Torsdag09.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

Branschen: Satsa på fler utbildningsplatser

Publicerad: 13 Augusti 2018, 12:45

Foto: Jann Lipka/KTH.

Staten och lärosätena måste säkerställa att tillräckligt många utbildas inom samhällsbyggnadssektorn. Öronmärkta pengar skulle göra stor skillnad, menar ansvariga på både fastighets- och byggsidan. ”Men myndighetsörat lyssnar inte på oss”, säger avdelningschefen på KTH.


Ämnen i artikeln:

Fastighetsbranschens UtbildningsnämndRegeringenKTH

Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, 2018.

Staten och lärosätena måste säkerställa att tillräckligt många utbildas inom samhällsbyggnadssektorn. Öronmärkta pengar skulle göra stor skillnad, menar ansvariga på både fastighets- och byggsidan. ”Men myndighetsörat lyssnar inte på oss”, säger avdelningschefen på KTH.

Branschen skriker efter nya talanger men ändå täcker antalet utbildningsplatser på lärosätena bara omkring 20 procent av behovet. Det behövs minst 40 000 nya medarbetare inom bygg och 15 000 inom fastigheter fram till 2027, enligt branschstatistik från Fastighetsbranschens utbildningsnämnd, Fastun.

– Antagligen är behovet dubbelt så stort, för vi mäter bara fem yrkesgrupper på fastighetssidan, säger verksamhetschefen Lena Nyquist.

Det handlar om fastighetsvärdar, -skötare, -tekniker, -ingenjörer och -förvaltare. Efterfrågan avser både pensionsavgångar och nyrekryteringar.

Positivt nog var antalet beviljade platser på hela yrkeshögskolan rekordhögt i fjol och antalet årsplatser väntas öka med cirka 45 procent, från 30 000 till 44 000 platser, fram till år 2022, enligt Fastun.

En oroande utveckling är dock att vissa lärosäten, som högskolan i Gävle, på senare år lagt ned sina fastighetsrelaterade utbildningar helt på grund av minskade anslag från staten. Beslut som mer eller mindre fattats utan att diskutera med branschen.

– Här behöver branschen också engagera sig, annars gör universiteten som de själva vill. Frågan är om vi vill ha det så?

Fastun vill att de nedlagda utbildningarna ska återupptas, men kastar vidare bollen.

– Det bästa vore om staten ställde krav om att delar av pengapotten måste gå till dessa utbildningar.

Per Roald, avdelningschef på byggteknik och design på ABE-skolan, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, är inne på samma spår.

– Det vore bra om staten öronmärkte pengar för byggutbildningar. För om rektorn sköter prioriteringen hamnar pengarna inte alltid rätt, där behovet är störst.

Antalet utbildningsplatser på ABE-skolan har i stort sett varit oförändrade sedan år 2010, med ett undantag, enligt honom. Det var när staten 2011 godkände några extraplatser. Men platserna plockades märkligt nog bort mitt i byggboomen för ett par år sedan, vilket Roald förklarar med att staten drog in ett särskilt stöd för samhällsbyggnadsprogram.

– Politikerna lyssnar inte på verkligheten när de plockar bort sådana stöd.

För ABE-skolan innebär det rent konkret att högskoleingenjörsprogrammet nu har 175 i stället för 200 studenter.

– I år tar vi in tio studenter till, men egentligen har vi, med viss personalförstärkning, kapacitet att ta in 50–100 fler. Vi kan med andra ord öka intaget med 50 procent, men myndighetsörat lyssnar inte på oss.

Det är oroväckande, enligt avdelningschefen, med tanke på att KTH arbetar nära näringslivet och ständigt får höra att det är svårt att rekrytera nya talanger.

– Vi skulle behöva utbilda minst tre till fyra gånger fler högskoleingenjörer och 50 procent fler civilingenjörer för att lösa bristen. Vi pratar om stora siffror.

Han nämner även att näringslivet inom samhällsbyggnad i genomsnitt anställer fyra högskoleingenjörer per civilingenjör. Ändå utbildas lika många i båda grupperna.

– Det är helt galet. Den negativa konsekvensen blir att svenska företag får det allt svårare att rekrytera och växa och då tar utländska bolag uppdragen i stället.

I samma veva ökar antalet moderna och högteknologiska fastigheter, vilket innebär att det kommer att behövas fler high tech-kunniga fastighetsingenjörer framöver.

– Det är ekonomiskt slöseri att investera i dyra system som ingen kan sköta.

KTH är störst i Sverige när det gäller ingenjörsutbildningar inom samhällsbyggnad och Roald nämner att fastighetsförvaltning är den minst populära inriktningen av totalt fem.

– Det är förvånande med tanke på att många stora fastighetsbolag har sina huvudsäten i Stockholm.

Trots lysande karriärmöjligheter väljer många studenter alltså bort utbildningen.

– Konkurrensen hårdnar och fastighetsbolagen måste bli bättre på att sälja sig själva.

Per Roald har själv jobbat i branschen tidigare och påpekar att bolagen måste synas mer på högskolorna, ordna föreläsningar, workshops, studiebesök och praktikplatser.

– Det har inte skett någon större förändring i deras marknadsföring sedan 90-talet, medan andra, exempelvis bygg- och installationsbranschen, hänger på låset i nästan varje högskola.

Reds anm, antal avser tusental.

Teresa Ahola

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.