Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lagar & regler

Förnuft effektivare än regler

Publicerad: 2 november 2013, 08:42

Göran Cars

I Sverige har vi ett antal regelverk för byggande som skapats med de allra bästa föresatser.


Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 5, 2013

I Sverige har vi ett antal regelverk för byggande som skapats med de allra bästa föresatser. Det kan exempelvis handla om buller, brandsäkerhet, strandskydd eller handikappanpassning. En titt på hur dessa goda föresatser omsätts i praktiken manar dock till eftertanke. Den goda föresatsen tycks ofta vara den goda lösningens fiende. Problematiken kan illustreras med två exempel; normer för buller och kraven på tillgänglighet för fysiskt handikappade.

Buller är ett problem som påverkar vår hälsa. Så långt är vi alla överens, och denna samsyn har föranlett ett antal regelverk om bullernivåer. Naturvårdverket, Arbetsmiljöverket, Boverket och Socialstyrelsen behandlar alla buller i sina respektive författningssamlingar. Dessutom har många kommuner egna bullernormer eller bullerregler. När de välmenande regelverken omsätts i verkligheten uppstår problem och målkonflikter. Acceptabla bullernivåer är inte alltid lätta att åstadkomma i tätbebyggda miljöer och inte minst då i våra städer. Samtidigt finns idag en mycket stark preferens för urbana kvaliteter hos befolkningen. Många vill bo centralt trots att det bullrar, både för att få en god tillgänglighet och för att få del av de kvaliteter staden kan erbjuda. Man är medveten om att utemiljön överskrider bullernormen, men gör trots det bedömningen att man vill bo i denna miljö.  Den fråga som kan ställas är om det är rimligt att samhället och inte individen ska göra bedömningen av var man får bo respektive var man inte får bo.

En annan konflikt som bullerproblematiken aktualiserar rör begreppet miljömässig hållbarhet. En av de stora miljöbovarna är biltrafiken. Genom att förtäta och bygga i redan etablerade tätorter och städer skapas goda förutsättningar att minska bilanvändandet. Tillgängligheten är bättre och möjligheterna att gå, cykla och att utveckla kollektivtrafiklösningar är goda. Alternativet att istället bygga utanför tätbebyggda, och ofta bullerstörda, områden innebär det omvända – resandet och bilberoendet ökar, vilket leder till en icke hållbara lösningar ur miljösynpunkt.

Handikapp och krav på tillgänglighet omfattas också av regelverk inrättade med de bästa av ambitioner, att även fysiskt funktionshindrade ska ha möjlighet att besöka och bo i nybyggda eller moderniserade bostäder. (I logikens namn kan man undra varför denna lagstiftning gäller flerbostadshus oavsett om det är en offentlig eller privat ägare, och varför man inte tog steget fullt ut och också inkluderade även småhus och villor). Problemet är att denna ambition också har en baksida.  Den lägenhetsutformning eller lägenhetsanpassning som är nödvändig för att garantera tillgängligheten är ofta kostsam. Tillgängligheten har ett pris som, om man ställer det på sin spets, innebär en ny typ av utestängning. Den som inte har råd ställs utanför. Kravet på handikappanpassning innebär i realiteten att vi öppnar upp för en grupp, de med fysiska handikapp och att vi stänger ute en annan, de med svag ekonomi. Slutsatsen av detta är inte att förorda ett avskaffande av krav på handikappanpassning, lika lite som när det när det gäller regler avseende buller eller brandsskydd. Slutsatsen är istället att nationella regelverk som påverkar byggandet måste tillämpas med förnuft och föregås av konsekvensanalyser. När en påtryckningsgrupp eller opinion påtalar ett problem för politiken, en välfärdsbrist avseende exempelvis luftkvalitet, buller, jämställdhet eller tillgänglighet är det lätt att känna sympati för förslagsställarnas krav på åtgärder, och det är svårt att avvisa ett krav som på ett påtagligt sätt skulle förbättra livskvaliteten för en viss grupp medborgare. Av detta skäl är det rimligt att en konsekvensanalys görs, som belyser såväl den avsedda effekten som andra sidoeffekter som uppkommer.  Konsekvensanalysen kan då summeras i en vägning av de nyttor och värden kontra de olägenheter och kostander förslaget skulle ge upphov till. Med en sådan konsekvensanalys är det rimligt att tro att klokare beslut skulle kunna fattas där olika intressen vägs mot varandra.

Göran Cars
Professor i samhällsplanering, KTH

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 5, 2013

Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.