att vi trots allt och trots en del självkritik, i alla fall när det kommer till fastighetsmarknader, synes leva i en allt bättre värld.

Bojan Ticic
Analytiker, Jones Lang LaSalle

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 4, 2012

Ämnen i artikeln:

Bojan Ticic

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.