Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

Donald Trump tillsammans med sina föräldrar Mary och Fred Trump, 1994.

DOKUMENT: Så är Trump som fastighetspamp

Mot alla odds blev en fastighetsmogul amerikansk president 2016. I den tidigare karriären finns många ledtrådar till varför Donald Trump blev en så kontroversiell president.

Publicerad: 5 November 2020, 11:40

Ingen annanstans finns en så irriterande fadersfetischism som i amerikansk politik. Det är något av en sport att hylla sin pappa, ofta med anekdoter om hur han försörjde familjen genom att jobba dubbla skift i 40 år. 

Men även på det här området bryter Donald Trump med traditionen.

Han pratar ytterst sällan om sin far Fred, som grundade och framgångsrikt drev ett fastighetsbolag. Kanske för att Donald Trump som få andra har en fallenhet för att förstå vad väljarna vill ha. Och i amerikansk politik finns det inte mycket som slår en ”self-made man”. Därför är det smart att spela ner faderns avgörande roll i den egna fastighetskarriären.

Donald Trump 1964.

Donald Trump 1964.

Men när New York Times 2018 publicerade en evighetslång artikel om Donald Trumps bakgrund som affärsman blev bilden en helt annan än den presidenten själv gett. Inte minst när det gäller pappan och fastigheterna.

Lån eller gåvor? 

Fadern Fred Trump, född 1905 och död 1999, var god för miljarder kronor. Till skillnad från sonen höll han sig borta från lyx på Manhattan. Han tjänade i stället pengar på lägenheter för medelklassen i Brooklyn och Queens.

Men far och son hade en sak gemensamt. 

En ovilja att betala skatt och en fräck förmåga att runda lagar och regler. Och ibland helt enkelt bryta mot dem.

Donald Trump har gång på gång upprepat att han, i början av sin karriär, fick ett lån på cirka tio miljoner kronor av sin pappa.

– Jag fick betala tillbaka det med ränta, har han berättat.

Startkapitalet användes sedan, enligt myten, till att bygga ett imperium som enligt Donald Trump själv var värt 100 miljarder kronor.

Innan Trump svor presidenteden mötte han sin föregångare Barack Obama i Ovala rummet.

Innan Trump svor presidenteden mötte han sin föregångare Barack Obama i Ovala rummet.

New York Times granskning visar att verkligheten är en annan. Enligt tidningen var pappakapitalet snarare 140 miljoner kronor, pengar som aldrig verkar ha betalats tillbaka.

Genomgående tycks det som kallats för lån i själva verket ha varit gåvor. Och penningströmmarna började tidigt.

Som treåring fick Donald Trump två miljoner kronor om året av sin pappa. Som åttaårig var han miljonär – i dollar. Som 17-åring blev han delägare i en fastighet med 52 lägenheter.

Omständigheter som borde punktera vilken ”self-made man”-myt som helst.

Även Donald Trumps fyra syskon belönades. Men när storebror Fred Jr inte visade sig palla för trycket var det Donald som utsågs till kronprinsen.

Läs även: Kraschen som sänkte Wall Street och gjorde Trump till president

När favoritsonen genom åren misslyckats med sina egna affärer har pappa snabbt kommit till undsättning. Som den gången då Atlantic Casino på 80-talet var så illa ute att Donald Trump kunde inte betala sina lån.

Det löste Fred Trump, enligt New York Times, genom att köpa pokerchip för närmare 35 miljoner kronor.

En hisnande summa, men ändå en parentes i sammanhanget. För genom åren har Donald Trump fått drygt fyra miljarder kronor av sin pappa. Men inte genom gåvor som beskattats, utan med hjälp av fräcka upplägg.

På pappret utsågs Donald Trump till allt mellan himmel och jord i olika bolag: fastighetsförvaltare, hyresvärd och konsult. Det blev en finansiell pipeline för att stegvis flytta förmögenheten från far till son.

Kreativiteten var närmast gränslös. Vid ett tillfälle lyckades Fred Trump och hans bolagsrådgivare sänka skatten från det som borde ha varit 55 procent till fem.

Inte sällan handlade det om att trolla med fastigheternas värde. Det skrevs upp och ner, utifrån vad som passade för stunden. Och IRS, den amerikanska motsvarigheten till Skatteverket, lät det passera. Eller hade möjligen inte resurser att utreda saken.

Tre fastighetsaffärer som sprack

Trump har hyllat Nordkoreas stränder och försökt sockra kärnvapenförhandlingar med löften om hotell där. Men ”Rocketman” har hållit emot.

 

Förra året visade Trump intresse för att köpa Grönland av danskarna. Möjligen med ett framtida Green Trump Hotel i tanken. Men ön var inte till salu.

 

Trump Tower Moscow är skyskrapan som aldrig blivit verklighet, trots ihärdiga försök. Kanske blir detta ett prioriterat projekt efter att The Donald lämnat Vita huset.

”Det bästa du någonsin sett”

Donald Trump hade tidigt helt andra drömmar än fadern. Han ville bygga stort på Manhattan och bli ett känt namn. 

Länge var han en lokalkändis i New York, ofta med fotomodeller vid sin sida, men ingen som Joe Sixpack (den amerikanska motsvarigheten till Svensson) i Texas hade hört talas om. 

Det skulle snart ändras. För The Donald tryckte gasen i botten och byggde lyxbostäder, hotell och casinon. Allt i eget namn. Och vad som än marknadsfördes så var det alltid i termer av ”det bästa du någonsin sett”.

Trumps imperium i dag

Just nu är det sönerna Eric och Donald Jr Trump som driver The Trump Organization. Under detta paraply finns hotell, golfbanor, bostadshus och annat runt om i världen. Det är svårt att estimera värdet eftersom bolaget inte är börsnoterat. Forbes uppskattar Donald Trumps privata förmögenhet (post-corona) till cirka 21 miljarder kronor.

Även om han utåt alltid gett sken av enorma framgångar har det inte sällan varit röda siffror i bokföringen.

New York Times avslöjade 2019 att Donald Trump mellan 1985 och 1994 var riktigt illa ute. Enligt dokument från IRS, som tidningen kommit över, förlorade han över tio miljarder kronor under denna period.

Då som nu lyckades Donald Trump mot alla odds vända svaghet till styrka. Skulderna var så stora att det blev ett problem för bankerna, som skrev av lån och utökade krediter. Samtidigt kunde han kvitta förluster mot framtida vinster och verkar därmed ha undvikit att betala inkomstskatt i 18 år.

En mer traditionell politiker hade aldrig överlevt ett sådant avslöjande. Men för Donald Trump märktes det inte i hans popularitetssiffror.

Han slog tillbaka genom att kalla artikeln ”a fake news hit job”.

Det är ett av otaliga exempel på hans attacker mot journalister.

Läs även: Vad har Sveriges bostadsbyggande med Trump att göra?

Men även om Donald Trump i dag pratar om reportrar i termer av ”enemy of the people” har han i alla år älskat medier. Under sin tid som fastighetsmogul tackade han ja till i stort sett alla intervjuförfrågningar. Men med ett motkrav. Att han skulle tituleras ”miljardär”, ett epitet som med åren blev lika varumärksstärkande som frisyren.

Bilden av Trump som hård men framgångsrik affärsman i fastighetsbranschen cementerades sedan på allvar i dokuspåpan ”The Apprentice”, vars första säsong sändes 2004.

Där tävlade de medverkande om ett jobb hos programledaren. En efter en slogs de ut efter Trumps klassiska replik: 

– You’re fired.

Kändisskapet visade sig vara en perfekt språngbräda till politiken. När han i presidentvalet 2016 besegrade Hillary Clinton drabbades politiska analytiker av en kollektiv chock.

Ginna Lindberg, utrikeschef och USA-kommentator på Sveriges Radio, tror att Donald Trumps bakgrund i fastighetsbranschen var ett av hans starkaste kort.

Donald Trump tycks nästan ogilla alla avtal han inte ingått själv, menar USA-kommentatorn Ginna Lindberg. Foto: Sveriges Radio

Donald Trump tycks nästan ogilla alla avtal han inte ingått själv, menar USA-kommentatorn Ginna Lindberg.

Foto: Sveriges Radio

– Han kunde sälja in sig som en icke-politiker. Efter åren med Obama, då det var stora låsningar med kongressen och det ofta stod ganska stilla i Washington DC, längtade många väljare efter en sådan person. Det fanns också ett stort politikerförakt och en trötthet på det politiska spelet.

Att Donald Trump blivit förmögen på just fastigheter, och inte på någon diffus digital tjänst, hade också betydelse.

– Hus, hotell och byggnader är något konkret. Det bidrog till bilden av att Trump vet hur man skapar jobb, vet hur man gör en bra deal. Genom tv-kändisgrejen i ”The Apprentice” var det redan krattat för honom.

Karriären som fastighetsmogul gav också ledtrådar om vilken typ av president som Donald Trump senare skulle bli. Framför allt inom utrikespolitiken, menar Ginna Lindberg.

– Han ogillar alla multilaterala avtal. Ja, han tycks nästan ogilla alla avtal han inte ingått själv. Det är som om Trumps ”trademark” måste finnas på avtalen.

Läs även: Branschens reaktioner på Trumps vinst

Ginna Lindberg ser också andra likheter mellan Trumps tidigare och nuvarande karriär.

– Han är oerhört känslig för journalistisk, ekonomisk och juridisk granskning. Trump har nästan en allergi mot att någon ifrågasätter honom. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att han som affärsman kunde köpa sig tystnad genom olika sekretessavtal.

Ett tredje exempel är beslutsfattandet.

– Trump är otålig och gillar att fatta snabba beslut. Att göra det som affärsman är en sak, men presidentskapet är så mycket mer multidimensionellt. I dag måste han ta hänsyn till kongressen, förhålla sig till den amerikanska riksbanken, olika specialintressen och vad väljarna tycker. Det gör Trump frustrerad, säger Ginna Lindberg.

Donald Trump tillsammans med sin fru Melania Trump under en bal efter att han svurits in som president.

Donald Trump tillsammans med sin fru Melania Trump under en bal efter att han svurits in som president.

Något annat som känns igen från åren i fastighetsbranschen är hans fäbless för att översälja. 

Som presidentkandidat agerade Trump på samma sätt. Sjukvårdsreformen Obamacare skulle rivas upp och ersättas med något bättre och billigare. För att få stopp på illegal invandring skulle en mur byggas vid den södra gränsen – som Mexiko skulle betala för.

Med tanke på vilken framträdande roll dessa vallöften hade under presidentvalskampanjen 2016 kan man fråga sig hur Trump fortfarande kan ha så starkt stöd bland sina kärnväljare.

Kanske beror det på att det främsta vallöftet egentligen var ett annat: den punkiga attityden. I så fall har få presidenter levererat som han. Det är i stort sett varje presskonferens och tweet bevis på.

Men den mest intressanta frågan inte den om hur det går i valet i november. Utan vad Donald Trump ska göra när han stämplat ut från Vita huset, oavsett om det blir i januari 2021 eller 2025.

Ginna Lindberg är övertygad om att han då återgår till den privata sfären:

– Jag tror att Trump vill fortsätta tjäna pengar på sitt varumärke. Kanske startar han ett eget medieföretag, kanske återvänder han till fastighetsbranschen.

Andreas Utterström


Ämnen i artikeln:

USADonald Trump

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.