Boverket: Det behövs en ny modell för att lösa hemlösheten

Flera branschföreträdare efterlyser ett helt nytt sätt att arbeta för att lösa hemlösheten. “Det är inte meningen att kommunerna ska lösa det själva, utan det är bättre att problemet lyfts på nationell nivå”, säger Anna Granath Hansson, bostadsforskare på KTH.

Förra veckan påpekade SKL att det saknas lagstiftning, tydliga spelregler och finansiering från statens håll för att lösa bostadskrisen ute i kommunerna. I dag, tisdag, presenterade Veidekke en rapport, Från nyanländ till hemlös, som i princip framhäver samma sak; att det saknas struktur och riktlinjer likväl som verktyg och ekonomi för att möta utmaningen.

– Sverige befinner sig i ett unikt läge, där många nyanlända riskerar att hamna i långvarig hemlöshet, säger Linda Jonsson, analytiker och bostadspolitiska expert på Veidekke, på seminariet.

Antalet hemlösa i Malmö har exempelvis ökat med 253 procent sedan 2015, vilket ökat utgifterna från 260 till 600 miljoner kronor per år och flera av landets kommuner uppges ha hårt ansträngda budgetar mitt i en bostadskris.

Enligt rapporten behöver staten med omedelbar verkan göra en nationell kartläggning av hemlöshetens omfattning, kostnader och lösningar, där politikerna besvarar frågorna: Vilken typ av stöd kan man förvänta sig som hemlös i ett välfärdsland som Sverige? Hur erbjuder vi det på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt? Vem ska stå för kalaset?

Efteråt följde ett panelsamtal med bland annat Anna Granath Hansson, bostadsforskare på KTH, som just nu forskar om kommunernas bostadssociala strategier.

– Det här är ett stort problem över hela landet. Det är inte meningen att kommunerna ska lösa det själva, utan det är bättre att problemet lyfts på nationell nivå. Vad har vi för vision för framtida bostadslösningar? Vem ska få bostäderna? Hur ska de se ut? Vad får det kosta?

Efterlyser en ny strategi

En annan paneldeltagare, Pernilla Parding, verksamhetsområdeschef på Stadsmissionen, var inne på samma spår.

– Det behövs en nationell hemlöshetsstrategi. Det här är inget som kommunerna, socialtjänsterna eller idéeburna alternativ kan lösa själva. Det här handlar om social hållbarhet, där bostaden är central. Hur vill vi bo i Sverige?

Stadsmissionen berör ämnet mer i detalj i sin egna rapport, Hemlös 2019.

Micael Nilsson, expert Boverket, påpekade i sin tur att myndigheten sedan 2015 flaggat för att bostadsbristen kommer att bli ett problem.

– Vår nuvarande bostadsförsörjningsmodell kommer inte att lösa det här. Vi måste hitta en ny modell som är förenlig med vår svenska tradition.

Nedprioriterad fråga

I rapporten beskrivs hemlösheten som ett problem som politikerna glömde. Men Emma Hult, riksdagsledamot (MP) och ordförande i civilutskottet, håller inte med.

– Nej. Inte glömde. Men valde att inte prioritera. Det finns politiker på alla nivåer som jobbar med de här frågorna men den stora utmaningen handlar om att det ska få kosta pengar. Om vi bara kan enas om det politiskt så kan vi lösa det här.

Utmaningen har inte blivit lättare, snarare tvärtom, sedan man plockade bort det nationella ansvaret, fortsätter hon.

– Just nu drömmer man om ett bostadsdepartement, men samtidigt avskaffades bostadsutskottet i riksdagen eftersom bostadsfrågorna inte ansågs vara tillräckligt viktiga. Vi måste ta tillbaka det nationella ansvaret och låta det kosta pengar.

Även Micael Anefur, riksdagsledamot (KD) och regeringens hemlöshetssamordnare 2012–2014 deltog i panelsamtalet, samt Kikki Liljeblad, kommunalråd (S) i Norrköping.

Teresa Ahola