Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Coronakommissionens känga till branschen: Gav mer åt de som redan har

Publicerad: 25 februari 2022, 13:43

Torsten Persson och Coronakommisionens ordförande Mats Melin med slutbetänkandet "Sverige under pandemin". Betänkandet lämnades över till socialminister Lena Hallengren under fredagen. Kommissionen konstaterar att finans- och penningpolitiken som fördes under pandemin gav mer till de som redan har och ökade risktagandet.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

I Coronakommissionens slutbetänkande kritiseras hur Riksbankens stödköp av bostads- och företagsobligationer i kombination med låga räntor eldade på en redan het marknad - vilket i förlängningen gynnade de som redan satt på egendomar.


Ämnen i artikeln:

CoronavirusetRiksbanken

I kommissionens slutbetänkande kan man läsa: 

”De massiva interventionerna, tillsammans med en fortsatt lågräntepolitik, har bidragit till stigande aktiekurser och bostadspriser. Vi noterar att detta lett till kapitalvinster (latenta eller realiserade) som i särskilt hög grad kommit de mer välsituerade i samhället till del.” 

När pandemin var ett faktum och oron var stor på marknaden beslutade Riksbanken att köpa obligationer för 700 miljarder kronor. Av det var mer än hälften bostadsobligationer, vilket sänker räntan för de som har bostad, men det fanns också köp i företagsobligationer - där mycket av utlåningen gick till fastighetsbolagen. 

Riksbanken fortsatte också med nollräntepolitiken. 

Stora stödköp till fastighetsbolagen

Av de 20 största köpen för obligationer var 14 utgivna till bolag inom fastighetssektorn. Bland dem fanns Vasakronan där 536 miljoner kronor i stödköp gjordes, Castellum för 362 miljoner kronor och SBB där 287 miljoner kronor stödköptes, fram till mitten på 2021. 

Läs även: Newsec: Rekordår på transaktionsmarknaden 2021

Efter den initiala krisen i mars 2020 gick företagen bra på börsen och det fanns gott om likviditet även utan Riksbankens stödköp - vilket är just det Coronakommissionen kritiserar. 

”Åtgärderna på finansiella marknader kan också ha fostrat större risktagande via förväntningar om en s.k. mjuk budgetrestriktion. Den höga likviditeten kan också ha spelat viss roll för den högre inflation som vi sett under hösten 2021.”

Kommissionen säger dock att inverkan på just inflationen lär ha varit begränsad. 

På det stora hela konstateras att det för Riksbanken var närmast omöjligt att veta om krisen skulle bli djup och bestående, vilket gör att de ändå kommer fram till att de kraftfulla åtgärderna var befogade. 

Stödköpen i bostads- och företagsobligationer fortsatte till slutet av 2021, som blev ett rekordår för transaktionsmarknaden och ett år med aktierusning i fastighetsbolagen. 

Riksbankens innehav i bostadsobligationer är 405 miljarder kronor och innehavet av företagsobligationer är 12,2 miljarder kronor. 

Läs även: Analytiker inför Riksbankens beslut: ”Räntehöjningen kommer tidigare”

Tea Oscarsson

tea.oscarsson@bbm.bonnier.se

Ämnen i artikeln:

CoronavirusetRiksbanken

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.