onsdag27 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Politik

Byggföretagen kräver svar om cementkrisen: ”Läget är akut”

Publicerad: 28 juli 2021, 10:14

Cementas fabrik i Slite på Gotland släpper ut cirka två miljoner ton koldioxid varje år. Catharina Elmsäter-Svärd till vänster. Foto: Byggföretagen, Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Cementkrisen förvärras. Varsel har redan inletts och nyproduktionen av 3 av 4 bostäder riskerar att stoppas i höst. ”Dominoeffekten blir bara större ju längre stoppet består”, säger Catharina Elmsäter-Svärd till Fastighetsnytt.

Ämnen i artikeln:

ByggföretagenCatharina Elmsäter-SvärdCementaLKABJM

Teresa Ahola

teresa.ahola@fastighetsnytt.se


Den 6 juli beslutade Mark- och miljööverdomstolen att avvisa Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalksten i Slite på Gotland då den miljökonsekvensbeskrivning som lämnats inte anses vara godtagbar. Nu varnar Byggföretagen för konsekvenserna. 

– Ingen cement ingen betong. Byggen stoppas och viktiga projekt drabbas av kraftiga förseningar och fördyringar. Inte ens trähus är utan betong, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen, till Fastighetsnytt. 

Eftersom all grundläggning sker i form av platsgjuten betongplatta på marken stoppas byggandet av 3 av 4 nya bostäder från andra halvan av november enligt Byggföretagens konsekvensanalys som skickats till näringsdepartementet. 

– Detta gäller alla former av nyproducerade bostäder, såväl småhus som flerbostadshus, och oavsett om stommen är i trä, stål eller betong.

Näst intill totalstopp väntar eftersom Cementa, den enda cementtillverkaren i landet, med produktion i Skövde och Slite, får rött ljus av domstolen. Anläggningen på Gotland står för 75 procent av all cement som används i Sverige, medan resten importeras från leverantören Schwenk i Tyskland. Få andra europeiska tillverkare uppfyller dessutom de tekniska och funktionella krav som ställs, enligt Byggföretagen. 

– Så det handlar om stora mängder cement som inte rakt av kan ersättas. Allra svårast är det att snabbt byta ut anläggningscement. Även gruvor med underjordsverksamhet som behöver sprutbetong stoppas. 

Gruvjätten LKAB befarar ett produktionsfall på 50–80 procent. Även stora infrastrukturprojekt drabbas.

– Cementbristen slår hårt mot all typ av byggande, samt mot alla som normalt transporterar material och varor eller levererar annat till byggen.

Senast i dag meddelade ett åkeri på Västkusten att man tvingas varsla på grund av den rådande krisen. Totalt räknar Byggföretagen med varsel som påverkar omkring 175 000 personer i bygg- och anläggningsbranschen, samt 280 000 i närliggande branscher. 

– Dominoeffekten blir bara större ju längre stoppet består. Läget är akut. 

Samtidigt uppger forskare för DN att kalkylerna ska tas med en nypa salt då det finns ett egenintresse för betongindustrin att blåsa upp siffrorna, med hänvisning till Nordkalk och en eventuell omprövning i domstol.

Hur seriöst bör larmet tas?
– Med tanke på den stora mängd det handlar om så är läget mycket allvarligt och inte alls jämförbart med den tidigare debatten om Nordkalk. Lägg därtill konkurrensen när Europa och Kina stått under vatten av översvämningar och ska rusta hus, vägar och annat, säger Elmsäter-Svärd. 

Just nu ser näringsminister Ibrahim Baylan (S) över vad regeringen kan göra för att mildra konsekvenserna av domstolsbeslutet, och har även bjudit in branschen till samtal den 3 augusti. 

– Tiden är mycket angelägen. Med stopp i november kommer varslen som berör så många människor att behöva läggas redan i augusti, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Om inget görs står Sverige enligt Byggföretagen inför ett omfattande byggstopp, ökad arbetslöshet och en inbromsande ekonomi då investeringsbortfallet till följd av cementbristen bedöms överstiga 20 miljarder kronor per månad.

Byggjätten JM arbetar som bäst med analys av potentiella konsekvenser för bolaget, samt utvärdering av handlingsalternativ som inkluderar både svenska, nordiska och andra internationella leverantörer. 

– Det är viktigt att frågan hanteras övergripande av berörda parter, säger bolagets kommunikationschef Katarina Rimmerfeldt, till Fastighetsnytt. 

Cementa har skickat in ett överklagande till Högsta domstolen om det tillbakadragna tillståndet. 

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev