Onsdag01.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Politik

“Åtkomliga bostäder” för lägre inkomster

Publicerad: 17 Februari 2016, 12:50

I bostadsbristens Sverige är det ofta låginkomsttagare som råkar mest illa ut. I en ny bok skriver professor Hans Lind att det måste byggas bostäder som inte är attraktiva för höginkomsttagare, för att låginkomsttagare ska kunna hitta en bostad.


Ämnen i artikeln:

Hans LindMehmet KaplanSNS

– Situationen på bostadsmarknaden är nu så allvarlig att det krävs en nationell samling för ett brett åtgärdsprogram med fokus på att särskilt förbättra bostadssituationen för hushåll med lägre inkomster, säger Hans Lind.

Boken heter ”Åtkomliga åtgärder – så gör vi det möjligt för hushåll med låga inkomster att hitta en bostad” är utgiven av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

Enligt boken byggs det idag enligt strategin – bygga för grupper med högre inkomster, vilket ska skapa flyttkedjor som gör att bostäder i det ”gamla” beståndet blir tillgängliga för dem med lägre inkomster.

– Problemet med det är att flyttkedjorna inte är så långa. Det krävs ett väldigt stort byggande för att flyttkedjorna ska märkas i andra änden av bostadsmarknaden, sa Hans Lind när han presenterade boken på onsdagen.

Hans Lind tycker att det, enligt ”IKEA-modellen”, istället ska byggas åtkomliga bostäder. Han menar att det behöver byggas i delar av en stad som inte uppfattas som så attraktiva för de med högre inkomster.

– Det måste byggas så att det som produceras blir billigt på marknaden, säger han.

”Att en bostad inte är särskilt attraktiv för grupper med högre inkomster beror i sin tur på den samlade effekten av makroläget, mikroläget och bostadens inre utformning. Det innebär att det även måste byggas i delar av en stad som inte uppfattas som så attraktiva av dem med högre inkomster, och när vi bygger i relativt attraktiva makrolägen måste vi se till att det även finns bostäder med dåliga mikrolägen (dålig utsikt, längre till kommunikationer ex) och med lite lägre inre kvaliteter”.

Han menar att problemet med denna strategi är balansgången när det gäller kvalitet. ”Det får inte vara ”för bra” eftersom det då blir för dyrt, men samtidigt ska det naturligtvis inte vara skräp”, skriver Hans Lind i boken.

Han påpekar att det ska byggas utan att skapa jättestor homogena områden, där allt är byggt på det sättet.

­– Idag bygger man inte heller blandat – utan bara för hushåll med lite högre inkomst än medel, säger han.

I boken lägger Lind fram tre huvudförslag för att ge låginkomsttagare bättre möjligheter på bostadsmarknaden.

Han menar att:

Staten bör bestämma hur mycket mark som ska planläggas för byggande
Med det menar han att staten ska bestämma att kommunerna tar fram trovärdiga planer för ett bostadsbyggande som kommer de lägre inkomstskikten till del. Samtidigt bör staten, enligt Hans Lind, vara beredd att ta en del av de risker som byggande med socialt fokus innebär.

– Ska vi få ett större byggande av den här typen, fördelat rättvist mellan kommunerna, måste staten gå in och peka med hela handen och vara med och ta en del av risken.

Hyresreglerna vid renovering måste förändras
Lind menar att dagens regler skapar incitament för hyresvärdar att göra onödiga standardhöjningar för att kunna höja hyran. För att inte de billiga bostäder som finns ska försvinna från marknaden, föreslår Lind därför att renoveringstakten måste bromsas.

– Jag menar inte att vi ska bygga med lägre standard än den som varit efter kriget. Men idag premieras standardhöjning, då kan du höja hyran med 35-40 procent. Men gör du bara vanligt underhåll, får du inte höja hyran. Tar man bort incitamenten för standardhöjning, kommer ingen vilja göra det, säger Hans Lind.

Bostadsföretagens möjligheter att välja bort hyresgäster med låga inkomster måste begränsas
Hans Lind menar att den uthyrningspolicy som många företag idag tillämpar är diskriminerande, bland annat med tanke på de höga kraven på inkomst, men också då bostadsbidraget i många fall inte räknas som inkomst.

– Du behandlas inte utifrån dina egna meriter, jag tycker att det här borde falla under diskrimineringslagstiftningen. Du kanske har skött dig jättebra, men andra har inte gjort det – då får inte heller du bo där.

Även bostadsminister Mehmet Kaplan medverkade vid presentationen av boken. Han delade vissa av de bilder Hans Lind målar upp.

– Framför allt så välkomnar jag begreppet ”åtkomliga bostäder”. Jag skulle inte vilja påstå att det är sämre bostäder, de är funktionella och uppfyller funktionskraven. Det svåra är att det måste byggas rätt även när vi bygger mycket, sa Mehmet Kaplan.

Han höll också med om att staten ibland kan behöva ta ett större ansvar på vissa områden. Samtidigt påpekade han att det finns stora skillnader även i det regelverk som finns idag.

– Kollar man på Sundbyberg, som har byggt fyra gånger så mycket som exempelvis Danderyd de senaste åren – har man fått ett maktskifte (reds. anm KSO Jonas Nygren lämnade nyligen posten) bland annat för att man var ”för duktiga” på att bygga. Det är ett exempel på hur NIMBY (not in my back yard) rörelsen har slagit rot. Även medborgarna måste vara med på förändringen, sa Mehmet Kaplan.

Maria Nordlander

Ämnen i artikeln:

Hans LindMehmet KaplanSNS

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.