Tisdag31.03.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Lagar & regler

Sträckan till byggstart ska kortas

Publicerad: 7 Maj 2013, 09:42

Stefan Attefall har idag tagit emot betänkandet En effektivare plan- och bygglovsprocess (SOU 2013:34) av regeringens utredare Lars Magnusson. Betänkandet innehåller ett 25-tal förslag.


Ämnen i artikeln:

Stefan Attefall

– Visserligen är det många faktorer utanför plan- och bygglagen(PBL) som har lett till det underskott av bostäder som idag finns i nästan hälften av Sveriges kommuner. Inte desto mindre är det angeläget med kännbara regelförändringar och en maktförskjutning för att tillämpningen ska bli mer effektiv. För att uppnå ett förändrat arbetssätt och en förändrad kultur kommer det inte att fungera med osthyvel. Det måste mera handla om att lyfta bort hela tårtbitar ur systemet, säger Lars Magnusson.

– Att bygga bostäder i Sverige idag är krångligt, omständligt och dyrt. Sedan några år tillbaka har regeringen därför inlett en genomgripande reformagenda för att minska regelkrånglet och snabba upp processerna så att det snabbt kan byggas mer bostäder, inte minst för unga. Lars Magnussons utredning är en viktig pusselbit i det arbetet. Han har flera radikala förslag som markant skulle förkorta tiden från idé till att huset står klart, bland annat har han lämnat förslag på hur den förenklade planprocess som framgångsrikt tillämpas i Tyskland skulle kunna anpassas för svenska förhållanden. Jag tycker att det är spännande idéer och regeringen får nu analysera hans förslag i detalj innan vi beslutar hur vi går vidare, säger bostadsminister Stefan Attefall.

Utredaren föreslår bland annat att det i normalfallet ska räcka med antingen detaljplan eller bygglov vilket avsevärt ska förkorta sträckan från idé till byggstart. Bostadsförsörjningen får status som ett allmänt intresse och regeringen ska kunna tvinga fram en planläggning för bostadsbyggande genom s.k. planföreläggande i enskilda kommuner.

Åtgärder för en effektivare plan- och bygglovsprocess

Betänkandet innehåller ett 25-tal förslag om bland annat följande frågor:

- Större tyngd i kommunernas översiktsplanering med ett nytt planinstrument, områdesplanen
- Färre steg i plan- och bygglovsprocessen från idé till byggstart
- Begränsande bestämmelser i gamla detaljplaner som hindrar förtätning och bebyggelseutveckling upphävs
- Listan över bygglovsbefriade åtgärder utökas och kommunens hantering av detaljplaner och bygglov förenklas
- Bostadsförsörjningen förtydligas i lagstiftningen som ett allmänt intresse och regeringen föreslås kunna utfärda planföreläggande

Kommunernas översiktsplanering stärks med områdesplanen

Områdesplan för en stadsdel eller tätort upprättas av kommunen efter dialog med medborgarna och samråd med länsstyrelsen och öppnar för möjlighet att upphäva detaljplanekravet. Medborgarinflytandet kommer in i ett tidigt skede av planeringen och staten, länsstyrelsen, får en mer proaktiv roll. Områdesplanen ska bl.a. visa områdets indelning i blivande allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och hur dessa områden ska användas, t.ex. genomfartsled, torg, parker, bostäder, industriområde osv. Förutsatt att vissa kriterier är uppfyllda föreslår utredningen att detaljplanekravet upphävs och att bygglovsansökningar kan prövas direkt mot områdesplanen. Länsstyrelsens möjligheter att ingripa på grund av riksintressen och mellankommunala frågor slopas inom områdesplanen.

Prövning i ett steg: antingen detaljplan eller bygglov

Utredningen föreslår att dagens system, där det krävs både detaljplan och bygglov, avskaffas. Vid komplexa projekt där t.ex. fastighetsrättsliga frågor behöver lösas väljer man detaljplan och vid enklare projekt sker bygglovsprövningen direkt mot områdesplanen, normalt inte både och.

Äldre detaljplaner görs flexibla och öppnar för förtätning som harmonierar med omgivningen

För äldre detaljplaner upphävs alla planbestämmelser utom de obligatoriska efter att genomförandetiden har gått ut (5-15 år). I stället införs en bestämmelse som innebär att det man får bygga i princip styrs av hur den omkringliggande bebyggelsen har utformats. Samtidigt inträder samma bygglovsplikt som idag gäller inom en detaljplan. Genom att denna förändring föreslås gälla även alla befintliga detaljplaner försvinner det omfattande problem som idag finns med föråldrade planbestämmelser och det blir möjligt att bygga friare utan begränsning av inaktuella detaljregler.

Enklare för fastighetsägare att göra mindre kompletteringsåtgärder och tillbyggnader

Det blir enklare för en fastighetsägare att bygga om och bygga till sitt hus bara det passar in i den omkringliggande bebyggelsemiljön. Listan över bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus utökas med

- liten tillbyggnad på högst 15 kvadratmeter om den inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter,
- i befintlig byggnad eller komplementbyggnad inreda en ytterligare bostad,
- 1-2 mindre takkupor

Förenklad handläggning inom kommunen

Utredningen föreslår dessutom en rad åtgärder som syftar till en förenklad handläggning inom kommunerna vilket förväntas leda till ett bättre utnyttjande av kompetensen inom planering och bygglovsprövning, till exempel.

- Kommunen ska kunna ge bygglov för åtgärder på tomter avsedda för allmänt ändamål även om verksamheten är privat.
- Parkeringsplatser ska kunna anläggas även på mark som enligt en detaljplan inte får bebyggas.
- Det blir enklare att förlänga genomförandetiden för en detaljplan och att upphäva gamla detaljplaner.
- Kravet på att kungöra detaljplaner tas bort och kommunen avgör själv hur samrådet ska genomföras.

Bostadsförsörjningen förtydligas som ett allmänt intresse

En fungerande bostadsmarknad är ofta avgörande för att en region ska kunna utvecklas. Samarbetet över kommungränserna är dock inte alltid det bästa och i plan- och byggnadslagstiftningen finns det ingen tydlig koppling till behovet av bostadsförsörjning och bostadsbyggande. Utredningen föreslår därför att bostadsförsörjning skrivs in som ett s.k. allmänt intresse i PBL för att öka den mellankommunala samordningen. Brister i samordningen ska kunna föranleda regeringen att utfärda ett s.k. planföreläggande, dvs. att tvinga en kommun att ta fram en detaljplan för nya bostäder.

Läs hela betänkandet

Redaktionen

Källa: Pressmeddelande Statens offentliga utredningar

Ämnen i artikeln:

Stefan Attefall

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.