Fredag27.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Politik

Bostadskrisen är även en kommunal merit

Publicerad: 24 Februari 2014, 15:15

Ali Qadiri

Samtidigt som SAAB lanserade sin första bilmodell år 1947, föddes lagen om kommunernas bostadsförsörjningsplikt som upphörde efter 1993.


Ämnen i artikeln:

Hyresgästföreningen

Samtidigt som SAAB lanserade sin första bilmodell år 1947, föddes lagen om kommunernas bostadsförsörjningsplikt som upphörde efter 1993. Det fick flera kommuner att upphöra helt med sin bostadsservice. Staten fick nog av passiviteten och la fram en ny lag 2001. Så här har bostadspolitikens ramverk sett ut med staten som utgivare av rättsregler medan kommunerna genomför. I bostadsdebatten däremot, så är seden att staten beskylls för bostadskrisen, medan kommunerna slinker undan. Seden är densamma i debatten i Norrland.

Sverige har under 2000-talet samlat på sig ett underskott på minst 90 000 bostäder som särskilt drabbar de yngre. Det är illa i en tid då vi erfar en av de starkaste urbaniseringsströmmarna i Europa. Underskottet är inte bara ett statligt arv, kommunallagen tydliggör att en kommun får ägna sig åt frågor av allmänt intresse för dess invånare, vilket borde omfatta bostäder i orter där bostadsbristen numera är kroniskt. Den 1 jan. 2014 förstärktes kommunernas bostadsförsörjningsroll då bostäder räknas som ett allmänintresse i plan- och bygglagen. Kommunerna måste även ha tydliga riktlinjer för bostadsbyggandet. Riktlinjerna är vägledande strategier för att hantera bostadsbrist, behovet av särskilt boende och dyra vakanser. Idag finns kommuner som har åldriga eller inga riktlinjer alls.  Det gäller Timrå, Krokom, Strömsund, Sundsvall, Ånge och Sollefteå i Västernorrland och Jämtland enbart.

Det är oseriöst att peka på storebror varje gång bostadsbristen ska motiveras. Kommunerna har också initiativrätt och verktyg för att öka bostadsbyggandet. Enligt Boverket har svenska kommunpolitiker större inflytande över planeringsprocessen än de nordiska lokalpolitikerna då bostadsförsörjningen decentraliserats. Det kommunala planmonopolet är ett verktyg, tekniskt kan en kommun inrätta detaljplanerad mark för bostäder vilket bör intressera tillväxtkommuner som Östersund, Sundsvall och Umeå med bostadsbrist och nettoinflyttning. Ett annat är de kommunala bostadsföretagen. När hyreslagen ändrades 2011, fick allmännyttans bostadsaktiebolag drivas affärsmässigt. Kommunerna hyllade initiativet som skulle höja avkastningskravet, men enligt samma lag ska vinsten återinvesteras för att främja bostadsförsörjningen och boendemiljön, vilket tyvärr inte alltid uppfylls av kommunerna.

Den förra bostadsförsörjningslagen ansågs vag tills regeringen skärpte lagen. Hyresgästföreningen i Norrland anser att staten även bör komplettera med incitament som skatterabatt för hyresrätten, lagstadgad hyresgästinflytande, skattefria underhållsfonder samt miljöpremie för klimatsmart upprustning. Det är polariserande och kortsiktigt att inte ta ett gemensamt ansvar för bostadskrisen. Det är mer pragmatiskt och hållbart om stat och kommun samverkar konstruktivt för ett boende där människor och samhälle utvecklas.

Ali Qadiri
Utredare Hyresgästföreningen i Norrland

Ämnen i artikeln:

Hyresgästföreningen

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.