Byggmarknadskommissionen: 22 åtgärder som ska göra svart till vitt i byggbranschen

I två års tid har Byggmarknadskommissionen, på uppdrag av byggbranschen, kartlagt förhållanden på den svenska byggmarknaden. Det är en dyster bild som framgår av kommissionens arbete. Företag som inte betalar skatt och arbetstagare som lever under miserabla förhållanden sätter konkurrensen ur spel. 

Totalt har svartarbetet inom byggbranschen mer än fördubblats de senaste tio åren, enligt Byggmarknadskommissionen.

Läs även: Experterna: Så mår den svenska bostadsmarknaden

Nu förslår Byggmarknadskommissionen åtgärder inom fem områden för att städa upp i branschen. 

– Med våra konkreta förslag till bättre fungerande kontrollåtgärder i form av ändrade sekretessbestämmelser, ny lag mot arbetskraftsexploatering och skärpta regler för ROT-arbeten kan kriminalitet och ohederlighet i byggbransch kraftigt minska. Men även fackliga organisationer och arbetsgivare måste också höja sina ambitioner för att vi ska få stopp på en utveckling som hotar hela byggbranschen, ja hela tilliten i det svenska samhället, säger Stefan Attefall, ordförande för Byggmarknadskommissionen.

Åtgärderna som kommissionen la fram vid ett seminarium på tisdagen berörde följande områden:
• Upptäck och motverka arbetslivskriminalitet, bland annat genom minskad sekretess mellan myndigheter.
• Utländsk arbetskraft
• Byggtjänster i hushållen, ROT-tjänster
• Offentlig upphandling
• Bankinitiativet 

Flera av förslagen har efterfrågats av bransch och myndigheter under längre tid. Andra, exempelvis skärpta krav vid ROT-arbeten, är ganska nya på bordet.

– Vissa åtgärder är enkla, snabba puckar, medan andra puckar är längre, säger Stefan Attefall.

Lättare granska skatteuppgifter

När det gäller åtgärder för att upptäcka och motverka arbetslivskriminalitet föreslår Byggmarknadskommissionen att det införs en särskild lag om uppgiftsskyldighet mellan myndigheter när de enligt regeringsbeslut samverkar mot arbetslivskriminalitet.

Detta är ett önskemål från branschen sedan länge. Kommissionen vill även se en ändring av reglerna om sekretess på företags skattekonton. Den sekretess som finns inom detta område gör det svårt att granska att företag betalar skatt som de ska. Byggmarknadskommissionen föreslår att sekretesslagstiftningen ändras så att tillgången till uppgifter om transaktioner på företagens skattekonton återgår till vad som gällde enligt den tidigare tolkningen av offentlighets- och sekretesslagen.

Läs även: Branschens tuffa krav på nya bostadsministern

– När man ser en kriminalitet som riskerar att slå sönder en hel bransch så måste den personliga integriteten väga lättare. Det viktigaste är att förebygga fusk med ett bra informationsutbyte i tid. Det kommer också att sprida sig till de företag som, säger Anne-Marie Begler, tidigare bland annat generaldirektör för Brottsförebyggande rådet och överdirektör vid Rikspolisstyrelsen och medlem i Byggmarknadskommissionen.

Ett annat sätt för att försvåra brottsliga upplägg vid bygg- och anläggningsentreprenader som kommissionen föreslår är att schysta företag får möjlighet att del med sig av information om de vet att ett bolag uppenbart bryter mot skatteregler, kollektivavtal eller andra regler. För att uppmuntra och underlätta för branschens företag att göra detta föreslår Byggmarknadskommissionen ett klargörande av konkurrenslagstiftningen och eventuella ändringar av denna för att göra informationsutbyte av det här slaget möjligt mellan företag.

– Man kan ju tycka att det är hål i huvudet när en kommun handlar upp en entreprenör som en annan kommun samtidigt ligger i tvist med. Det är oerhört svårt att pröva i dag på grund av sekretessreglerna, så det skulle underlätta otroligt för oss om till exempel alla offentliga upphandlare skulle kunna dela information mellan oss om det finns bolag som inte agerar schyst, säger Marie Thelander Dellhag, vd för MKB Fastighets.

Utländsk arbetskraft

I en undersökning som Byggmarknadskommissionen låtit göra framgår att omkring 80 procent av alla företag från fem länder i östra Europa har ”en problematisk lönesättning, undandragande av skatt eller utebliven registrering i utstationeringsregistret.” I höstas polisanmälde Byggmarknadskommissionen, genom ordförande Stefan Attefall och Anne-Marie Begler, 12 utländska företag med anledning av just detta.

– Den svenska arbetskraftsmodellen måste leverera även för dem som inte är permanent här, säger Susanna Ribrant, arbetsrättsjurist, förhandlingschef på Rise och medlem i Byggmarknadskommissionen.

Ett av kommissionens förslag för att få en sund konkurrens även från utländska bolag är att arbetsgivare som inte tillämpar minst de arbets- och anställningsvillkor som har varit en förutsättning för ett beviljat arbetstillstånd ska kunna drabbas av en sanktionsavgift beslutad av Migrationsverket. Enligt dagens regler är det bara arbetstagaren som riskerar att utvisas om det upptäcks att arbetsgivaren inte tillämpar de villkor som har utlovats.

Byggmarknadskommissionen föreslår också en ny lag mot arbetskraftsexploatering, samt att det ska bli straffbart att genom en ny bestämmelse i brottsbalken för arbetsgivare att träffa avtal om återbetalning eller kvittning av lön och andra ersättningar. 

– Det är oerhört viktigt att alla skruvar upp sina ambitioner.  Vi måste göra nätet kring de fulaste fiskarna mer finmaskigt. Det ska inte vara lönsamt att fuska med kollektivavtal och skatter. Ju mer sofistikerade uppläggen blir, ju mer sofistikerat måste vi möta upp, säger Susanna Ribrant.

När det gäller det så kallade utstationeringsdirektivet föreslår kommissionen en ny skadeståndsbestämmelse. Nivån på skadeståndet ska sättas så högt att det inte är lönsamt att bryta mot kraven.

Enligt kommissionen finns det i dag brister i rapporteringen till utstationeringsregistret, bland annat vad gäller kraven på att företagen faktiskt anmäler de arbetsplatser där de är verksamma, omfattningen på utstationeringen och arbetstagarnas nationalitet. Här anser kommissionen att Arbetsmiljöverket som ansvarar för utstationeringsregistret, att myndigheten måste intensifiera sin tillsyn.

ROT-avdrag

Byggmarknadskommissionen vill göra det svårare att fuska med ROT-avdrag och lättare för Skatteverket att genomföra kontroller. De föreslår därför högre krav både på hushållen som beställer tjänster och på de företag som utför dem. Bland annat vill kommissionen se en utbyggnad av det krav på personalliggare som finns vid större arbetsställen även till mindre arbetsplatser. Företag som begär utbetalning av ROT-avdrag ska kunna visa vem som har utfört arbetet. 

– Namn på de hantverkare som utfört jobbet gör det mycket lättare för Skatteverket att göra kontroller, men vi lägger också större ansvar på hushållen. Vill man få del av avdragen så får man göra lite mer arbete, säger Stefan Attefall.

Kunden ska också kunna få sitt bidrag indraget om man inte har gjort tillräckligt för att kontrollera att företaget följer gällande regelverk. Kommissionen vill även göra villkoren vad gäller subvention och tak för avdraget likadant inom Rot och Rut för att öka transparensen.

– Det handlar om att värna om skattebetalarnas pengar och om de schysta företagen, säger Stefan Attefall.

Offentlig upphandling

Offentliga beställare måste ges bättre förutsättningar att göra effektiva upphandlingar och bedömningar av vilka anbud som är schyssta. Bland annat bör det bli lättare för offentliga upphandlare att utesluta anbudsgivare som har dömts för någon slags kriminell verksamhet och att det ska bli lättare för upphandlare av bygg- och anläggningstjänster att utbyta information om om företag som begått allvarliga fel i sin yrkesutövning.

– LOU har obligatoriska uteslutningskrav om man exempelvis inte har fullgjort sina skatter och avgifter eller är dömd för brott. Då ska de inte släppas in alls. Men om vi som upphandlande myndighet inte kan kontrollera detta på grund av sekretessreglerna är det svårt, säger Marie Thelander Dellhag, vd för MKB Fastighets.

Byggmarknadskommissionen föreslår att en statlig myndighet ges i uppdrag att utfärda intyg om att företrädare för en anbudsgivare inte är registrerade för vissa typer av brottslighet. 

Bankinitiativet

Bankerna har inlett ett omfattande initiativ med att ställa krav på byggverksamheten att leva upp till lagstifning och sköta inbetalning av skatter och avgifter för att bevilja krediter till byggföretagen.

Byggmarknadskommissionen uppmanar även andra finansiella aktörer som finansierar byggprojekt att ansluta sig till initiativet.

Optimism trots allt

Under den inledande delen av tisdagens seminarium visade kommissionens ledamöter, trots de svåra brister som man uppdagat under sitt arbete, ändå optimism.

– Det hoppfulla är att det finns en ökad medvetenhet om arbetslivskriminaliteten. Många initiativ har också tagits för att motverka problemen. Regering och riksdag, myndigheter och upphandlande aktörer, företag och fackliga organisationer måste nu förstärka sina insatser och snarast vida de åtgärder som åvilar dem och stödja de goda krafter som är i rörelse. Så kan vi tillsammans vända en ytterst bekymmersam utveckling, säger Stefan Attefall.

Nomi Melin Lundgren